Trumma för Ojnare!

Lobby- & konsultarbete åt Nordkalk!

2010-06-09T05:54:00.000-07:00

Får gräva gropar i naturreservat

Mikael Carlsson, SGU, Sveriges Geologiska undersökning, har fått dispens av länsstyrelsen för att gräva provgropar inom flera naturreservat på Gotland och Fårö.
Provgroparna ingår i en riksomfattande markgeokemisk kartläggning.

Att ta fram geovetenskapliga bakgrundsdata är av stort allmänintresse och länsstyrelsen anser att det därför finns särskilda skäl att ge dispens. De naturreservat där det ska grävas provgropar är Hall-Hangvar, Bästeträsk, Bräntings hajd, Furilden, Dagghagen, Ryssnäs, Langhammars, Botes källmyr och Krakvät. (GT)

Det rör sig

2010-05-24T10:47:00.000-07:00

Finanssläkt tar över Nordkalk
Publicerat: torsdag 20 maj kl 08:52, Gotlandsnytt
Den finländska finanssläkten von Rettig tar över hela aktieinnehavet i Nordkalk.

von Rettig ökar genom Rettig Group sitt innehav i bolaget från 49 till 100 procent, skriver tidningen Dagens Industri.

Bjarne Mitts som är vd för Rettig Group vill för tidningen inte säga vad de betalar för Nordkalk, men motiverar köpet med att det är "ett försök att jämna ut de cykliska svängningarna i bolaget".

Jag ger aldrig upp.

2009-12-26T04:08:00.000-08:00

Jag ger aldrig upp.
Jag ger aldrig upp.

Naturvårdsverket överklagar

2009-11-20T04:06:00.000-08:00

http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/For-press/Pressmeddelanden/Naturvardsverket-overklagar-Bungemalet-till-HD/

Hela Gotland 18/11

2009-11-20T04:03:00.000-08:00

JO-anmäler SGU om Ducker
Föreningen Bevara Ojnareskogen vill att JO, Justitieombudsmannen, utreder myndigheten SGU:s, Sveriges geologiska undersökning, agerande i samband med att företaget Nordkalk fick tillstånd att bryta kalk vid Ducker i Bunge.
Enligt anmälan har flera felaktigheter begåtts. Bland annat ska en tjänsteman på SGU ha varit konsult åt Nordkalk, samtidigt som han deltagit i utarbetandet av myndighetens remissvar.

Nu måste fler resa sig och stå.

2009-10-10T07:13:00.001-07:00

Nu händer det grejer!

2009-09-27T00:00:00.001-07:00

Ägarstrukturen i Nordkalk förändras, då företaget Rettig köper majoriteten av aktierna.

Rettigs andel av aktierna stiger från 21% till 49% och företaget blir huvudägare i Nordkalk.

Enligt styrelseordföranden Björn Mattsson är ägarbytet en positiv utveckling för Nordkalk, då bolaget får en starkare ägarstruktur.

För personalens del i Pargas betyder ägarbytet inga förändringar, säger Mattsson.

Huvudförtroendemannen Yngve Mattsson är inte oroad och tror inte att förändringen medför några större förändringar för personalens del.

Nordkalk har drabbats av recessionen och har också tvingats permittera sin personal. Enligt Björn Mattsson ser situationen fortsättningsvis dyster ut, men han tror ändå på att en ljusning är i siktet.

Nu.

2009-08-14T10:57:00.001-07:00

Snart är det dags.
Nu.
Nu.
Nu har det hänt.

Nu.

2009-07-16T08:51:00.001-07:00

SGU kartlägger berggrunden

Från början av juni till slutet av september kartlägger geologer och geofysiker från Sveriges geologiska undersökning, SGU, berggrunden i delar Norrbotten. Syftet med att kartlägga berggrunden är att skapa geologiska kartor och databaser, främst för prospektering efter malmer och industriella mineral

Läs detta! FRån sr.se

2009-07-16T08:45:00.001-07:00

Malmletning i Vindelfjällen går till domstol
Länsstyrelsens försök att stoppa provborrningar i Vindelfjällens naturreservat har överklagats till Miljödomstolen. Kanadensiska bolaget Blackstone anser att Länsstyrelsen i Västerbotten överskridit sina befogenheter och gjort fel. Enligt bolaget ska det inte ens behövas dispens för att provborra i naturreservatet.

Blackstone Nickel AB sköter gruvprospekteringen i Sverige åt kanadensiska Blackstone Ventures och det svenska dotterbolaget har anlitat en advokatbyrå i Stockholm för att få provborra i naturreservatet.

Strider mot reservatbestämelserna
Fröberg & Lundholm är specialiserade på miljörätt och Blackstone har låtit advokatbyrån göra en rätt omfattande granskning av hur Länsstyrelsen stoppat provborrningarna. Blackstone vill borra en 15 - 20 hål på olika platser inom reservatet och Länsstyrelsen anser att det strider mot reservatsbestämmelserna. I dem ingår att ytbildning inte får skadas i reservatet och borrningarna skadar ytbildning anser Länsstyrelsen som därför sa nej till Blackstone när de sökte dispens från bestämmelserna.

Bolaget har undersökningstillstånd
Men nu säger advokaten att reservatsbestämmelserna gäller bara allmänheten. Bolaget har redan undersökningstillstånd och är med det en rättighetsinnehavare och inte allmänhet. Alltså ungefär som att samebyarna inte behöver söka dispens för att utföra arbete i reservatet.
Advokaten tycker också att myndigheten gått händelserna i förväg när Länsstyrelsen har vägt in argumentet att de aldrig kommer att tillåta en gruva i området och därför inte heller kan tillåta provborrningar. Det hör inte dit att resonera om gruvetablering i ett tidigt skede utan det här handlar bara om undersökning om det finns metaller på djupet i berggrunden, anser Blackstone. Det här målet innehåller viktiga frågor för minerallagstiftningen och Blackstone vill att Miljödomstolen ska skicka frågan på remiss till Bergmästaren och till SGU.

SR Västerbotten

Mörker...

2009-07-11T00:24:00.001-07:00

Helt klart är det att Gotlands kommun mörkar!

Men jag fortsätter att samla och återkommer...

Gotlandsnytt P4

2009-07-11T00:19:00.001-07:00

Nämnden fick inte se alla papper

Politikerna fick inte se alla uppgifter när frågan om kalkbrottet vid Ducker i Bunge kom upp till beslut i början av sommaren.

I midsomras skulle tekniska nämnden besluta om kommunens yttrande till miljööverdomstolen över Nordkalks nya kalkbrott - en viktig framtidsfråga för norra Gotland. Vänsterpartisten Roland Norbäck är kritisk till hur ärendet hanterades, och att de inte fick veta att det fanns nya utredningar.

Tillsammans med miljöpartisten Matias Lundström röstade Roland Norbäck mot förslaget - de ville lämna ett nytt yttrande, och säga nej till kalkbrottet. Två andra i Tekniska nämnden, centerpartisten Bengt Wickman och moderaten Peter Wigren avstod från att rösta - och de är kritiska till hur frågan hanterades. Nämndens ordförande, centerpartisten Kjell Skalberg säger att han själv fick ärendet dagen innan.

Av handlingarna framgår att Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, tycker att miljödomstolen har fel som tror att brottet hotar vattnet - och att en konsult kommunen anlitat tycker tvärtom. Vänsterpartisten Roland Norbäck tror inte att det är någon slump att frågan kom upp med så kort varsel - men han tror inte att det är Kjell Skalbergs fel utan att besluten ligger högre upp i kommunledningen

Miljöaktuellt!

2009-07-05T01:05:00.002-07:00

Kalkbrottskriget på Gotland| 2009-07-03

"Kommunen mörkar rapporten"
Av Hanna S Backman

Kommunen begärde granskning men skickar inte in en kritisk rapport till Miljööverdomstolen.
- Det är chockartat att kommunen försöker mörka bort en kritisk rapport om vattenbrist, säger Sofia Bothorp, styrelseledamot i föreningen Bevara Ojnaskogen och kommunalpolitiker.

Det drar ihop sig för den stora tvisten, som pågått i flera år, att komma upp i Miljööverdomstolen senare i sommar.
Gotlands kommun beställde en rapport av en av Sveriges främsta konsulter i vattenfrågor. Rapporten ställer sig kritisk till företaget Nordkalks ansökan om att få öppna en ny kalktäkt i Bungebrottet.

I sin kritik hävdar Håkan Djurberg bland annat att det råder vattenbrist på Gotland och att detta kan förvärras av en eventuell kalktäkt.
Sveriges geologiska undersökning, som kommunen också anlitat, har däremot lämnat klartecken för att låta Nordkalk öppna den nya kalktäkten. En av motiveringarna är att det inte råder någon generell vattenbrist på Gotland.

Kommunstyrelsen valde att gå enligt den positiva rapporten och inte alls skicka in den kritiska till Miljööverdomstolen.
- Det är omöjligt för oss som lekmän att veta vem som har rätt. En del av det som skrevs i rapporterna var ytterligheter som stod mot varandra, men vi har förtroende för Sveriges Geologiska Undersökning. Det var så här vi valde att gå fram, säger kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius.

Förra året gick kommunen igenom samma process. Ärendet gick då till Miljödomstolen, som avslog Nordkalks ansökan. Eftersom ärendet överklagades kommer ett beslut att fattas av Miljööverdomstolen.
- Gotlands vatten är redan idag bristvatten. Det är konstigt att kommunen inte tar ansvar för sitt grundvatten. Det verkar vara ett politiskt ställningstagande att skapa arbetstillfällen, men de kunde åtminstone skicka in den kritiska rapporten till Miljööverdomstolen, säger Sofia Bothorp, styrelseledamot i föreningen Bevara Ojnaskogen, och kommunalpolitiker.

Tekniska förvaltningen föreslog i juni att Nordkalk-projektet skulle fortgå. Kommunstyrelsen baserade sitt beslut i veckan på detta förslag. Förslaget innebar även att kommunen väljer att inte skicka in Håkan Djurbergs kritiska rapport till Miljööverdomstolen.
- Jag har läst Djurbergs förslag och vi tycker att han tar i för mycket. Men jag hade gärna sett att rapporten hanterats av Miljööverdomstolen, säger tekniska nämndens ordförande på Gotland, Kjell Skalberg.

Håkan Djurberg uppger att han inte kan kommentera ärendet

sr.se gotland

2009-07-05T01:05:00.001-07:00

Ytvattentäkten Bäste träsk på norra Gotland är mycket viktig för dricksvattenförsörjningen på ön och måste skyddas mot exploatering, det menar miljöpartisten Karin Svensson Smith.

Hon har i ett brev till miljöministern ställt frågan om inte ytvattentäkter som exempelvis Bäste träsk bör kunna jämställas med grundvattentäkter vilket regeringen föreslår kan bli klassade som riksintresse. Svenskt vatten, branschorganisation för vatten- och avloppsreningsverken, vill också ha samma skydd för ytvatten- och grundvattentäkter.

Helagotland 16/6 Gotlands Allehanda

2009-06-20T21:47:00.000-07:00

Nordkalk vill bryta längre i Klinthagen
Nordkalk vill kunna ta sten i Klinthagenbrottet längre än nuvarande tillstånd tillåter. Detta uppges inte medföra annan störning eller påverkan på omgivning än i dag

Nordkalk tänker ansöka om förlängning av Klinthagens täkttillstånd hos länsstyrelsen. Anledningen är att man vill kunna planera den nuvarande produktionen där på ett sätt som gör att brytningen kan pågå längre än man tänkt sig.
Det är väntan på besked beträffande det nya kalkbrottet på Ducker i Bunge som gör att bolaget vill säkra produktionen. Duckerärendet kommer tidigast i höst att avgöras av Miljööverdomstolen. Om Nordkalk då får starta ett nytt kalkbrott på Ducker så uppges det ta minst tre år innan det kan ersätta Klinthagentäkten.

Tre tillstånd
I dagsläget gäller tre olika tillstånd för Klinthagen, varav ett gäller till utgången av 2013. Nu vill Nordkalk fortsätta och utöka bergtäkten på Lärbro Stora Vikers 1:94. De två tillstånd som nu finns går ut den 1 juni 2010 samt den 31 december 2012.
Den nya ansökan ska enbart handla om att förlänga bryttiden fram till den sista december 2014. Det utlovas inte bli några ändringar i fråga om störningar och påverkan på omgivningen. Verksamheten kommer efter hand att flyttas längre ifrån de som bor närmast. Den 23 juni hålls ett samrådsmöte på Nordkalks Storugnskontor med de närmast berörda, och fram till den 1 juli tas skriftliga synpunkter emot.
Kajsa Sundberg

0498-20 25 50

Gotlands Allehanda

sr.se

2009-06-12T07:50:00.003-07:00

Utredning om dödsolycka dröjer
En av de brottsutredningar som försenats, på grund av att miljöpolisen på Gotland varit upptagen, är den efter dödsolyckan på Nordkalk i mars 2007.

Anita Boman om väntan på beslut
Anita Boman är änka efter den förolyckade truckföraren och känner ovissheten som ytterligare en börda. Hon har inte fått någon information alls, trots att det har gått över två år.

Arbetsmiljöverkets inspektör skrev i sin olycksrapport att det var allvarligt att arbetsgivaren inte hade några undersökningar, skriftliga instruktioner och avspärrningar för att hjälpa förarna. Nordkalk AB utreds sedan dess för vållande till annans död.

Miljöpolisen har varit överbelastad men höll i mars det sista förhöret och innan midsommar ska en åklagare bestämma om det blir åtal eller inte.

sr.se

2009-06-12T07:50:00.001-07:00

Nordkalk vill dra ner på arbetstid
Företaget Nordkalk har inlett förhandlingar med tjänstemannafacken för tillfällig permittering av sina totalt 55 tjänstemän. På Gotland berörs omkring tio personer.

Företagets ekonomi har länge varit kärv och nu står det klart att många av deras kunder, bland annat SSAB, kommer att ha långa driftstopp under sommaren. Därför behöver även Nordkalk se över sina kostnader.

Företaget har föreslagit att tjänstemännen ska gå ner till 80 procents tjänst från och med september i år fram till mars 2010.

Förhandlingarna kommer att återupptas den 30 juni.

Sent ska syndaren vakna! SR P4 27/5

2009-05-27T03:26:00.001-07:00

Nordkalk kritiserar byggplan

Företaget Nordkalk är kritiskt till förslaget till Gotlands kommuns översiktsplan Bygg Gotland för de kommande 15 åren, men också till att företaget inte finns med som remissinstans.

Nordkalks projektchef Henrik Grind invänder mot att den planerade stentäkten i Bunge står som utredningsområde på plankartan, trots att kommunen tagit ställning för tillstånd till stenbrytningen.

I skrivelsen till kommunen anmärker projektchefen också mot att företaget inte finns som remissinstans, trots flera organisationer som är motståndare till planerna på kalkbrytningen i Bunge finns med på sändlistan.

Han vill därför att Nordkalks synpunkter ska finnas med, trots att samrådstiden gått ut och att Nordkalk i fortsättningen ska finnas med på sändlistan..

Kris & chock i stålbranchen

2009-05-26T22:28:00.000-07:00

DAgens nyheter!

Chocksänkning av järnmalmspriserna
Publicerat 2009-05-26 12:47

Gruvkoncernen Rio Tinto och den japanska ståltillverkaren Nippon Steel har ingått ett avtal i vilket priset på järnmalm sänks med en tredjedel.

Avtalet blir vägledande även för svenska priser, enligt branschorganisationen Jernkontoret.

Avtalet innebär att världens näst största järnmalmsleverantör har satt priset för sina leveranser till världens näst största ståltillverkare för ett år framåt.

- Det här avtalet kommer säkert att sätta riktmärket för många andra förhandlingar. Det brukar fungera så. Det blir uppgörelser som liknar denna, säger Elisabeth Nilsson, vd för Jernkontoret.

Statliga LKAB, Västeuropas största järnmalmsleverantör, är i dagarna i färd med att förhandla fram motsvarande avtal med sina stora kunder, som SSAB och Rautaruukki.

- Vi är pristagare. Vi följer efter de stora aktörernas avtal. Det är de som etablerar ett riktmärkespris som vi sedan anpassar oss efter, säger Lotta Fogde, kommunikationsdirektör på LKAB.

Hon säger sig dock vara osäker på om riktmärket för i år verkligen är färdigt i och med tisdagens Rio Tinto-avtal.

Analytiker Reuters talat med är också osäkra på om avtalsnivåerna står sig. De hänvisar till krav på prissänkningar på 40—50 procent som den kinesiska ståljätten Boasteel framfört.

De dramatiska prisrasen kan enligt Nilsson ses som en konsekvens av den globala lågkonjunkturen, men även som en korrigering efter flera år med kraftiga prishöjningar.

Järnmalmspriserna har inför årets sänkningar fyrfaldigats sedan 2002. Samma press nedåt gäller för de globala stålpriserna, som sedan en pristopp på över 1000 dollar per ton sommaren 2008 har halverats - drygt.

- Stålproduktionen i världen har ju sjunkit. Kina håller ställningarna, men i västvärlden i är det i stort frågan om nära nog en halvering, säger Nilsson.

Hon tror de gångna årens höga investeringstakt bland gruvägarna har skapat en överkapacitet, som nu kan fasas ut.

- Det är en tydlig korrigering och det är väldigt bra.

LKAB:s omsättning rasade med drygt hälften ned till 2,3 miljarder kronor under första kvartalet i år. Vinsten rasade med 87 procent till 351 miljoner kronor.

Joakim Goksör/TT

Nordkalks hemsida

2009-05-19T01:01:00.001-07:00

Nordkalk inleder samarbetsförhandlingar i Sibbo, Finland
18.5.2009
Efterfrågan på kalkstensbaserade produkter minskade kraftigt under slutet av år 2008 och efterfrågan har fortsatt att minska under 2009. Nordkalk måste därför anpassa verksamheten till det förändrade marknadsläget.

Bolaget har beslutat inleda samarbetsförhandlingar om permittering av hela personalen på anläggningen i Sibbo. Förhandlingarna gäller 17 personer. Enligt preliminära uppskattningar skulle permitteringarna räcka högst 90 dagar under år 2009 och de skulle inledas under sommaren.

Nordkalk Oyj Abp

Divisionen Finland
Paavo Nikkari, divisionsdirektör

Jag!

2009-05-13T21:46:00.000-07:00

Re nt kalk i påsen?Det man kan konstatera med Kjell Bärtzners inlägg är att det är mycket långt. Tidningen brukar vara noga med att man ska hålla sig till ämnet och fatta sig kort, därför avser mitt svar just precis att bli så.

Bärtzner talar om lagar, gott och riktigt. Vi har en miljöbalk i Sverige, vi har avslutat en förhandling i miljödomstolen som säger att naturvärden ska gå före nyttjandet av kalksten i den så kallade Bungetäkten. Om man nu är en sådan ivrig förespråkare av lagar, borde väl Kjell Bärtzner och företaget Nordkalk acceptera det domstolsbeslut som finns?

Om en kommun vill växa, innebär det att det minskar någon annanstans, det finns ingen möjlighet att jordens befolkning bara ska öka och öka, det finns en fysisk gräns, där både naturtillgångar och mat tar slut, det borde Bärtzner vara medveten om, annars måste jag tyvärr vara den första att upplysa honom att sådant är fallet. Så länge man tror att tillväxten kommer att öka, så länge man fortsätter uttaget av ändliga resurser, tvingas man acceptera att det blir som i våra kroppar. Tillväxt i kroppen kallas cancer och kan än så länge bara botas med avbruten växtkraft.
Vill kommunen växa måste man hitta andra sätt att växa på, än den som föröder biologisk mångfald och hotar framtida vattenförsörjning.

Sedan talar Bärtzner om allt som kalken är så bra för. Jag säger att vi måste sluta se på kalken som nått som vi evigt bara kan utnyttja. Vad ska våra barnbarnsbarn då leva av, när den livsviktiga tillväxtfaktorn kalken är slut, bortskövlad och använd? Svara på det, snälla Kjell Bärtzner!
Framsynta människor Kjell Bärtzner, tar till sig av rapporter som säger att biologisk mångfald är grundförutsättningen för mänsklig aktivitet och jordiskt liv, för vi kan göra stål till vi dör av utmattning i den heliga tillväxtens namn, men om vi inget har att äta här på jorden, om alla polynerande arter som bin och fjärilar försvinner pga av markskövling och kortsynthet. Att då tänka sparsamhet med naturen och ökat kretsloppstänk, det är förnuft och den omdömesförmågan är skrämmande långt borta ur Kjell Bärtzners tankesfär.

Och egoism som Bärtzner skriver om, varför skriver han inte om de transporter som måste från Gotland till utvidgningsområdet i Ryssland? Det är väl också en transport som smutsar ned miljön? Det spelar väl ingen roll om transporten sker från Gotland till Ryssland eller tvärtom? Kalkutvinningen är dessutom en av de mest koldioxidutsläppande verksamheterna som man kan ägna sig åt. Det är egoism att förstöra perfekta biotoper och ett myllrande växt/djurliv för företagsvinster och smutsig handel med utsläppsrätter.

Kjell Bärtzner tror på den svenska miljölagstiftningen säger han, och det är direkt upprörande för alla oss som läst de två polisanmälningar som företaget fått på sig då det gällde provbrotten och även läst polisprotokollen. Där slingrar sig företagets representant och avbryter förhöret för att ringa både företagsledning och advokat innan han kan svara; som avbryter hela förhöret och återupptar det flera dagar senare med advokaten närvarande. Är det ett företag med rent kalk i påsen?
Var finns acceptansen för den dom i Miljödomstolen som redan finns?
Miljödomstolen har med hjälp av miljölagstiftningen fattat ett förnuftigt och ett för den unika kalken på Gotland korrekt beslut. Omdömesgilla människor på Gotland kommer naturligtvis att hitta lösningar på sin försörjning utan Nordkalk!

Trumma för Ojnare

Gotlands Allehanda

Nytt från Nordkalk!

2009-05-13T01:50:00.001-07:00

Nordkalk inleder nya samarbetsförhandlingar i Pargas, Finland
12.5.2009
Efterfrågan på kalkstensbaserade produkter minskade kraftigt under slutet av år 2008 och efterfrågan har fortsatt att minska under 2009. Nordkalk måste därför anpassa verksamheten till det förändrade marknadsläget.

Bolaget har beslutat inleda samarbetsförhandlingar om permitteringar av hela personalen på huvudkontoret och utvecklingscentralen i Pargas under år 2009. Förhandlingarna gäller sammanlagt ca 110 personer. Enligt preliminär uppskattning skulle permitteringarnas längd vara 2-3 veckor, dock högst 90 dagar under perioden 1.9.2009 - 31.1.2010. Permitteringsbehovet kan variera mellan olika avdelningar och på olika arbetsplatser.

I Pargas förhandlade man senast i början av året om permittering av personalen på huvudkontoret och utvecklingscentralen.

Nordkalk Oyj Abp

Bra tv!

2009-04-27T01:27:00.001-07:00

http://svtplay.se/t/102824/reflex

Jag tror de luras så de tror sig själva!

2009-04-27T00:31:00.000-07:00

Värderingar, mission & vision

Våra värderingar är förtroende, kunnande och kvalitet och de styr all vår verksamhet.

•Vi är öppna och ärliga. Vi håller vad vi lovar.
•Vi kan och vi lär - oss själva och varandra.
•Vi uppfyller våra kunders behov. Vi håller överenskomna leveranstider. Vi är effektiva och ekonomiska.
Affärsdefinition och mission
Nordkalk bryter kalksten och förädlar den till produkter för industri, lantbruk och miljövård. Våra produkter behövs vid framställningen av de dagliga förnödenheter som utgör grunden för vår välfärd.

Vision

•Nordkalk kommer att stärka sin position genom att utvidga sin verksamhet på den europeiska marknaden inom triangeln Norge, Ryssland och Centraleuropa.
•Företagets omsättning kommer år 2013 att vara 500 - 700 miljoner euro.
•Nordkalk kommer att förbli det ledande kalkföretaget i Norden och ett av de tre största kalkföretagen i Europa.

Nordkalks hemsida 22/4

2009-04-22T09:04:00.000-07:00

Nordkalk inleder samarbetsförhandlingar på fyra orter i Finland
22.4.2009
Efterfrågan på kalkstensbaserade produkter har sjunkit kraftigt under de senaste månaderna och Nordkalk fortsätter att anpassa sin verksamhet till det förändrade marknadsläget.

Bolaget har beslutat att inleda samarbetsförhandlingar på anläggningarna i Karleby, Siikais, Vampula och Vimpeli om permittering av personalen under år 2009. Det sammanlagda personalantalet på de fyra orterna uppgår till 18 personer. Enligt en preliminär uppskattning skulle permitteringarna räcka högst 90 dagar under år 2009. Permitteringsbehovet varierar mellan de olika enheterna.

Karleby, Siikais, Vampula och Vimpeli hör till Nordkalks Division Finland och de producerar malda kalkstensprodukter för bl.a. industri och lantbruk. På alla fyra orterna finns en malningsanläggning och på alla orter utom Karleby finns det kalkstensgruvor.

Nordkalk Oyj Abp
Division Finland

Svante Gestranius
Produktionsdirektör

Nordkalks hemsida 16/4

2009-04-17T00:12:00.000-07:00

VARNING!!!!!!

Programmet för dagarna varierar från ort till ort, men den gemensamma målsättningen är att lyfta fram betydelsen av en industri som är livsviktig för Europas konkurrenskraft och framtid. Över 70 % av EU:s industriproduktion och ca 30 miljoner arbetsplatser är beroende av gruvbolagens produkter. Vikten av att trygga tillgången till råvaror betonas också av den europeiska kommissionens råvaruinitiativ, som publicerades i mars på initiativ av kommissionär Günter Verheugen. Dessutom strävar man efter att befrämja en effektiv användning och återanvändning av naturresurserna inom EU.

Att trygga tillgången till inhemska gruvprodukter är en aktuell fråga också i Finland, eftersom gruvlagen håller på att förnyas. "Gruvlagen borde underlätta, inte försvåra, utnyttjandet av fyndigheterna på de begränsade områden där de livsviktiga mineralreserverna finns", konstaterar Vice President Håkan Pihl från Nordkalk.

Inom Nordkalk är man bekymrad över lagförslagets övergångsbestämmelser. "Lagförslaget innehåller punkter som efter en två års övergångsperiod skulle gälla också sådana gruvor som redan är verksamma. Det skulle bli svårt att hålla outnyttjade malmfyndigheter i reserv, eftersom de borde tas i bruk inom 10 år. En långsiktig råvarustrategi är dock ett livsvillkor för mineralindustrin. Gruvlagen får inte heller innehålla miljöbestämmelser som går på varandra eller står i strid med varandra. Branschen uppfyller på ett bra sätt sina miljöförpliktelser", säger Håkan Pihl.

Tilläggsuppgifter:
Håkan Pihl, VP Mineral Technology, Nordkalk Oyj Abp, tfn. 020 455 6539
Anne Foley,informatör, Nordkalk Oyj Abp, tfn. 020 455 6252

1/4 Nordkalks hemsida

2009-04-03T00:25:00.001-07:00

Nordkalk permitterar i Kerimäki
1.4.2009
Nordkalks samarbetsförhandlingar om permitteringar på enheten i Louhi, Kerimäki har slutförts den 1 april 2009. Permitteringarnas längd varierar mellan fyra veckor och tre månader och de verkställs under perioden maj-juni 2009. Gruvan, kalkfabriken, malningsanläggningen och administrationen i Louhi sysselsätter 23 personer.

Som ett resultat av tidigare samarbetsförhandlingar minskades produktionen och personalen i gruvan och på kalkfabriken i Louhi, Kerimäki, fr.o.m. den 1 april 2009. Louhi producerar nu bränd och släckt kalk i perioder för att stöda de övriga kalkfabrikernas verksamhet i Nordkalk.

Permitteringarna och personalminskningarna är en följd av att efterfrågan på kalkstensbaserade produkter kraftigt har minskat och av att Nordkalk anpassat sin verksamhet till det förändrade marknadsläget.

Tillverkningen av malda produkter fortsätter oförändrad
Tillverkningen av jordförbättringskalk samt övriga malda kalkstensprodukter och makadam fortsätter normalt i Louhi. Marknaden för dessa produkter finns närmast i östra Finland.

Nordkalk Oyj Abp
Pulp & Paper

Eelis Eskelinen
VP, divisionsdirektör

Nordkalkshemsida 12/3

2009-03-16T23:48:00.000-07:00

Nordkalk inleder nya samarbetsförhandlingar i Kerimäki
10.3.2009
Efterfrågan på kalkstensbaserade produkter har ytterligare minskat under de senaste månaderna och Nordkalk fortsätter att anpassa sin verksamhet till det förändrade marknadsläget.

Som ett resultat av tidigare samarbetsförhandlingar minskas produktionen och personalen i gruvan och på kalkfabriken i Louhi, Kerimäki, fr.o.m. den 1 april 2009. Därefter kommer Louhi att producera bränd och släckt kalk i perioder för att stöda de övriga kalkfabrikernas verksamhet i Nordkalk.

Nordkalk inleder nu nya samarbetsförhandlingar på enheten i Louhi om permitteringar fr.o.m. början av maj 2009. Då kommer gruvan, kalkfabriken, malningsanläggningen och administrationen i Louhi att sysselsätta ca 22 personer. Enligt preliminära uppskattningar kommer permitteringarna att räcka från fyra veckor till tre månader under år 2009. Behovet av permitteringar varierar beroende på arbetsuppgifter samt på efterfrågan och produktionens behov.

Tillverkningen av malda produkter fortsätter oförändrad
Tillverkningen av jordförbättringskalk samt övriga malda kalkstensprodukter och makadam fortsätter normalt i Louhi. Marknaden för dessa produkter finns närmast i östra Finland.

Nordkalks hemsida 10/3

2009-03-10T08:19:00.000-07:00

Nordkalk minskar personal på Gotland
6.3.2009
Den kraftigt minskade efterfrågan på kalksten till framför allt stålindustrin, har lett till ett behov av att minska personalstyrkan på Nordkalks anläggning Storugns på Gotland. Den 20 januari varslade Nordkalk om att 23 tjänster skulle dras in och efter avslutade MBL-förhandlingar har man kommit överens om att minska personalstyrkan med 19 tjänster. Under våren kommer produktionen att övergå från två skift till ett.

Så ser det fula trynet ut!

2009-03-04T06:53:00.000-08:00

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4552051.ab

Detta är ett mycket kort & enkelt konstaterande:

Det är så här det ser ut, har alltid gjort och kommer att göra.
De som har mycket kommer alltid att klara sig. De ser till att de får mera.

På norra Gotland kämper vi för bevarad natur, för levande myllrande liv. Mot oss står kapitalet.
De höjer sina arvoden och löner, samtidigt som de effektiviserar, tar bort arbetstllfällen, utarmar och gräver bort jorden. Allt för den sk tillväxten.

Vilken tillväxt?
Vilken produktion?

Vad motiverar nu när ni dessutom tar både lönen och arbetet av folk att vi fortfarande ska tycka att det ni gör är ok?

Varför skulle vi det?

Tror ni att vi kommer att göra det?

Mot miljööverdomstolen!

2009-02-16T23:14:00.000-08:00

Miljööverdomstolen prövar Nordkalks täkt

I fredags sa Miljööverdomstolen ja till att medge prövningstillstånd. Det innebär i princip att hela målet prövas en gång till.
Det var den 19 december som Miljödomstolens dom över Nordkalks ansökan om ny täkt föll. Domstolen sa nej till en ny täkt främst med hänvisning till områdets stora naturvärden.
Nordkalk beslutade omgående att överklaga och den 16 januari lämnades det drygt 20 sidor långa överklagandet in till Miljööverdomstolen.

Beslut i fredags
Där har man nu granskat om det finns skäl att ta upp ärendet på nytt. Och i fredags kom beslutet: prövningstillstånd medges.
- Vi har meddelat prövningstillstånd och håller nu på att skriva en kungörelse om detta samt få ihop en tidsplan, säger Karin Hultman, som är föredragande jurist i ärendet på Miljööverdomstolen.
Hur lång tid den nya handläggningen av ärendet kommer att ta kan hon inte säga.
Det är ett stort mål, tidigare har nämnts att man får räkna med mellan ett halvår och ett år.

Eva Carlsson Daun
eva.cd@gotlandstidningar.se
0498-20 24 09

Gotlands Tidningar

Varsel, varsel

2009-02-07T03:52:00.000-08:00

Nordkalk inleder samarbetsförhandlingar i Lojo
3.2.2009
Efterfrågan på kalkstensbaserade produkter har minskat kraftigt under de senaste månaderna och Nordkalk måste anpassa sin verksamhet till det förändrade marknadsläget.

Bolaget har beslutat inleda samarbetsförhandlingar i Lojo om permitteringar av personalen i Tytyri gruva och kalkverk samt av den administrativa personalen under år 2009. Antalet anställda i Tytyri är 75. Enligt preliminär uppskattning skulle permitteringarna vara från två veckor till 5 månader under år 2009. Permitteringsbehovet varierar mellan olika avdelningar.

Nordkalk Oyj Abp
Pulp & Paper

Eelis Eskelinen
VP, divisionsdirektör

När det stormar...

2009-01-26T23:43:00.000-08:00

ska man ta nya tag.

Man måste lära sig att vinden inte är farlig.
Vinden förändrar, blåser bort och blåser fram det fördolda.

Res dig.

23/1 Nordkalks hemsida

2009-01-24T09:04:00.000-08:00

Nordkalks samarbetsförhandlingar i Pargas utvidgas
23.1.2009
Efterfrågan på kalkstensbaserade produkter har minskat kraftigt under de senaste månaderna och Nordkalk måste därför anpassa verksamheten till det förändrade marknadsläget.

Bolaget har beslutat inleda samarbetsförhandlingar om permitteringar i Pargas gruva, på kalkverket och av den administrativa personalen under år 2009. Enligt preliminär uppskattning skulle permitteringarnas längd vara i medeltal 4 veckor, dock högst 90 dagar under år 2009. Permitteringsbehovet kan variera på olika avdelningar och på olika arbetsplatser.

Samarbetsförhandlingarna gäller hela personalen i Pargas med undantag av Parfillfabriken, som inlett sina egna, separata samarbetsförhandlingar 21.1.2009. Nordkalks totala personal i Pargas uppgår till 196, varav 13 arbetar på Parfillfabriken.

helagotland.se 20/1

2009-01-20T09:33:00.001-08:00

Nordkalk varslar drygt 20
På grund av den ekonomiska krisen och lågkonjunkturen varslar Nordkalk i Lärbro 23 personer.
Enligt uppgifter till SR Gotland meddelade företaget i dag fackförbunden och kallade till förhandling. Efterfrågan på kalksten inom stålindustrin har tydligt minskat under de sista månaderna förra året, enligt radion.

Anna Sofia Hakeberg

helagotland.se

Ännu ett!

2009-01-19T03:59:00.000-08:00

Nordkalk inleder samarbetsförhandlingar i Pargas, Finland
15.1.2009
Efterfrågan på kalkstensbaserade produkter har minskat kraftigt under de senaste månaderna och Nordkalk måste därför anpassa produktionen till det förändrade marknadsläget.

Bolaget har beslutat att inleda samarbetsförhandlingar om permitteringar av personalen vid Parfill-fabriken i Pargas. Permitteringarna skulle börja i februari och permitteringstiden uppskattas preliminärt till ca 4 veckor, dock högst 90 dagar under år 2009. Permitteringen gäller hela personalen på fabriken, totalt 13 personer.

Parfill-fabriken tillverkar malda kalkstensprodukter huvudsakligen för byggmaterial- och foderindustrin.

Nordkalk Oyj Abp
Divisionen Finland

Paavo Nikkari
VP, divisionsdirektör

Tilläggsuppgifter ger:
Paavo Nikkari, divisionsdirektör, Finland, 0204 55 4621 eller 0400-407 011

Pressmeddelande Nordkalk

2009-01-08T02:59:00.001-08:00

Nordkalk permitterar i Villmanstrand
7.1.2009
Nordkalk Oyj Abp har den 7.1.2009 slutfört samarbetsförhandlingar gällande hela personalen i Villmanstrand, där bolaget har totalt 184 anställda. Permitteringarna räcker i medeltal 4 veckor och genomförs huvudsakligen under det första halvåret 2009. Permitteringsbehovet beror på att efterfrågan på kalkstensbaserade produkter kraftigt har minskat i Finland och Europa och produktionen anpassas till efterfrågan.

Nordkalk Oyj Abp
Pulp & Paper

Eelis Eskelinen
VP, divisionsdirektör

Trumma!

2008-12-31T06:29:00.000-08:00

Man vet det man vet.
Och gör det man ska.

Låt oss Trumma för Ojnare!

20/12 Gotlands Allehanda

2008-12-19T23:18:00.000-08:00

Naturen vägde mest
Miljödomstolen sa i går nej till Nordkalks ansökan om ett nytt kalkbrott i Bunge.
Riskerna för att vattnet och de omgivande naturområdena ska påverkas hindrar tillstånd enligt miljöbalken, menar domstolen.
- Naturligtvis är vi besvikna. Det här var inte vad vi trodde, säger Nordkalks platschef Anders Jonsson, kort efter att dom meddelats efter lunch på fredagen.
Eftersom han inte hunnit läsa domskälen kan han inte kommentera dem, eller hur företaget ska gå vidare. Domen kan överklagas senast den 9 januari 2009. Men Anders Jonsson kan i dagsläget inte svara på om företaget har något att lägga till ansökan.
- Vi avser att överklaga, men först måste vi analysera domen för att se vad vi kan göra eftersom vi gått till domstol med det vi hade. Och jag har fortfarande höga förhoppningar, menar Anders Jonsson.

Andra platser
Miljödomstolen konstaterar i sin dom att kalkbrytning är angelägen men att det finns alternativa platser, på Gotland eller någon annanstans. Man anser att Ducker i Bunge är en illa vald plats eftersom stora naturvärden står på spel som inte går att reparera.
Vidare anser man att markanvändningen inte är förenlig med hushållningsbestämmelserna i miljöbalken, att risken för hotade arter samt ändrade yt- och grundvattenförhållanden är stor, och att i konflikten mellan riksintressen för mineralutvinning samt naturvård så väger det sistnämnda i det här fallet tyngre.
- Det har inte varit något lätt mål, miljöbalken stöder många naturintressen och det är många faktorer att beakta, kommenterar rådman Mikael Hagelroth på Miljödomstolen.

Olika utredningar
Han förtydligar att domstolen anser att ett kalkbrott kommer att påverka det närliggande Natura 2000-området kraftigt, vilket i sig är olagligt. Beträffande Bäste träsk finns olika utredningar som står emot varandra, men domstolen bedömer att vattentäkten kommer att skadas genom att tillrinningen av vatten kommer att bli för liten om kalkbrottet skulle verklighet.
Domstolen var enig i sin dom, vilken också slår fast att Nordkalk ska betala sakägarnas och Gotlands kommuns rättegångskostnader på drygt 1,6 miljoner kronor.

Kajsa Sundberg kajsa.sundberg@ gotlandsallehanda.se 0498-20 25 50

Gotlands Allehanda

Vattnet och skogen har segrat!

2008-12-19T04:51:00.000-08:00

I första ronden har naturen segrat över rovdriften.
Miljödomstolen säger NEJ till Bungetäkten och JA till Ojnareskogen
och vattnet och alla fantastiska arter och väsen som lever där får vara ifred.

17/11 Gotlands Allehanda

2008-12-16T22:46:00.000-08:00

Miljödomstolen lyssnade på oroliga Bungebor

Oron för grundvattnet gäller inte bara Nordkalk och Duckerbrottet. Den finns även för SMA Minerals planer för utökad brytning vid Stucks i Bunge.

I går kom Miljödomstolen till Fårösund för att hålla förhandling om SMA Minerals ansökan om utökad verksamheten vid Stucks 1:368, tre kilometer väster om Fårösund. SMA vill i en första ansökan inom befintligt tillstånd öka brytningen från 750 000 ton till 2 miljoner ton kalksten per år, och öka utskeppningen från hamnen vid Strå från 1 till 2 miljoner ton per år. Dessutom vill SMA borra ett hål och provpumpa vatten, för att kartlägga hur grundvattnet påverkas av ökad brytning.
Oron för grundvattnet har både kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd och länsstyrelsen tagit upp i sina remissvar. Även Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har påtalat risker för grundvattnet, efter att ha sett resultaten från de undersökningshål som redan finns vid Stucks. De visade på kloridhalter mellan 168 och 547 milligram per liter, långt över gränsvärdet på 100 milligram som gäller för allmänt dricksvatten. Salthalten har betydelse eftersom SMA tänker återföra vatten till Bäste träsk.

Torrt i brunnen
I går fick berörda markägare framföra sina farhågor för grundvattnet till Miljödomstolen. Bertil Ström minns hur det gick när kommunen provpumpade i området för några år sedan för att se om man kunde få dricksvatten till Fårösund.
- Det gick två och en halv dag, sedan var det så lite i brunnen att jag fick köra vatten till djuren.
Olov Söderdahl från Föreningen Ojnareskogen företrädde fem sakägare, och ställde en rad yrkanden till domstolen:
- Det räcker inte med en provbrunn. SMA måste borra flera, så att man kan kontrollera påverkan i hela området.
- Om SMA får tillstånd måste man se till så att sakägare garanteras ersättning om tillgången på grundvatten försämras. Det gäller inte bara brunnar. Skogen kan torka om grundvattennivån sänks.

Mer buller
Ökad utskeppning innebär mer buller. Hemma från gården kan Bertil Ström höra ljuden från hamnen.
- Egentligen så störs jag inte. Det är bara det, att när jag hör ljudet så kommer tankarna om grundvattnet, säger han.
SMA har kalkbrytning på tre platser i Sverige, förutom på Gotland även i Filipstad (där bolaget har huvudkontoret) samt i Dalarna.
- Det är mycket viktigt för oss att få utöka verksamheten vid Stucks. Brottet ligger så att man kan lasta direkt på fartyg och lätt nå våra kunder i Östersjöregionen, främst SSAB i Oxelösund och Outokumpu i Torneå, berättar platschefen Lou Jägerup.
- Stenreserven på 3,5 miljoner ton räcker knappt fem år med dagens brytningstakt. Det är ingen panik för vår del, men vi behöver utöka på sikt, tillägger han.
Förhandlingen om Nordkalk och Duckerbrottet i oktober tog fyra dagar. Gårdagens förhandling om Stucks var klar på fyra timmar, och då hann domstolen med en busstur och ett besök i hamnen. Dom meddelas den 29 januari.
SMA har lämnat ytterligare en ansökan till miljödomstolen för att säkra verksamheten vid Stucks på längre sikt. Bolaget vill ha ett nytt tillstånd för att under 20 år kunna ta ut 30 miljoner ton kalksten. För att klara ett så stort uttag vill SMA gå från dagens nivå 18 meter över havet djupare ner till havsnivån.

Per Leino
per.leino@gotlandsallehanda.se
0498-20 25 59

Gotlands Allehanda

Gotlands Allehanda 11/12

2008-12-11T02:48:00.000-08:00

Snart kommer varsel inom kalkindustrin

Varsel - detta fruktade ord och verklighet för många i Sverige, strax innan jul 2008.
Företagen verkar tagna på sängen, Volvo varslar, Scania stänger fabriken i fyra veckor och SSAB påverkas direkt och varslar de också.
För Nordkalks del innebär det följande:
"Bolaget har därför beslutat att inleda samarbetsförhandlingar om permitteringar vid kalkfabriken i Villmanstrand fr.o.m. 5.1.2009. Permitteringstiden uppskattas till ca 12 veckor, dock högst 90 dagar under januari, februari och mars 2009. Permitteringen gäller omedelbart totalt 17 personer. Arbetsgivaren föreslår dessutom att man öppnar en diskussion om permitteringsåtgärder gällande bolagets övriga avdelningar i Villmanstrand under år 2009. Bolagets fabriker i Villmanstrand sysselsätter totalt ca 195 personer." (Nordkalks hemsida under pressmeddelande.)

Nästa vecka väntar förhandlingar angående SMA Minerals ansökan, där de på sikt både vill utöka och fördjupa brytningen i Stucks. I ett yttrande från Svenska Kalkföreningen skriver vice ordförande, tillika VD i företaget Nordkalk, Anders Mattsson att "industrin direkt sysselsätter 150 personer", rätt siffra torde vara 60+15=75 och att "materialet är miljövänligt, samtidigt kan det återvinnas om och om igen."

I dessa kristider är det skönt att se kalkindustrins företrädare, Anders Mattsson, på flera poster tala om återvinning, då efterfrågan minskar.
Därför måste kommunen och andra intressenter stå rustade för varsel inom kalkindustrin på Gotland. De tilltänkta brotten Bunge och Stucks och dess kalk efterfrågas inte på marknaden. Vi måste snabbt se till att få igång alternativ, hållbara lösningar för de som bor här året om.
Ett påpekande måste dock göras, att framställa kalk torde vara en av de mest energikrävande verksamheterna man kan ägna sig åt, samt att utsläppen som det medför är enorma.

Verdandi

Gotlands Allehanda

Att veta att vara att önska att se

2008-11-24T11:12:00.000-08:00

Jag känner jag vet, fast jag inte kan det egentligen.

Vattnet på de två speglarna fryser till och skogen är tyst.
Men det är ingen öde plats.
Här finns liv, här finns förutsättningar.
Mina fötter ger spår.
Jag ger avtryck här.
Mitt arbete, min sång och min trumma ger avtryck.
Ojnare är mig i mig är Ojnare.

Intressant insändare...

2008-11-10T06:59:00.000-08:00

Kan vi lita på SGU?Jag litar på SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) säger Eva Nypelius
Att vi vanliga medborgare litar mer eller mindre på våra folkvalda politiker är ju egentligen inget ovanligt eller något som man måste fördjupa sig i.
Däremot måste vi lita på att om politikerna inte har den kunskap som krävs, så ger de i uppdrag till kunnig person eller företag att utreda frågan. De måste ha så att säga ett korrekt underlag för sina beslut.

Kan man lita på tekniska nämnden?
Fem personer i tekniska nämnden fattar beslut, kommunstyrelsen tar sitt beslut på tekniska nämndens ja.
Eva Nypelius försvar sig med att kommunstyrelsen fått muntliga föredragningar av experterna, kommunstyrelsen har läst deras yttranden, samt att "andra" som har yttrat sig över det här. "Det väger ganska tungt att SGU faktiskt är positiva till den här ansökan", säger kommunalrådet när fullmäktige debatterar vattenfrågan.
Kan man då lita på SGU och personerna bakom SGU:s beslut?
Bakom SGU:s beslut står bland annat Anders Carlstedt. I tidningen Sveriges Natur nr 2/2008 säger Carlstedt "att man kan utgå ifrån att en källas vatten är drickbart så länge den inte ligger i anslutning till en industri".
Källorna och myrarna som finns i naturreservaten och natura 2000-områdena runt om det tilltänkta brottet kommer att påverkas, det är konstaterat och klart, det är omfattningen som det tvistas om.
Carlstedt menar i en artikel 31/10 Gotlands Allehanda att "salt anses inte vara farligt, men det skapar korrosionsproblem och ger frätskador på rören som kan ge upphov till vattenskador. Om vattnet leds ut i Bästeträsk där man ska ta kommunalt vatten så vill man inte heller ha förhöjda kloridvärden".
En enkel sökning på Internet talar om "allvarligare ur vattenförsörjningssynvinkel är att det förekommer s.k. relikt salt grundvatten från den tid då stora landarealer (under högsta kustlinjen) var täckta av salt havsvatten och att havsvatten kan tränga in i kustområden". (vattenportalen.se)

Vidare är det anmärkningsvärt att samma expert i ett yttrande konstaterat när det gäller SMA:s ansökning i Stucks att "grundvattennivåerna kring befintligt stenbrott kunnat iakttaga vissa trendbrott vilka kan tyda på en påverkan på grundvattennivåerna i de båda observationspunkterna. Den eventuella kopplingen mellan nuvarande verksamhet i Stuckstäkten och de gjorda iakttagelserna bör bli föremål för en utvärdering."
I yttrande står också att läsa "Om man räknar om dessa till mg Cl/l i enlighet med i rapporten angiven metod erhåller man kloridhalter mellan 168 och 547 mg/l. Dessa halter är enligt SGU:s mening tämligen höga. Halterna överskrider de för allmänt dricksvatten gällande tekniska gränsvärdet på 100 mg/l. SGU anser det nödvändigt att klarlägga orsaken till de förhöjda kloridhalterna inom området".
Så frågorna måste faktiskt ställas:
Kan man lita på en myndighet som redan i dag har kännedom om grundvattennivåförändringar och salt vatten i det område där man vill bryta ett helt nytt kalkbrott och bryta ut ett redan befintligt och som inte berättar om det?
Kan man lita på att Eva Nypelius och hennes kamrater fått riktig information från experterna?
Och vilka "andra" syftar Eva Nypelius på i sitt uttalande. Vilka är de som kommunens folkvalda lyssnat på?
Men litar vi på dig, Eva Nypelius?

Verdandi

Gotlands Allehanda

Gotlands Allenhanda 31/10

2008-10-31T00:12:00.000-07:00

Vattenproblem för Nordkalk tidigare

Vattenproblemen är centrala när frågan om Nordkalks nya brott avgörs av miljödomstolen.
Ändå fick domstolen inte tillgång till de uppgifter som visar att kalkbrott redan har skapat förändringar i grundvattnet i Bunge.
Först när miljödomstolens förhandlingar om Nordkalks brott vid Ducker i Bunge var över fick parterna kännedom om den utredning som visar hur vattnet har förändrats vid ett annat kalkbrott i samma socken.
Det handlar om SMA Minerals brott vid Stucks. SMA ansöker om att få utöka sin brytning och i samband med denna ansökan har man granskat hur grundvattnet påverkas. Statens geologiska undersökningar, SGU, har sett att grundvattnet har påverkats vid SMA:s brott. Saltvattenhalten har mätts i nio undersökningshål och resultatet visar på halter på mellan 168 och 547 milligram klorid per liter vatten.
Det är mycket. I kommunalt dricksvatten ligger gränsvärdet på 100 mg per liter. Vid ungefär 300 mg per liter börjar vattnet smaka salt.
- Salt anses inte vara farligt, men det skapar korrosionsproblem och ger frätskador på rören som kan ge upphov till vattenskador. Om vattnet leds ut i Bäste träsk där man ska ta kommunalt vatten så vill man inte heller ha förhöjda kloridvärden, förklarar Anders Carlstedt, som är hydrogeolog på SGU.

Svårbedömt
Om SMA får tillstånd till utökad brytning har ännu inte avgjorts. Klart är i alla fall att det här är uppgifter som många skulle ha velat se innan miljödomstolens förhandling om Nordkalks brott vid Ducker i Bunge. Det är bara någon kilometer mellan de planerade brotten.
Konsulten Håkan Djurberg, som undersökte vattenproblematiken i Nordkalksbrottet, kände inte till uppgifterna och kunde därför inte förmedla uppgifterna i den utredning som han gjorde på uppdrag av kommunen. Han tycker att kommunpolitikerna hade haft nytta av att känna till dem.
SMA:s undersökningshål går betydligt djupare än Nordkalks hål. Det kan ha påverkat saltinträngningen, men miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Mats-Ola Rödén (fp), som varit negativ till Nordkalks brott, anser ändå att uppgifterna är av intresse:
- Det handlar om samma område och uppgifterna visar hur svårt det är att bedöma vad som händer med grundvattnet. Om man ska vara säker måste man göra mer omfattande undersökningar och provpumpa i full skala, säger Mats-Ola Rödén.

I ett sammanhang
Håkan Djurberg anser att konsekvenserna för grundvattnet av de båda brotten borde ha undersökts i ett sammanhang, eftersom de båda brotten ligger så nära varandra. Den uppfattningen delas av både Anders Carlstedt på SGU, Mats-Ola Rödén och Kalle Nyberg på länsstyrelsen, men så sker inte när det handlar om två olika ansökningar från två olika företag.
Men uppgifterna om det salta vattnet vid SMA:s brott kan fortfarande komma att vägas in i den juridiska bedömningen, påpekar Kalle Nyberg på länsstyrelsen:
- Hur domen än blir om Nordkalks brott så lär den överklagas.
Eva Klint Langland

eva.klint-langland@ gotlandsallehanda.se 0498-20 25 61

Gotlands Allehanda

Publicerad insändare Gotlands Allehanda

2008-10-21T02:45:00.000-07:00

Är Storugns på Gotland nedlagt?

När man slår upp en dagstidning idag, får man hela tiden exempel på att vi lever i en orolig tid. Radio, TV och tidningar rapporterar om varsel och uppsägningar, i småstad som i storstad. Ingen ort eller verksamhet går säker längre.
Om man låter blicken stanna vid företaget Nordkalk och dess personal upptäcker man att personalstyrkan på många håll inom koncernen hotas.
Svenska YLE rapporterade den 1/10-2008 om att samarbetsförhandlingarna på Nordkalks fabrik i Louhi var avslutade, 31 av 51 får sluta sin anställning, kvar är 20 medarbetare. De som förlorar sina arbeten kommer dock att ha förtur till anställningar på Nordkalks övriga verksamhetsorter. Anledningen är ”de höga energikostnader och strukturförändringarna inom skogsindustrin som tvingar Nordkalk effektivera produktionen av bränd kalk. Det här kommer att ske genom en omfördelning av produktionen mellan bolagets kalkugnar.”
För att möta omvärldsproblemen har Nordkalk sett om sitt hus. Jag citerar Pargas kommuns hemsida:
”Miljönämnden i Pargas har 11.6.2008 § 146 beviljat Rudus Oy Turun Kalliomurske miljötillstånd för en ny kross- och siktanläggning på Nordkalk Oyj Abp:s gruvområde i Pargas stad.”
Nordkalk utökar även sina intressen i Polen och bygger en ny krossanläggning där.
Omstruktureringar inom pappersindustrin i Norden befaras ha en negativ inverkan på försäljningen, samt att den nya ugnen i Norge och lagändringarna angående utsläppsrätter medför en negativ inverkan på lönsamheten.

Vad betyder det här för gotlänningarna? För dem som varje dag åker till Nordkalk för att trygga sin försörjning, köpa mat och potatis, snyta ungar, betala huslån och ha en liten sparad slant till en guldkant på tillvaron?
Det betyder naturligtvis frånvaron av ovansagda, oro och initialt svårigheter med annan försörjning.

Vad händer då i lågkonjunkturens Europa om Nordkalk inte får tillstånd att bryta Bungetäkten?
Arbetena här försvinner, sant, men frågan är om de inte försvunnit i alla fall. Koncernen ser redan nu om sitt hus och förbereder omstruktureringar och omfördelning av resurser. Kalken i Bergslagen är likvärdig, Klinthagen kan fungera som råvaruuttag så länge det håller, kalken kan skeppas iväg och brännas någon annanstans. Storugns är då ett minne blott. Lönerna är dessutom lägre i Polen och i Ryssland.
Vi ska inte inbilla oss att det finns några traditioner eller sentimentala orsaker som håller en koncern kvar på Gotland, enbart krassa ekonomiska transaktioner och vinster.

Så min inledande fråga är mer än befogad, för Nordkalk försvinner härifrån, Bungetäkt eller inte, frågan är inte om, utan när. Frågan är vad som finns kvar här åt oss att leva på efteråt.
Jag låter Euskefeurat avsluta med orden:
”Det finns ett folk av en särskild sort, nere vid Piteälva,
och våran slogan är jävligt kort, det kan vi göra själva.
Vi är frejdigt folk gud nåds, nere vid Piteälva,
och ingen behöver tänka åt oss, det kan vi göra själva.”

Jag vill gjuta Pitemod i gutarna!

Gotlands allehanda 14/10

2008-10-14T11:18:00.000-07:00

Anmälan är nedlagd

Nordkalk vill inte kommentera misstanken om miljöbrott vid provbrotten i Bunge.
- Jag vill inte ge några kommentarer under pågående polisutredning, säger Nordkalks platschef Anders Jonsson.
Vid två tillfällen har Nordkalk polisanmälts misstänkt för miljöbrott i samband med provbrytningarna inför det planerade nya brottet i Ducker i Bunge. Företaget vill inte kommentera anmälningarna. Däremot intygar platschef Anders Jonsson att restriktionerna som finns för provbrytningar följs av företaget.
- Vi har kontrollprogram som vi är ålagda att följa, och som vi alltid följer, säger han.
Men enligt anmälarna har miljöbrott trots det skett.
I lördags skrev GA om en anmälan som nyligen gjorts av Sofia Bothorp. Anmälan gäller misstanke om miljöbrott under provbrytningarna som pågick i november 2006. Vatten ska då på ett otillåtet sätt ha pumpats ur ett av provbrotten och efter det ha runnit ut och infiltrerat omgivande mark. I anmälan ingår även foton.

Miljöbrott
Den första anmälan gjordes i samband med provbrytningarna efter en tillsyn av länsstyrelsen i januari 2007.
Misstanken om miljöbrott i länsstyrelsens anmälan gällde ett annat provbrott i området, där verksamheten ska ha pågått två månader senare.
Enligt länsstyrelsen bröt företaget då mot miljödomstolens beslut om villkor för tillståndet för provbrytningen. I det framgår att länsstyrelsen ska bedöma om vattnet kan släppas ut i området utan risk för skada i miljön och att tillsynsmyndigheten ska godkänna hur vatten som transporteras bort ska hanteras. Vid inspektionen såg länsstyrelsens tillsyningsman när vatten pumpades ur brottet, ut i angränsande marker.
En till länsstyrelsen oanmäld tankbil var på plats och transporterade vatten ur området.

Hela dagen
Enligt uppgift av personal på platsen hade verksamhet pågått hela dagen. Även här har foton på verksamheten bifogats.
- Jag anser att jag tagit dem på bar gärning när vatten pumpades ut och även fördes bort med tankbil, säger Kalle Nyberg som är miljöhandläggare vid länsstyrelsen.
Men förundersökningen som följde lades ned. I beslutet framgår att utredningsmaterialet inte räcker som bevis och att det inte går att styrka att Nordkalk gjort sig skyldiga till brott.
Nordkalks platschef Anders Jonsson vill inte kommentera länsstyrelsens anmälan.

Nedlagd
- Polisanmälan är nedlagd och jag ser ingen anledning att kommentera det här, säger Anders Jonsson.
De båda anmälningarna togs upp under miljödomstolens förhandlingar i Visby och har lagts in som information i det övriga materialet i målet om Nordkalks ansökan om kalkbrytning i Bunge. Miljödomstolens rådman Mikael Hagelroth ger inga kommentarer på frågan om anmälningarna kan påverka domslutet som preliminärt satts den 5 december.
GA har utan resultat sökt kammaråklagare Mats Wihlborg som handlägger miljöärendena.

Magdalena Olsson magdalena.olsson@ gotlandsallehanda.se 0498-20 25 50

Gotlands Allehanda

Sanningen kommer fram...

2008-10-13T22:44:00.000-07:00

Nu har Nordkalk blivit polisanmälda för miljöbrott.

Jag kan bara konstatera att sanningen äntligen kommer i daga.

Rättengång igång!

2008-10-09T02:56:00.000-07:00

Jag trummar magkänsla och rättrådighet till miljödomstolen.
Jag blåser över synen idag och över det vackra landskapet.

Markerna visar sin storhet och skönhet,
trummar ljuder och örnen dansar.

Dansa

2008-10-03T22:59:00.000-07:00

Jag dansar i natten, i gryningen och i skymningen.
Jag dansar dag över hällarna och hälsar solen.
Jag dansar korpen och paddan,
vinden och vattnet.

Jag sjunger de urgamla sångerna,
skogen vaknar och lyssnar.
Skogen vaknar och spejar.

Jag sjunger för henne som vilar därnere.
För henne som ber mig att vänta ett tag till.

Än väntar jag.
Än väntar hon.

Ännu mera!!!!

2008-09-17T11:23:00.001-07:00

Greenpeace brev till Nypelius

” Eva, ta ditt ansvar, även för framtida generationer och bevara Ojnareskogen”
Så skriver Greenpeace Nordic i ett öppet brev till kommunstyrelsen.
Ojnareskogen är unikt med sina rödlistade arter, där många bara finns på Gotland, påpekar Greenpeace Nordic. Det skulle dessutom vara förödande för vattenförsörjningen på norra Gotland.
En nationapark i området skulle istället gynna både arbetstillfällen och lokalutvecklingen. Att välja att bryta kalk i området tycker Greenpeace både är dumdristigt och kortsiktigt.

Kerstin Klint

helagotland.se

Pressmeddelande 17/9

2008-09-17T11:18:00.000-07:00

Motståndarna underkänner utredning

Felaktiga siffror i underlaget till Ducker-beslutet

Föreningen Bevara Ojnareskogen underkänner ledningskontorets analys av de samhällsekonomiska effekterna av en Nordkalksnedläggning.
- Låt inte ett undermåligt underlag avgöra KS-beslutet om Nordkalksansökan!
Det skriver föreningen Bevara Ojnareskogen i ett pressmeddelande. De har läst ledningskontorets analys av vad en nedläggning av Nordkalk skulle innebära för arbetsmarknaden och samhällsekonomin. Föreningen konstaterar att utredaren har multiplicerat med helt fel siffror när han räknat ut hur stor avfolkningen skulle bli om alla Nordkalksanställda skulle ta med sig sina familjer och flytta.
Utredningen talar också om en brytningstakt på 2 miljoner ton per år i 40 år, när företaget själv talar om att de vill bryta 2,5 miljoner ton om året i 25 år. Och att det handlar om 120 jobb på Nordkalk är helt felaktigt, när företaget redan har gått ut med att de tänker halvera personalstyrkan.
"Det är naturligtvis viktigt att kommunens ställningstagande grundar sig på korrekta uppgifter vad avser såväl vatten, miljö såväl som ekonomiska effekter. Det presenterade materialet uppfyller dock inte alls de kriterier som man bör ställa i likhet med vad som krävs av miljökonsekvensbeskrivningen", skriver föreningen i sitt pressmeddelande.

Eva Klint Langland
eva.klint-langland@gotlandsallehanda.se
0498-20 25 61

Gotlands Allehanda

Gotlands tidningar 12/9

2008-09-12T06:26:00.000-07:00

"Inget positivt med brottet"
Håkan Djurberg var säker på att Nordkalk skulle få nej

- Jag blev oerhört förvånad!
Konsulten Håkan Djurberg, som tagit fram en mycket kritisk vattenrapport, hade väntat sig ett nej till Nordkalk, men tekniska nämndens arbetsutskott sade ja.

Håkan Djurberg har, på uppdrag av tekniska förvaltningen, skrivit en rapport om konsekvenserna med Nordkalks ansökan om att öppna en ny kalktäkt i Bungebrottet.

Avråder bestämt
Hans slutsats är klar, han avråder bestämt. Han skriver att ur kommunal vattenförsörjningssynpunkt finns inget positivt med det planerade brottet.
"En konkurrenssituation om norra Gotlands vattenresurser kommer otvivelaktigt att uppstå. Konkurrensen kommer inte bara att finnas under driftsfasen utan även och framför allt under uppfyllnadsperioden och pågå i storleksordningen 100 år."

"Andra värderingar"
I tisdags redogjorde han, inför tekniska nämndens arbetsutskott och kommunstyrelsen, för sina slutsatser, men hans rapport kastades i papperskorgen. Håkan Djurberg säger att han trodde han hade tekniska förvaltningen med sig. Tjänstemännen brukar lyssna till honom.
- Men nu var det politiker som beslutade, och de har tydligen andra värderingar.

Jättestora täkter
Han säger att Nordkalks och Svenska Minerals planerade täkter är jättestora.
- Det hela är mycket speciellt, stora täkter i en miljö där det finns sådana problem med vattenförsörjningen. Det finns ju också bara två sjöar att ta till för vattenförsörjningen, Tingstäde och Bästeträsk. Men kanske politikerna tänker sig andra lösningar? Avsaltning av havsvatten kanske, vad vet jag?
Håkan Djurberg har jobbat som konsult i vattenfrågor i mer än 30 år, många av dem på Gotland, han känner ön och dess svårigheter med vattenförsörjningen, säger han.

Osäker framtid
Nordkalks planer innebär stor osäkerhet inför framtiden, menar han.
- Det nya brottet blir 170 hektar. Där har man provpumpat i åtta hål, det är endast små stickprov. Vad som egentligen kommer att hända råder mycket stor osäkerhet om.
Om även kommunstyrelsen säger ja till Nordkalk, kan inte Håkan Djurberg tänka sig att bistå kommunen i de kommande förhandlingarna med miljödomstolen. Vid ett nej till Nordkalk kan han däremot tänka sig det.

Annika Melin
annika.melin@gotlandstidningar.se
0498-20 24 23

Gotlands Tidningar

Vad motståndaren inte ser...

2008-09-09T22:25:00.000-07:00

I gryningen mötte jag skogen som vaknade.

Jag såg tallarna, hällarna, hörde de sista fåglarna.
Jag såg verkligen det morgonfuktiga gräset och kände mossan mot mina fötter.

Längre bort kunde jag ana de två såren.

Jag sjöng för dem och genast svarade en skogens djur.
Jag sjöng den urgamla visan, den som kommer från jorden själv.
Jag sjöng växtlighet runt skogens ögon.

Jag kunde se rädslan hos människorna, naiviteten och det infantila.

Jag slipade mina egna vapen, det har jag er att tacka för.

Jag är Trumma för Ojnare och jag lyser frid över denna plats.

Gotlands tidningar 4/9

2008-09-03T22:48:00.000-07:00

Nytt bakslag för kalkindustri

Länsstyrelsen säger nej igen - Katastrof, säger fackbas

Än en gång säger länsstyrelsen nej till Nordkalk. En ny täkt i Bunge kan skada grundvattnet, menar man. Den risken vill myndigheten inte ta.- Utan sten måste vi lämna Gotland, säger Nordkalks projektledare för Duckerbrottet, Henrik Grind.

Turerna kring Nordkalks planerade brott vid Ducker i Bunge har varit många. Bolaget lämnade in sin första ansökan redan i början av 2005.
Men området kring Bästeträsk är känsligt. Där finns flera så kallade Natura 2000-områden, det vill säga områden där arterna ska skyddasOch så är det grundvattnet, som är en bristvara på hela Gotland. Och det måste skyddas.
Därför har det gått trögt för Nordkalk. Länsstyrelsen har sagt klart nej, likadant har kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd sagt medan kommunstyrelsen snarast sagt nja, eller ja, men bara om vattnet kan garanteras.
Det är miljödomstolen som avgör om tillstånd ska medges eller ej.
Huvudförhandling hålls den 7-10 oktober, troligen i Visby.

Står fast

I våras modifierade Nordkalk sin ansökan till domstolen något. Man minskade på mängden sten som ska brytas, man tänker inte längre gå lika djupt ner som i den första ansökan och det markområde som kommer att krävas för transportbandet mellan brottet och Storugns blir mindre.
Men för länsstyrelsen spelar dessa förändringar ingen roll. Länsstyrelsen står fast vid sitt nej, det framgår av det remissyttrande som i måndags sändes till miljödomstolen.
- Tillstånd till den sökta verksamheten bör inte medges, skriver länsstyrelsen.Vattnet kan skadas och växter och djur kan ta skada och det är risker man inte är beredd att ta.
Man skriver att det fortfarande är oklart hur grundvattnet kommer att påverkas av en ny täkt. Men förändringar i vattenströmningen kan leda till att saltvatten tränger upp både i och utanför täktområdet.
Länsstyrelsen pekar också på de risker flera näraliggande Natura 2000-områden utsätts för. Inte bara av Nordkalks täkt utan även av de två andra verksamheter som planeras i området, Svenska Minerals planerade bergtäkt vid Stucks och Gotlands kommuns önskan att ta vatten från Bästeträsk.
Man menar att det är den samlade hotbilden mot området som ska värderas.

Katastrofläge

Henrik Grind, som leder Nordkalks Duckerprojekt, säger att han ser fram emot miljödomstolens förhandling i oktober.
- Då får vi lägga alla fakta på bordet, säger han.
Trots att många tunga remissinstanser vill avslå ansökan tror han på en seger i domstolen.
- Vi räknar med att få igenom vår ansökan, säger han. Vi vill kunna fortsätta vår verksamhet på Gotland.
Vad händer om domstolen säger nej?
- Då får vi flytta hem. Utan sten har vi inget att göra på Gotland, svarar han.

Tony Johansson, ordförande för Industrifacket Metall på Nordkalk, är mycket bekymrad.
- Katastrof! Jag kan ha förståelse för om de säger nej för att vattenfrågan inte är löst, men då är min motfråga: varför löser vi inte den frågan? säger fackbasen, som menar att ett nej i miljödomstolen vore katastrofalt.
- På sikt går norra Gotland under om man sätter för många käppar i hjulen...

Nordkalk har verksamhet även i Estland, Finland, Ryssland och Polen samt på några andra platser i Sverige.

Eva Carlsson Daun
eva.cd@gotlandstidningar.se
0498-20 24 09
Christer Nilsson
christer.nilsson@gotlandstidningar.se
0498-20 24 04Gotlands Tidningar

Trumman ljuder! 3/9

2008-09-03T07:10:00.000-07:00

Fortsatt nej till Nordkalk

Samlad hotbild mot Bästeträsk

Nordkalks ändringar i sin ansökan hjälper inte. Både länsstyrelsen och kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd säger fortfarande nej till Bungetäkten.

I juni lämnade Nordkalk in en förnyad ansökan om att öppna en bergtäkt på fastigheten Bunge Ducker 1:64. Då hade bolaget reviderat den tidigare ansökan och angett ett lägre uttag av bergmaterial och en mindre utrymmeskrävande transportbandslösning än tidigare.Men efter att ha tittat på det under sommaren kommer nu svaret från miljö- och hälsoskyddsnämnden och från länsstyrelsen: nej, det räcker inte.

Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande till Miljödomstolen att det fortfarande är oklart vad som händer med vattennivåerna och eventuella saltvatteninträngningar om Nordkalk öppnar sin bergtäkt. Förändringar i vattenströmningen kan påverka både i området och runtomkring.Dessutom, skriver länsstyrelsn, finns det anledning att säga nej på grund av två andra planerade verksamheter som tillsammans med Nordkalks planerade verksamhet skulle kunna störa Natura 2000-området Bästeträsk; det är Svenska minerals planerade bergtäkt på Bunge Stucks 1:368 och Gotlands kommuns planerade vattenuttag från Bästeträsk.

Det är den samlade hotbilden mot Bästeträsk som avgör.

Patrik Annerud
helagotland.se

Brev till mig ifrån Henrik Grind, kontakt på Nordkalk

2008-08-31T03:09:00.000-07:00

Bäste Henrik Grind!

Jag citerar er hemsida:

"Nordkalk planerar därför att minska brytdjupet i täkten till en nivå +1 m öh.
En minskning av brytdjupet medför att inverkan på vattenförhållandena iomgivningen minskar generellt och även att farhågorna kring ensaltvattenuppträngning kan avfärdas."

På vilka grunder kan saltvattenuppträgningen avfärdas?

1. Jag menar, ingenstans står att läsa om problemen med fickor med fossiltsaltvatten?

"Bungetäkten är inte ett formellt skyddat naturområde och de naturvärden somfinns där finns även i omgivningarna. Ges inte tillstånd till Bungetäkten kanknappast tillstånd ges till andra nya kalkbrott. Hela näringen hotas därigenomvartefter de befintliga kalkstensbrotten är utbrutna."

2. 37% av all alvarsmark finns på Gotland, man föreslår ju att göra Nationalpark av området. Kommentar?

Och vad ska Nordkalk göra på ön när all den kalk ni tagit är borta?

"känsliga frågan om vattenförsörjning och inverkan på de besvärligahydrologiska förhållandena på Gotland."

3. Förklara för mig varför det strömmade mycket mera vatten i provbrotten än vad man hade beräknat.

Dessa tre frågor vill jag ha svar på.

Vänliga hälsningar
Trummaförojnare

Svart ifrån Henrik Grind:

Trummaförojnare,

Helt korrekt citerat från hemsidan och det är också sant att inget står attläsa på hemsidan om problem med fickor med fossilt saltvatten. Dessa alster ärfärdigskrivna och kommer att skickas till Miljödomstolen före de blirpublicerade på annat håll. Detta kommer att förhoppningsvis ske de närmstadagarna. Rapporterna är idagsdato vid tryckeriet. Jag kan om en ca en veckaförse dig med rapporterna digitalt eller i pappersform. Filerna är dock förtunga att sända digitalt. Vidare skulle jag naturligtvis uppskatta vem det är jag pratar med och vart jag i så fall skall sända rapporterna.

Förändringen av vårt yrkanden i målet innebär att Bungetäkten kommer att brytastill +1 m över havsytan (RH70). Detta till skillnad från det tidigare maximaladjupet på -9 m under havsytan. Vi avser dock att fortsätta utredningarna medmålsättningen att på sikt bryta täkten ner till tidigare ansökt djup. Enframtida brytning under +1 m förutsätter dock en förnyad prövning iMiljödomstolen.

Skälen till att vi nu minskar brytdjupet är i första hand den farhåga försaltvattenuppträngning i täkten som olika remissinstanser har gett uttryck för,och då kanske främst en eventuell inverkan på kommunens planerade vattentäkt iBästeträsk. Det är angeläget att det finns en tillräcklig säkerhetsmarginalmellan täktbotten och det på ett större djup belägna salta grundvattnet. Motbakgrund av det fördjupade kunskapsunderlag de senaste mätningarna ochutredningarna ger, bedömer vi att nu ansökt och minskat brytdjup uppfyllerkravet på en tillräcklig säkerhetsmarginal i nu berört hänseende. Visarfortsatta mätningar och utredningar att även brytning ner till ursprungligtplanerat djup kan ske utan risk för saltvattenuppträngning är det vår avsiktatt på sikt ansöka om tillstånd att bryta ut Bungefyndigheten helt. Detta fårdock prövas särskilt och omfattas inte av prövningen i detta mål.

Som en följd av att vi justerar ansökan i fråga om brytdjup har bolagetbeslutat om en minskad brytningstakt och en ny mer specialiserade inriktning påverksamheten i Bungetäkten. Enligt vad vi redogjort för i målet göregenskaperna hos kalkstenen i Bungetäkten stenen särskilt lämplig för atttillgodose stålindustrins behov, därför skall den användas för att försörjadetta kundsegment. Brytningstakten kan därigenom sänkas till maximalt 2,5Mton/år till skillnad från tidigare sökta 3,5 Mton/år. Samtidigt som täktenslivslängd bibehålls ( blir steg två av så räcker hela Bungetäkten ca 40 år)medför de beslutade förändringarna tyvärr också oundvikligen neddragningar ipersonalstyrkan - något som vi finner högst beklagligt. Mindre brytning färremänniskor.

Angående Nationalparksförslaget så har du och jag säkert av olika åsikt. Vi har riksintressen som står mot varandra -natur-vatten-mineral. Jag vet inte hur detkommer att gå med detta. Jag kan bara prata för "min sak". I all hast från"Markanvändning Norra Gotland", ta siffrorna för vad de är.-på norr finns 25 områden som är skyddade i någon form med avseende pånaturvärden ca 28 000ha (Bästeträsk 9 707ha och File Hajdar 7 548ha).-områden skyddade för mineralbrytning är 2 591 ha (Storugns-Klinthagen 1 080ha,Bunge 181ha, Fleringe151ha, Stucks 374ha och File Hajdar 805ha)För vårt vidkommande så beräknas 170ha att tas i anspråk för Bungetäkten. Jaghoppas och tror att vi och naturvården kan leva sida vid sida och komma överens.Kalksten behövs och berör också oss alla i vårt dagliga liv, från morgon tillkväll

Det finns ett kalkstensstråk som går från havet norr om Gotland och sträckersig ut igen söder om Tofta. Det är främst inom detta lager som det förekommermöjlighet att finna kalksten av god kvalitet som lämpar sig för stålindustrin.Vi planerar naturligtvis att hitta nya fyndigheter efter Bunge. Mellan Storugnsoch Fårösund har vi inga andra uppslag än Bunge. Kappelshamn har bara ett tunntlager och för stora kemiska variationer som följd. Fleringe trodde jag på ibörjan men den "fyndigheten " lyckades jag själv döda - ingen uthållighet ikalkstenslagren. Sedan är resten täkt av Natura 2000 samt av våra konkurrenterSMA. Men som sagt söderut från Klinthagen finns potential för att finna flerfynigheter. Frågan är bara var?

fråga 3 överlåter jag till kommande förhandlingar. Vad jag än säger i dettaläge så blir jag bara anklagad att jag ljuger. Men som sagt vatten rapporter är på tryckning och i dessa finns en hel del attsätta tänderna i. i all hast

Med Vänlig Hälsning
Henrik GrindProject Manager
Mobile: +46 (0)73 920 16 23
Direct 1: +46 (0)418 43 75 89
Direct 2: +46 (0)498 25 32 10
Mail: henrik.grind@nordkalk.com

Gotlands Allehanda 22/8

2008-08-23T01:38:00.000-07:00

Kritiska synpunkter på kalkbrytningen

En mängd organisationer och privatpersoner har nu lämnat sina synpunkter på Nordkalks planer att påbörja ett nytt kalkbrott.Men kommunen och länsstyrelsen har fått uppskov med sina yttranden.

Redan i januari 2005 började processen. Nordkalk träffade länsstyrelsen för att samråda om planerna på ytterligare ett kalkbrott på norra Gotland. Sedan har det gått trögt.
Miljön runtomkring kalkbrottet klassas som statligt skyddsområde enligt Natura 2000. För att få miljödomstolens lov att bryta måste företaget bland annat bevisa att grundvattnet i området inte påverkas negativt. Och det verkar inte vara det lättaste.
Från början ville Nordkalk bryta under havsytenivå. Men tidigare i år backade företaget från sina ursprungliga planer och minskade grävdjupet något. På så sätt hoppades man att processen skulle löpa på smidigare.

Många synpunkter

Förhandlingar kommer att hållas i miljödomstolen den 7-9 oktober. Hittills har domstolen tagit emot hela 22 yttranden om Nordkalks modifierade ansökan. Men fortfarande saknas kommentarer från länsstyrelse och kommun, som fått uppskov fram till den 1 respektive 20 september.
Att döma av yttrandena som hittills kommit till miljödomstolen så har inte inställningen förändrats nämnvärt. Miljöorganisationer och kringboende är fortsatt lika kritiska till verksamheten.
Däremot har Nordkalk fått grönt ljus från från en tung statlig instans. Sveriges geologiska undersökning, som ansvarar för miljökvalitetsmålet "Grundvatten av god kvalitet" har gett klartecken till planerna - förutsatt att det fastställs ett kontrollprogram för verksamheten.

Avvaktar tungviktarna

Nordkalks projektledare för Duckersbrottet, Henrik Grind, har ännu inte hunnit ta del av synpunkterna som lämnats till domstolen.
- Nej jag avvaktar tills kommunen och länsstyrelsen har lämnat sina yttranden. Det är ändå de som väger tyngst, säger han.
I dag har han mycket svårt att säga något om hur utvecklingen för kalkbrottet kommer att se ut framöver.
- Jag tror ingenting i det här läget. Vi har gjort våra utredningar och lämnat in och de kommer in med sina. Sedan måste man sitta ner och diskutera alltihop, säger han.
Men Henrik Grind varnar för att tillståndsprocessen inte kan hålla på för evigt. Nordkalk har redan slagit av på takten i den befintliga Klinthagentäkten.
- Nu finns det en risk för att det blir en paus mellan Klinthagenbrottet och Duckersbrottet. Den risken försöker vi givetvis motarbeta, men det kan bli så ändå, säger Henrik Grind.

Några synpunkter

Här är några av organisationerna och myndigheterna som gett remissvar:

Sveriges geologiska undersökning, som är statens ansvariga myndighet för miljökvalitetsmålet "Grundvatten av god kvalitet", ger klartecken till Nordkalk.

Ahrs samfällighetsförening (representeras av fastighetsägarna som har gemensam vattenförsörjning från Bästeträsk). Fastighetsägarna i Ahr ser inte minskningen av djupet som några garantier för att vattenkvaliteten kommer att förbli oförändrad. Föreningen tycker att det är särskilt oroande att kommunen samtidigt planerar en vattentäkt i Bästeträsk.

Naturskyddsföreningen är inte imponerad av Nordkalks ändrade planer. Organisationen tror att täkten kommer att skada skyddade livsmiljöer och arter i det omgivande Natura 2000-området.

Gotlands botaniska förening menar att minskningen av kalkbrottets djup inte förändrar förutsättningarna det minsta. Svenska botaniska föreningen skriver i ett svar att ansökan bör avslås.

Johan Eriksson
0498-20 25 80
Gotlands Allehanda

Vila

2008-08-01T00:21:00.001-07:00

Välbehövlig vila har min blogg varit i.

Dags att snart ta tag i allt som har med Ojnare att göra - trumman har inte tystnat!

Från skogen har jag både hört och sett andra aktörer vakna och väsnas - det värmer hela hjärtat!

Skogen lever och andas!
...och på hällarna dansas det om nätterna,

Insändare 3/7 -2008 Gotlands Allehanda

2008-07-03T04:30:00.000-07:00

Kortsiktigt mala ned kalkberget i en takt som aldrig skådats i öns historia

Hur räddar vi Gotland, hur öppnar vi ögonen på kalkindustrikramarna, hur skyddar vi vattnet?Det skriker i min mage och det skriker i markerna!
Tack alla ni, föreningar, myndigheter och enskilda, som för vattnets och skogarnas talan.
Alla ni som ger fåglarna, blommorna, skalbaggarna och mossorna en röst.
Tack alla ni som kämpar för att människan ska framstå som den kloka och förnuftiga varelse hon kan vara istället för den rovgiriga och dumma som alltför ofta visar sitt fula tryne i dessa råvarugiriga tider.
Ojnareskogen ropar till mig, jag vet inte varför just denna plats ekar så tydligt i mig över tid och rum.
Denna talliga, svettskog med årliga översvämmningar ropar på mig om nätterna:
- Skydda mig!
Då visar huggtandstraktorn sina dricksvattenblöta hjul och vattnet stiger...Gaffelfibblan kryper under sin ljusgröna bladrosett och skälver inför stöveltramp och ilskna motorer.
I skogens skälvande väntan vränger en skottsalva tystnaden i tusen vitblodiga skärvor. Ekot rullar likt åskan över krumma talltoppar som hukar i vinddraget.
Borta är skogsljuden.
Fågeln har tystnat, mossan är riven...Isengård är namnet på Ojnareskog.
Brottet ska bli 170 hektar, dvs större än hela Lilla Karlsö och därmed Gotlands största, och över 25 meter djupt. Det skulle komma att ligga i ett ur natursynpunkt riksintressant område som Sverige lovat skydda på grund av de unika miljöerna, inte minst när det gäller vatten, våtmarker och hydrologi.
I centrum av detta naturskyddsområde ligger sjön Bästeträsk med sitt klara drickbara vatten.
Sjön, som är Gotlands kommuns norra dricksvattentäkt, får i princip sitt vatten från två håll varav det planerade täktområdet utgör ett.

Viktigast att bevara i detta område är:
1. Vattnet.

Dricksvattenförsörjningen, ett brott i Bästeträsks tillrinningsområde påverkar vattentillförseln till sjön.
Gotlands kommun har i flera år velat göra Bästeträsk till ny kommunal vattentäkt eftersom sjön har betydligt bättre vatten än den nuvarande huvudtäkten, Tingstäde träsk. Det finns idag ett förbud mot aktiviteter som kan utgöra hot mot vattentillrinningen till Bästeträsk i exakt det område som man nu vill bryta kalk i. (hoten; inflöde av fossilt saltvatten som ligger i fickor i berggrunden, förorenat vatten från brytningen med sprängämnesrester och oljespill).
Vattenflödet i området kommer att påverkas och kan ge allvarliga konsekvenser för:
3 De natura 2000 områden som omringar det planerade täktområdet. (hoten; inflödet till brottet blir omfattande och dränerar därmed omgivande natura 2000 områden)
3 Ojnaremyr förstörs.
Myren som är en unik oreglerad agmyr i hjärtat av riksintresset naturmiljövård och som av Naturvårdsverket har föreslagits att bli ett natura 2000-område pga sina höga naturvärden blir mottagare av stora mängder förorenat vatten. (Hoten; det vatten som pumpas upp ur brottet, kväverikt och med mycket sediment efter sprängningar, skulle tillåtas infliltrera Ojnaremyr vars kemiska status förändras och nuvarande miljö försvinner)
3 Delar av Ojnareskogen översvämmas som andra hällmarker en eller flera gånger per år och dess växtlighet och arter är beroende av detta ojämna vattentillstånd för sin överlevnad. (Hoten; planerna på att leda ytvattnet förbi brottet och pumpa upp grundvattnet förutsätter teknik och energi samt mänsklig arbetsinsats för all framtid.
Den dag pumpningen slutar tar det mellan 40 och 100 år att återställa vattenbalansen och få vattentillförseln till Bästeträsk att börja fungera igen.

2. Den biologiska mångfalden.

Ett 60-tal ovanliga arter (rödlistade dvs i behov av skydd) signalerar att detta område är en mycket ovanlig typ av naturmiljö som är på väg att försvinna.
Några av arterna är endemiska det vill säga finns bara på ett fåtal ställen i hela världen och dessa är vi skyldiga att ta särskild hänsyn till. Inte minst ur genetisk synpunkt.3.
Hållbart näringsliv Gotland har inte råd att satsa på kortsiktiga arbetstillfällen och verksamheter (storskalig täktverksamhet tex) som på sikt utplånar de grundförutsättningar (mark och vatten) som kommande generationer är beroende av.
För att säkra nödvändiga livsbetingelser och skapa framtida försörjning på Gotland måste vi avvecka engångsuttagen och istället utveckla långsiktigt hållbara näringar så som jordbruk och besöksnäring.Att såga av den gren man sitter på har alltid varit ett MYCKET kortsiktigt sätt att se på verkligheten. Vår "gren" är den mark vi står på och växer ur och som vi hoppas att även framtida generationer ska kunna leva på, bruka och hämta vatten ur.

Att i en takt som tidigare aldrig skådats i Gotländsk stenhistoria mala ner Gotlands berggrund bit för bit är så kortsiktigt så att man knappt tror det är sant att det kan finnas gotlänningar som vill fortsätta denna rovdrift på våra främsta tillgångar - land och sötvatten.

Så hör jag rösten igen...om natten....Vem är människan att avgöra vad som är levande eller dött, mitt eller ingens?Art mot art, så har människans kamp alltid varit. Aldrig tillsammans med naturen - alltid mot!
Som barnet som separerar från sin mor, slår ni er blodiga mot den ni behöver.
Vem lyssnar den trotsåldersmogna människan till idag? På sin maskin...sin kuk...sin plånbok? Kan hon ännu höra skogens viskningar och trädets garv en varm sommardag, kan hon höra gräset växa och livets vatten rinna i ådrorna
- samma vatten som forsat fram ur inlandsisen och droppat från dinosauriens rygg i ett dimmigt regn i alra urtid?
Har hon kvar sin längtan till samspel istället för ensamhet?
För liten för att vara gud - För stor för att vara däggdjur Ensam!

Vem tackar du för att du överlevt?
Vem föder dig? Vem när dig?
Vad ger du mig tillbaka?
Jag försöker förstå de som tänker kortsiktigt - på sitt jobb och på sin lön. Vi står alla mitt i mellan våra egna privata kortsiktiga liv och det långsiktiga kollektiva globala ansvar vi har.
Utan jobb är det svårt att handla mat till sina barn men utan mark kan vi inte ens producera maten.
Att vara människa är svårt, ja ensamt.
Måtte vi alla vakna upp. Måtte försommarens skönhet smälta värme i våra förslappade sinnen och få oss att orka tänka långt...tänka barn och barnbarn och tänka brett...tänka havsörn och gräs och vind och fisk. Och alla arters generationer som följer.
När en art dör försvinner en värld...Låt oss tänka tacksamhet över den jord vi lever på och respekt för allt som finns på och i den.
Kära skog, kära mark, kära jord...

Sofia Bothorp
Tankesmedjan Skogsfolket
Gotlands Allehanda

Härliga tider, strålande tider!

2008-07-02T23:42:00.000-07:00

Gotlands Allehanda 3/7 -2008

Nej till fyrdubblat kalk- uttag vid Stucksbrottet

Miljö- och hälsoskyddsnämnden avslår i ett remissvar Svenska Minerals ansökan om att få fyrdubbla uttaget av kalksten vid det befintliga brottet vid Stucks i Bunge. Nämnden följer försiktighetsprincipen och vill inte gå med på något som kan äventyra vattnet i Bäste träsk.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tidigare yttrat sig direkt till Miljödomstolen om Nordkalks ansökan om att få öppna ett nytt brott vid Ducker i Bunge. Nämnden avstyrkte även då och resonemanget som då fördes gäller även vid denna nya ansökan.

Nordkalksärendet är ännu inte avgjort. Det som hänt är att företaget har ändrat sin ansökan, vilket innebär att man inte går så djupt med brottet som ursprungligen var tänkt.
- Det finns inga garantier för att vattnet inte kommer att påverkas, säger nämndens ordförande Mats-Ola Rödén (fp) och syftar på båda ärendena.Miljö- och hälsoskyddskontoret har i sin beredning av ärendet konstaterat att det finns många osäkerhetsfaktorer som inte är utredda och redovisade. Dessutom tycker man att det är av största vikt att säkerställa skyddet för Bäste träsk som kommunal vattentäkt.

Ser risker
Riskerna med ett brott enligt Svenska Minerals ansökan, som innebär att man går ned med brottet till 0-nivå mot nuvarande + 18 meter, är att man minskar tillrinningen till Bäste träsk samtidigt som det finns risk för försämrad kvalité.
- Valet av plats bedöms vara olämplig för utökning av täktverksamheten, anser miljö- och hälsoskyddskontoret.

Roland Olsson
roland.olsson@ gotlandsallehanda.se
0498-20 25 65
Gotlands Allehanda

Gotlands tidningar 18/6

2008-06-22T23:38:00.000-07:00

Vattnet i centrum

700 jobb på spel inom stenindustrin

Metallklubbarna vid stenindustrin hade i går kallat till debatt i Bläsemuséet.
- Debatten har hittills inte förts tillsammans med oss utan om oss, sade Mikael Nilsson, lokal ombudsman för IF Metall.
Men debatten kom mest att handla om bara en sak, vatten, vatten och åter vatten.

700 jobb totalt står på spel inom stenindustrin på Gotland. Kalkbrytning ställs mot miljö, nipsippor och grundvattenbehov.
- Vi vill ha allt, jobb och rent vatten, och vi tror att det går att förena, sade metallklubbordförandena på podiet.

Salt i brunnar
Ett 70-tal intresserade hade infunnit sig till debatten, som blev helt förutsättningslös eftersom ingen inledde.De allra flesta ville prata vatten. Den som fick svara var Nordkalks konsult Sven Fohlin, hydrolog. Han sade att eftersom Nordkalk nu bara ansöker om brytning ner till en meter ovan havsnivå riskerar man inte längre uppträngning av saltvatten i grundvattnet.
Kommunalrådet Lena Celion (m) undrade om inte vatten kunde tränga upp ändå, som på Island? Sven Fohlin svarade att saltvatten är tungt och därför inte kan spruta upp ur marken.
Charlotta Bothorp, Fleringe sade att hon bott i området under 20 år.
- Flera av mina grannar har fått salt i sina brunnar. För att koka kaffe måste de hämta vatten från annat håll.Hon sade att visst var jobben viktiga men utan vatten kan ju ingen leva.
Arne Eklund från Ung, Utveckling på norra Gotland, berättade om den dåliga vattentillgången i Fårösundsområdet.
- Det är stort resursslöseri att bara låta grundvattnet rinna ut i brotten, i stället borde det samlas upp och köras till Fårösund!
Sven Fohlin tog upp tråden och funderade över om inte kalkbrotten i framtiden kunde bli djupa vattenreservoarer?Kea Svensson, stridbar tidigare fackbas, ville återföra frågan till sysselsättningen och undrade hur de anställda vid kalkindustrin på Gotland mår.

Nervös framtid
Tony Johansson, klubbordförande vid Nordkalk svarade att stenarbetarna var "fruktansvärt nervösa" inför framtiden.
- Särskilt nu när Nimbus ska ta bort 60 man, dit hade ju några kunnat tänka sig att gå. Nej, det är skitjobbigt för oss för vi vill ju också ha rent vatten att dricka.
Jimmy Wallin, fackbas på Cementa sade att på hans företag var hotet inte så överhängande, men att man delade oron med de anställda på Nordkalk och var med på debatten för att lyssna och lära.
Projektledaren vid Nordkalk Henrik Grind fick frågan om den framtida bemanningen. Han sade att stenen skulle vara slutbruten 2010 i normal takt.
- För att få stenen att räcka till 2012 drar vi ned på brytningstakten vilket innebär att vi bara behöver 60 man i framtiden, varannan anställd kan tvingas gå.

Bra debatt
Efter mötet sade Charlotta Bothorp att hon tycker det var jättebra med debatten, även om hon tyckte att den blivit väl teknisk, hon hade önskat mer basfakta.Hon engagerar sig mest i miljöfrågorna men förstår mycket väl de anställdas oro.
- De är ju offer i den här frågan.
Hon är glad över att kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius sagt att kommunen inte kommer att riskera vattnet på norra Gotland.
- För jag har flugit över Gotland och sett schweizerosten, de håller på att spränga bort ön!

Annika Melin Text
annika.melin@gotlandstidningar.se
0498-20 24 23
Bengan Zettergren Foto
bengan.zettergren@gotlandstidningar.se
Tel. 20 24 05
Gotlands Tidningar

Gotlands Allehanda 18/6

2008-06-22T23:33:00.000-07:00

"Borde vara regeringens ansvar"

IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven besökte Nordkalk och Cementa. - Det är fullt möjligt att kombinera sysselsättning med bra miljöpolitik, säger Stefan Löfven.Allmänheten bjöds till diskussion om kalkindustrins framtid.

I går var Metalls förbundsordförande Stefan Löfven på Gotland för att träffa fackliga företrädare och besöka arbetsplatserna inom kalkindustrin. Efter turer till Cementas och Nordkalks brott informerades Stefan Löfven om Nordkalks planerade stenbrott i Bunge.

På kvällen bjöds allmänheten och politiker till Bläse för en öppen debatt, med syftet att hitta en gemensam framtidslösning för boende på norr.
- Debatten om kalkindustrin har hittills förts juridiskt och av experter. Det är dags att vi som bor på Gotland är med och formar vår framtid. Vi hoppas det här ska bli startskottet för en debatt som för diskussionen framåt. Arbetstillfällen och miljömål går att förena, säger Mikael Nilsson som är lokal ombudsman för IF Metall.

Kalkindustrin sysselsätter många på Gotland. Nordkalks ansökan om kalkbrytning i Ducker i Bunge har fört med sig debatt om jobben och tillgången till grundvatten. Miljödomstolens prövning av kalkbrytningen har dragit ut på tiden och i maj beslutade Nordkalk dra tillbaka sitt krav om att få bryta under havsnivån för att nå framåt. Samtidigt för det med sig att Nordkalk inom de närmaste fem åren planerar att göra sig av med halva personalstyrkan.

Vid mötet i Bläse igår deltog fackliga företrädare, samt experter inom vattenfrågor och stenindustrin. Ett 100-tal personer kom till mötet och diskussionen handlade till stor del om miljö och vattenfrågorna i anslutning till det planerade brottet i Bunge.

Samarbete
Stefan Löfven uppmanade till samarbete och en konkret diskussion för att lösa miljö- och sysselsättningsfrågorna. Enligt honom är kalkindustrin på Gotland hela öns sak, och även av riksintresse.
- Den spelar en betydande roll i vår tillväxt. Vi behöver industrin, för hela samhället. Tjänstesektorn lever till stor del tack vare industrin. Kalksten måste brytas någonstans, så varför inte på Gotland, säger han.

Bevara Ojnareskogens representant Sofia Botorp satte frågan om jobben på norr i ett större sammanhang, och påpekade att de viktigaste näringarna på Gotland är jordbruk och besöksnäringen. Hållbarhetsfrågan var en annan aspekt på frågan om framtida kalkbrytning.
- Är stenindustrin en långsiktig och hållbar lösning för jobben på norr? Frågan är vad vår ekokommun gör, de handlar enligt motsatsen, sa Sofia Botorp, och möttes av applåder.
Elisabeth Feurst efterlyste i stället att lyfte frågan om att se efter framtida jobbmöjligheter, redan nu.
- Vi borde se oss om efter nya jobbtillfällen. Jag har mött aktörer som varit intresserade av att starta nya jobb inom kommunen, men de har mötts av byråkrati och ett allmänt ointresse, säger Elisabeth Feurst.

Tony Johansson, facklig ordförande vid Nordkalk, ställde Hans-Erik "Kea" Svensson frågan om hur personalen mår i dag.
- Stämningen är fruktansvärd.
- I stort sett varje dag möter jag medlemmar som mår dåligt, svarade Tony Johansson.

IF Metall jobbar för att regeringen ska ordna en samordnare i komplexa situationer. Stefan Löfven anser att även frågorna om kalkbrytningen på norr borde samordnas genom en insatt person.
- Det här borde vara regeringens ansvar. Vi har ställt frågan, men vi ser inget intresse, säger han.

Magdalena Olsson
magdalena.olsson@ gotlandsallehanda.se
0498-20 25 50
Gotlands Allehanda

En ny artikel!

2008-06-09T01:56:00.000-07:00

Jobben mot miljön eller jobben hjärta miljön?

PROBLEMET NORDKALK - OJNARESKOGEN

Norra Gotland är rikt på kalksten av god kvalitet. Fyra företag bryter här för närvarande, ett av dem är finska bolaget Nordkalk. Norra Gotland har också 37 % av jordens alvarmarker.
Norra Gotland har också Bäste träsk, som är Gotlands största sjö och en viktig reservoar för vattenförsörjningen.

Nu vill Nordkalk öppna ett nytt brott i Ojnareskogen i Bunge, nära Rute och Fleringe. Det tänkta brottet har en yta stor som Lilla Karlsö och omfattar en del av den unika alvarmarken. Planen har mött motstånd av enskilda och föreningar. Ärendet har pågått sedan februari 2005 och ligger nu på Miljödomstolens bord.Nordkalks skäl för att öppna ett nytt brott på just denna plats är lätta att redovisa. Vid en provbrytning har kalken visat sig vara av god kvalitet. Den gotländska kalken är mycket efterfrågad, främst inom gruvindustrin. Om kalkproduktionen upphör här, har det sagts att närmaste ställe varifrån kalk av motsvarande kvalitet kan hämtas ligger i Belgien.

Ett argument av stor vikt för Gotland är att slå vakt om de arbetstillfällen som finns. Cirka 120 personer arbetar vid Nordkalk. Var och en kan förstå vad dessa arbeten betyder för en levande landsbygd på det begränsade och sårbara område som Gotland utgör. Vilka skäl är då nog starka för att sätta stopp för verksamheten? Jag kan se flera goda skäl, av vilka jag först vill nämna två som båda väger tungt, var för sig så väl som tillsammans.

Det första är omtanken om naturen på Gotland - och i världen! Det är inte bara fråga om några enstaka hotade djur- och växtarter som nattskärra, svartfläckig blåvinge, kalknarv, svärdkrissla eller gaffelfibbla. En biotop är ett naturområde av bestämd ekologisk karaktär som är beroende av speciella förutsättningar, av vilka berggrundens beskaffenhet hör till de viktigaste.

Om de förutsättningarna förändras, i synnerhet om det sker på ett så drastiskt sätt som att man för bort själva berggrunden, uppstår ett sår i naturen som aldrig kan återställas. Gotlands alvarmarker är så unika att de tillhör de skyddsvärda biotoperna, ett nätverk av ekosystem och livsmiljöer för arter som EU-länderna - så även Sverige - har kommit överens om att skydda genom Natura 2000, som har byggts upp inom EU. Här tillkommer alltså ett globalt ansvar förutom ansvaret för den gotländska naturen.

Om man inte bryr sig tillräckligt om naturen för att finna det skälet nog starkt (ack om varje år vore ett Linnéår, så att alla finge en chans att vakna!) kan knappast någon invända mot det som gäller vårt vatten.

Det är känt att Gotlands kalkberggrund är mycket rik på sprickor och håligheter, som bildats av genomströmmande vatten. Lummelundagrottan har uppstått på det sättet. Den är en stor sevärdhet, men vi behöver inte fler liknande fenomen.
Vi på Gotland är mer betjänta av ett intakt Bäste träsk som kan ge oss den reserv av rent dricksvatten som vi behöver under regnfattiga tider på året. De här områdena är extremt känsliga för föroreningar från regnvatten, som kan påverka vattnet i Bäste träsk om det planerade brottet kommer till stånd.

Det tunna, på sina ställen obefintliga jordtäcket bidrar ytterligare till områdets känslighet, då jordlagren silar vattnet genom många små kanaler och alltså har en viktig funktion som vattenrenare. Minst lika allvarlig är risken att grundvattnet och vattennivån kan påverkas genom läckage. Man vet inte hur sprickorna och håligheterna utbreder sig. Därför kan man inte förutsäga exakt vad förekomsten av ett brott för med sig, vilka vägar vattnet tar genom kalkberggrunden.

Nordkalk har redan misstagit sig en gång, vid provborrningen hösten 2006 då vattenläckor uppstod trots att man inte hade hållit det för sannolikt.

Så är det luften. Hur många känner till att mer än 2 % av all koldioxid som släpps ut i Sverige kommer från kalkindustrin på Gotland? Då är ändå inte alla andra luftföroreningar inräknade som den är upphov till. Det är värt att betänka då vi vet farorna med koldioxidens utbredning i det tunna skikt som vår atmosfär utgör.
Vidare kan estetiska och känslomässiga argument anföras mot fortsatt storskalig kalkhantering. Där handlar det om ting som inte är mätbara men som ändå har en given plats i vågskålen, som den livskvalité som kan uppnås genom naturupplevelsers välgörande inverkan på människor.

Känslan för Gotland som "vår mor" hör också hit.

Sammanfattningsvis finns alltså lokala intressen som jobben mot vattnet, ett riksintresse i kalk till gruvdriften, och det unika ekosystemet alvarmarken som utgör ett lokalt, nationellt och globalt intresse.Men jobben då, som är så viktiga för oss gotlänningar?
De behövs ju för en levande landsbygd? Finns alternativ, om Nordkalk inte får tillstånd att öppna brottet?

När det gäller kalkhantering, är småskalig stenindustri att föredra av flera skäl. Kalkstenen passar bra till många slags bruksföremål som byggmaterial, plattgångar, skålar, gravstenar med mera samt till konstnärlig produktion. Den får också ett betydligt högre värde i relation till volymen med den hanteringen, som därtill bidrar till renare luft.

Den småskaliga stenindustrin ger färre arbetstillfällen än den storskaliga, så det behövs komplement. Ojnareskogen och dess omgivningar kan, som Naturskyddsföreningen föreslagit, ingå i ett naturreservat kring Bäste träsk där nya arbetstillfällen kan skapas inom servicenäringen genom ekoturism. Myrmullen i de stora myrarna på norra Gotland, Elinghemsmyr och Martebomyr, är lämplig för hampodling. Om bönderna där kan lockas att satsa på hampa, kan en hampfabrik och ett väveri etableras. Hampan kan användas till såväl nytto- som prydnadstextilier, till exempel säckar, rep och fisknät, som inslag i väven till mattor och gardiner, eller till kläder. Fröna kan också användas på många sätt. Hampan är lättodlad och behöver inga bekämpningsmedel. Den göder marken och kan odlas på samma plats i många år. Dess textilprodukter är slitstarka och kan framställas i många variationer, t ex tillsammans med ull, lin eller bomull.

I en tid då miljötänkandet vinner terräng i allt vidare kretsar anar jag en renässans för naturmaterialen.Apropå miljötänkande, vore det inte önskvärt att utvidga kollektivtrafiken på Gotland, gärna kompletterad med ett järnvägsbygge?
Det skulle kunna bli ekokommunens välkomna bidrag till en friskare värld. Också här sammanfaller argumenten jobben och miljön!

Det här var några visioner ur min fantasi. Kanske tycker en del att det är ett utopiskt önsketänkande. Om någon av dessa idéer kan bli verklighet, kan inte jag bedöma. Jag lämnar dem åt andra med relevanta kunskaper och insikter att ta ställning till. Kanske finns andra och mer genomförbara möjligheter till arbetstillfällen på Gotland, men efter att ha tagit del av de fakta som är möjliga att tillgå i frågan, kan jag bara konstatera att de som förespråkar en fortsatt drift av den omfattning som Nordkalk föreslår, är minst lika hemfallna åt önsketänkande som jag.
När långsiktiga argument står mot kortsiktiga, är det inte svårt att välja sida. Vi måste inse att det finns en gräns som heter: Hit men inte längre. Egentligen har den redan passerats. Så mycket angelägnare då att hävda den. Misshandlad natur slår tillbaka.

Britta Calamnius Stenkyrka

P. S. Den här artikeln är en något utökad version av mitt fritt valda arbete i naturkunskap vid Komvux i Visby denna vårtermin. Sedan detta skrevs har såväl Nordkalk som två andra bolag inom kalkindustrin aviserat ändrade planer. Vad det leder till återstår att se. Det påverkar inte nämnvärt de tankar jag framfört här. D. S.
Gotlands Allehanda

Självransakan

2008-05-30T01:03:00.000-07:00

Sista tiden har jag fått ordentligt med kritik på helagotland.se, detta för att jag så ensidigt gör ner kalkindustrin.

Gör jag det?

Ja det gör jag kanske!

Jag har nämligen insett att de gamla krigartagen ifrån tonåren gjort sig påminda. Jag är kompromisslös i min kamp mot vansinniga projekt som äventyrar vatten och miljö.

Är det ngt fel på det?

Lyhördhet, säger en del, men själva lyssnar de inte ett dugg på naturen eller miljön runt omkring, de ser bara till arbetstillfällen och företagsvinster och med det för ögonen är det inte längre jag som inte lyssnar, utan mina meningsmptståndare.

Skit gärna i trummaförojnare, tyck att det är en djävla människa om ni vill, men lyssna på jorden, annars är vi alla förlorade.

Ingen applåderar Nordkalks utspel

2008-05-24T23:04:00.000-07:00

Facket talar om katastrof.Kommunen tycker att det är tråkigt.Och miljöaktivisterna är misstänksamma.Nordkalks utspel om en krympt brytningsansökan i Bunge river inte ner några applådåskor.

Nordkalk har beslutat att dra tillbaka sin ansökan om att få bryta 80 miljoner ton kalk vid Ducker i Bunge. I stället ska man ansöka om att få bryta ungefär 50 miljoner ton, och inte lika djupt: botten av brottet ska ligga en meter ovanför havsnivån i stället för nio meter under.

Vattenfrågan avgör

- Det är vattenfrågan som är avgörande, och nu viker vi oss för de krav som kommunen har, säger Hans Gustavsson, chef för Nordkalk i Sverige.
- Det är ett strategiskt val som vi har gjort för att kunna fortsätta leverera till stålindustrin utan avbrott. Vi har långa avtal, och vi kan inte komma och säga "nästa år får ni inget, men året därpå går det bra".
Beslutet får stora konsekvenser för de anställda. Från cirka 115 anställda i dag flaggar nu Nordkalk för en nära nog halvering till 60 anställda från 2013.

"Rena katastrofen"

- Det är rena katastrofen för oss. Du kan ju tänka dig hur många familjer som blir drabbade, säger Tony Johansson, klubbordförande för IF Metall på Nordkalk.
- Och jag tror inte att det här är ett förhandlingsutspel. Företaget har kniven på strupen. Men jag är inte bara fackordförande, jag är ju gotlänning också, och som gotlänning tycker jag att vi ska ställa krav på Nordkalk, Cementa och Svenska Mineral att de bygger ett vattenreningsverk.

Att vattenfrågan är avgörande bekräftas åter av Eva Nypelius, kommunstyrelsens ordförande (c).
- För oss kommer vattnet i första hand, sysselsättningen i andra. Och det får dessvärre de här konsekvenserna, vilket är tråkigt.
- Men jag känner ingen panik, det blir det inte bättre av. Och det är mer positivt med 60 jobb än att hela verksamheten slår igen. Det finns också ganska mycket utvecklingsidéer för norra Gotland, särskilt i Fårösund, säger Eva Nypelius.

Skeptisk

Sofia Brothorp, styrelseledamot i Föreningen Rädda Ojnareskogen, är skeptisk till Nordkalk och motiven till den ändrade ansökan.
- Jag blir misstänksam. Nordkalk skulle nu i dagarna ha lämnat svar på en del frågor som kommunen hade. I stället drar man tillbaka ansökan och tänker lämna in en ny. Jag vill läsa vad som stod i den rapport de aldrig lämnade in.
- Det är fortfarande samma problem med vattnet, och det handlar inte om brottets djup i förhållande till havsnivån. Det provbrott som de gjorde var inte mer än sex meter djupt och det låg på en plats de hade valt med omsorg - och det innehöll saltvatten. Det kommer från fickor med gammalt saltvatten från tiden före landhöjningen, säger Sofia Brothorp.Vem ska ansvara?

Hon är också mycket skeptisk till tanken på ett reningsverk.
- Här har vi ett perfekt ekologiskt system med bra vatten i Bästeträsk, och så ska vi ersätta det med ett reningsverk. Det måste drivas långt efter det att brytningen har upphört, kanske upp till hundra år. Vem ska ansvara för det?

Staffan Fritz
Text
staffan.fritz@gotlandstidningar.se
0498-20 24 00
Krister Nordin Foto krister.nordin@gotlandstidningar.se 0498-20 24 12

Gotlands Tidningar

JÄVLA MYGEL!!!!!

2008-05-21T23:11:00.000-07:00

"Vi drar tillbaks vår ansökan och backar"

Nordkalk gör helt om och ändrar hela sin strategi för att få tillstånd till kalkbrytning vid Ducker i Bunge. Nu drar man tillbaks kravet om att få bryta under havsnivån.Men den nya strategin innebär också att Nordkalk inom fem år kommer att göra sig av med nästan halva personalstyrkan.

Kritiken mot Nordkalks planerade kalkbrott vid Ducker i Bunge har varit stor. Vattenfrågan har varit en av flera stora stötestenar och innan miljödomstolen fattar sitt avgörande i frågan, måste Nordkalk visa att vattnet i området inte kommer att påverkas av Bungebrottet.

Nordkalk lever med en tidspress. Det nuvarande brottet vid Klinthagen är på väg att ta slut och för att tillståndet till den planerade Bungetäkten inte ska försenas, drar man nu tillbaks kravet på att få bryta sten under havsnivån.
- Vi drar alltså tillbaks vår ansökan och backar. Genom att minska på djupet går vi kommunen till mötes. De har varit rädda för att vi ska förstöra vattnet på norra Gotland, säger Hans Gustavsson som är vd för Nordkalk.

Köper tid

Hans Gustavsson förklarar varför Nordkalk ändrar strategi:

- Vi gör det här för att vi måste köpa oss tid. Vi har hållit på sedan år 2000 för att få till en ny täkt där ute. Han hoppas att förändringarna i Nordkalks ansökan ska räcka för att tillståndsprocessen ska rulla på. Även om det blir överklaganden så hoppas han att brottet vid Ducker i Bunge kommer att kunna tas i bruk år 2013. Men detta beslut kommer att få stora konsekvenser för Nordkalks verksamhet på Gotland. Det kommer att bli mycket stora personalnedskärningar under de närmaste åren:

Minskad takt

För att Klinthagen-täkten inte ska ta slut innan det nya brottet kan användas, så måste man slå av på takten i detta brott. Från 2010 kommer produktionen att gå ned till ett skift och därmed kommer cirka 25 personer att bli övertaliga. Och nedskärningarna stannar inte där. För att Bunge-brottet ska räcka längre, kommer Nordkalk på Gotland att koncentrera sig på kunderna inom stålindustrin: SSAB, LKAB och Rautaruukki.
Övriga kunder styrs över till leveranser från Nordkalk i Estland.
- När Bunge drar igång kommer vi att ha ett 60-tal anställda inom Nordkalk på Gotland. Vi tar ut mindre sten och med färre kunder blir det en enklare hantering med mindre sortering. Det blir en mycket mindre butik helt enkelt, förklarar Hans Gustavsson.

"60 är fler än 12"

Nordkalk genomför just nu stora rationaliseringar vid Storugns. Ett 20-tal av de 120 anställda ska bort. Men det är rationaliseringar av ett annat slag. Hans Gustavsson karakteriserar dem som "vardagsrationaliseringar". MBL-förhandlingarna är inte klara, men redan nu står det klart att en stor del av dessa kan ske genom naturliga avgångar bland personalen. De rationaliseringar som sedan stundar kommer att bli betydligt tuffare, i och med att man redan betat av de naturliga avgångarna.
Vågar ni säga upp personal när sysselsättningen används som argument för kalkindustrins framtid på Gotland?
- Ja, vi måste göra så här. Har vi inget brott så återstår bara 12 man som kör kalkugnen där uppe med sten som skeppas in. Och 60 anställda är i alla fall fler än 12, säger Hans Gustavsson.

Nytt försök sen

Att Nordkalk ändrar strategi och drar tillbaka sin ansökan om att få gå på djupet i brottet vid Ducker i Bunge, innebär inte att man skrinlägger dessa planer för all framtid. Hans Gustavsson räknar med att Bunge-täkten kommer att räcka i 25 år och under denna period hoppas han att Nordkalk ska kunna bevisa att det går att bryta djupare än så. Men till detta tänker företaget återkomma med en helt ny ansökan i framtiden. Nordkalks nya ansökan för brottet vid Ducker i Bunge kommer att lämnas in till kommunen och länsstyrelsen under juni.

Eva Klint Langland

eva.klint-langland@ gotlandsallehanda.se 0498-20 25 61
Gotlands Allehanda

Vill dubblera kalkbrytning i Stucks

2008-05-21T00:16:00.000-07:00

.........och bygga ut i Strå

SMA Mineral AB vill fördubbla sin kalkbrytning vid Stucks i Bunge. Enligt en ansökan till Miljödomstolen vill företaget utöka och fördjupa det befintliga kalkbrottet för att under 15 år ta ut 30 miljoner ton sten.
En förutsättning för att utökningen skall kunna ske, är att Strå-hamnen får byggas ut.
Nordkalk vill som bekant öppna ett nytt kalkbrott i Ojnareskogen i Bunge. Där vill företaget ta ut 80 miljoner ton sten på 20 år. Cementa har aviserat att man förbereder en ansökan om en fortsättning på nuvarande täkt med ambitionen att ta ut 60 miljoner ton sten på 20 år. Och nu står det alltså helt klart att också SMA Mineral (tidigare Svenska Mineral) har långt gångna planer på en kraftig utökning av sin kalkstensbrytning.

Efterfrågan

Vid Stucks kalkstensbrott 3 kilometer sydväst om Fårösund, har brytningen pågått sedan slutet av 1990-talet. Det tillstånd för brytning företaget nu har räcker bara i cirka fyra år till. Därefter har man inte mer sten att bryta, men i ansökningshandlingarna uppges att efterfrågan på sten av den kvalitet som finns i Stucks-brottet, är stor.Kalkstensprodukterna skeppas ut från företagets egen hamn vid Strå. Leveranserna går till Oxelösund eller finska Torneå, där bolaget har egna kalkugnar. Det är den ökande produktionen i järn- och stålindustrin som ökar behovet av gotländsk kalksten.Det tillstånd företaget nu har gäller uttag av 750 000 ton kalksten om året. Nu vill bolaget utöka till 2 miljoner ton per år. Parallellt med ansökan om utökad brytning har företaget lämnat in en ansökan om att få anpassa hamnen för en fördubblad utskeppningskapacitet.

Djupare

Den brytning som hittills skett har stannat på en nivå som ligger 18 meter över havet. I fortsättningen vill man gå djupare, ner till havsnivån både i det befintliga brottet och den del som brottet utökas med. - En djupare brytning innebär hushållning med resurser, menar bolaget.Ansökan gäller tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utökad kalkstensbrytning och bortledning av grundvatten.

Naturvård

SMA Mineral är införstått med att Nordkalk begärt tillstånd för kalkstensbrytning i en ny täkt strax söder om Stucks, och har därför i sina ansökningshandlingar tagit upp den gemensamma inverkan de båda brotten kan komma att få på miljön, i det fall båda täkterna blir verklighet.När Svenska Mineral fick sitt tillstånd till brytning 1998, ställde länsstyrelsen som krav att bolaget skulle lämna ett markområde som kompensationsområde. Överenskommelsen blev att bolaget överlämnade 1 106 hektar mark i anslutning till Bäste träsk, vilket avsattes för naturvård. Bolaget erinrar nu om att länsstyrelsen då konstaterade att kompensationen var så stor, att man förband sig att inte göra ytterligare anspråk vid framtida ansökningar om täkttillstånd inom det här området.

Roland Olsson
roland.olsson@ gotlandsallehanda.se
0498-20 25 65Gotlands Allehanda

mossiga muppar

2008-05-20T01:40:00.000-07:00

...så har det hänt igen! Jag är tydligen en miljömupp av rang, allt sagt i en debatt på en sajt på nätet.

För mig ter sig det hela komiskt - för hur kan man, eller rättare sagt varför skulle man inte vilja vara miljövänlig?

Ja, jag har bil och visst konsumerar jag, men jag gör medvetna val. Att medvetet välja och att välja bort borde vara vars och ens miljömedvetna samvete.

Ibland får jag känslan av att jag lever i ett drömspel där det bara är jag som förstår hur det hela fungerar och hänger ihop.

Håhåjaja, rädisorna är i alla fall uppe och strupen redo för sång.

Trummskinnet tystnar inte!

Ha det bäst ni alla!

Livet...

2008-05-18T23:45:00.000-07:00

Vad är livet?

Glada drinkar under en palm? Ny fräsch bil? Pool till den nybyggda villan? Resor till fjälls med de senaste prylarna? Happy-meal och småsaksprylhandlande för att må bättre?

Säg mig, vad lever vi det riktiga livet?

För mig ligger livet i sönernas skratt, nykokt sylt eller doften av bullar, jordgubbar i trädgården och min älskades nacke. Väntan på barnbarn, promenad längs havet.
Där är mitt liv.

Vad vill vi minnas när vi en gång ska lämna detta?

Hur många vi sköt ihjäl på counterstrike? Vi kommer minnas våra kära min vän, men planeten kommer att minnas vårt skövlande och utsugande.
Hon kommer säkert att balansera sig, men priset?

Vår bortskämda tillvaro

2008-05-18T00:10:00.000-07:00

Jag måste erkänna att jag är irriterad. Trodde inte att jag kunde bli så arg på människor som jag aldrig träffat, men att debattera miljön via nätet har sina sidor.

Det första jag skulle vilja tala om är att människan av idag är så himla bortskämd. Vi förväntar oss att hyllorna på ICA ska digna av färska produkter och ett stort rikt utbud ifrån hela världen, fattas något skriker vi som småbarn.

Det andra är att människor så starkt vill hålla fast vi det här samhället - trots att människor i denna struktur mår sämre, både psykiskt och fysiskt, vi blir sjukare av all stess, fetare av allt felaktigt vi stoppar i oss och miljögifterna bor i våra kroppar och bryter långsamt ned oss. Ändå vill vi vara kvar i detta! Vad är vi så rädda för?

Det tredje är att det alltid är någon annan som bär ansvaret, gärna regeringen eller kommunen, själva ansvarar vi för intet och bara gnäller om olika saker, otroligt. Det skulle också bli bättre, tex berättade en meningsmotståndare igår att bensinen skulle bli billigare bara SD kom till makten! Man tar sig för pannan!

Det fjärde är okunskapen - människor tror att verkligheten, lyckan ligger i att konsumera, så länge jag handlar blir jag lycklig, men det här är bara ett sätt att förtrycka oss, fördumma oss så vi inte lyfter blicken ifrån våra skärmar och börjar tänka själva. Det finns ingenting så farligt som fritt tänkande människor. För den som inte tror mig - se V för Vendetta. Hur kan man inte tro att detta skulle kunna hända?

Tillväxten är en myt, det finns inget som som ständig tillväxt!

VAD VILL DU GÖRA MED DITT LIV?

Att leva efter att allting på jorden har liv, allt liv har en själ, allt som har en själ går att kommunicera med är dags att verkligen ta till sig.

Att ta ansvar för sju generationer bakåt och sju generationer framåt.

Att älska allt omkring sig och verkligen göra sitt bästa för att Moder Jord ska fortsätta att fungera i mångfald.

Nu måste jag trumma för stort & smått, för att lyssna på alla pessimistiska, negativa, framtidsfientliga människor som bara vill suga ut planeten är så tröttsamt!

Om man inte aktar sig blir man dränerad på energi!

Älskar er alla.

17 juni

2008-05-14T22:55:00.001-07:00

Det är den 17:onde juni som Metalls ordförande kommer till ön för att ta oss i örat.

Tydligen är det viktigare med några gruvarbeten än att vi säkerställer vatten på norr - man kan undra HUR han fattar beslut och på vilka grunder han tänker bilda opinion....

Jag och några med mig planerar ett varmt välkomnande.

Återkommer!

Vatten vatten

2008-05-13T02:05:00.001-07:00

Och trumman ska ljuda och trumman ska slå, ingen vila, ingen ro, jag trummar framtida orördhet över Ojnareskog & myr!
Det dansas däruppe om kvällarna. Ingen ro förräns skogen är fredad! Ingen ro...

Stå för en vackrare värld!

2008-05-11T08:12:00.000-07:00

Idag stod jag tillsammans med miljontals kvinnor för en bättre värld!

Det började med att jag stod en stund under mitt alldeles fantastiskt blommande äppelträd. Vilken doft, vilket mirakel!

Upp och ner, obekymmrade om världen hängde två nyckelpigor och ägnade sig åt älskogslek och erotik; de brydde sig inte det minsta om att jag såg på.
Naturen är ett mirakel, varje art är en värld och en förutsättning för att andra världar ska fungera.

Jag stod vid rinnande sötvattnen och trummade för Ojnareskogen. Jag trummade kraft över platsen och för att den ska bevaras och att allt ska få vara orört och att vi ska bevara förutsättningen för grundvattnet på norra Gotland.

Varje dag är en ny dag, en ny underbar möjlighet att famna sin älskade, sina barn och även sina medmänniskor.

Se på varandra med kärlek och se naturen som en källa till liv, inte som en förbrukbar resurs.

Älska ekosystemet och Moder Jord!

17 maj!

2008-05-09T21:12:00.000-07:00

Metall- ordförande besöker ön

Stefan Löfven, Metalls förbundsordförande, besöker Gotland den 17 maj. Syftet är att bilda opinion för Nordkalks planerade stentäkt i Bunge. Programmet är ännu inte bestämt. Men enligt Tony Johansson, klubbordförande för Metall på Nordkalk, är ett av målen att arrangera ett öppet möte för allmänheten. (GT)

Gotlands Tidningar

Glöm att han ska få verka störningsfritt på ön!

Det är precis som med allting annat i den här frågan...någon som inte har kunskap om hydrologi uttalar sig. Och i och med att han företräder tillfälliga arbeten, är han inte mer trovärdig än strutshuvudet i sanden.

Toja får se fram emot en spännande 17 maj, för allmänheten vill något annat än Stefans & Tojas jättekalksandlåda.

Artikel om möte i Lärbro

2008-05-06T09:40:00.000-07:00

Tar öns dricksvatten slut?

Vilka vattenfrågor är viktigast, frågar länsstyrelsen i en annons i lördagens Gotlands Tidningar. Som om tjänstemännen inte hört eller berörts av de frågeställningar, som människor tagit upp under de möten, som pågått ute i bygderna.

Vatten är viktigt för överlevnad och oro för vattenförsörjning finns överallt på ön. En av de viktigaste frågorna är att vattnet inte skall räcka till, det kan gemene man som vill stycka av markområden ögonblickligen inse.

I grannars remissinlagor till byggnadsnämnden är det lätt att avläsa en undran om drickvattnet skall räcka till. Så frågan om grundvattennivån på ön, om den har sjunkit de sista 40 åren, den frågan ställde jag vid ett vattenmöte, arrangerat av länsstyrelsen i Lärbro i förra veckan. Jag tyckte grundvattnet var den viktigaste frågan av alla. Tar vattnet slut, finns ingen anledning, att satsa på en framtida ö.

Öns industrier påverkar också

Salen var fylld av tjänstemän från länsstyrelsens miljöenhet, likaså var tekniska nämndens ordförande närvarande och ingen kunde svara. Frågan mötte bara stum tystnad. Som närvarande kunde man bara fundera över vilket syfte mötet egentligen hade och varför kunskap om vatten i sin helhet kändes så bristfällig. Vattenfrågan handlar om sjöar och åar, javisst, men inte bara. Vattenfrågan på ön måste ses utifrån sambanden bakåt och framåt inte bara ur klimatperspektiv. Det går inte att vifta bort frågan om industriers delaktighet kring vattenresurser som gjordes vid mötet i Lärbro. Även om Gotland har lite industri, som en tjänsteman påstod vid föredragningen, eftersom just den industri som finns på norra Gotland, gräver sig djupt ner och in i öns markområden och vattenådror. Inte en sekund berörde man pumpningen av färskvatten vid Cementas brott i Slite. Vad det innebär det om sötvatten försvinner ut i havet? Påverkar det grundvattennivån ?

Från den stund, som man började utvinna kalk för cementhanteringen på File haijdar och det är ett bra tag sedan, har oron för grundvattnet legat och grott i människors sinne. Oron minskar inte sedan man hänsynslöst pumpat ut färskvatten i havet.

När länsstyrelsens personal får frågan om mätningar av själva grundvattennivån, så inser jag som innevånare, att inga mätningar gjorts över åren. Som innevånare står man helt förundrad över att guckusko och nipsippa verkar prioriteras framför dricksvatten.

Länsstyrelsen hade inga svar

Länsstyrelsens tjänstemän hade vid mötet inte ens kunskap om mätningar i Gotlands kommuns vattenmagasin, trots att man påstår att man samarbetar. Inte heller tekniska nämndens ordförande kunde frågan.

Vatten är inte bara torrsomrar, klimatförändringar, bönders gödning. Det är också kalkbrotten och kalkbrottens påverkan över de sista femtio åren. Det kan inte vara rimligt, att lägga ansvar på enskilda människor och lantbrukare och undanta industri. Eller undanta oljekatastrofer ute till havs, om man tar Bogevikens usla vattenresultat, som exempel.

Idag pålägger kommunens nämnder öns befolkning olika nya direktiv om lösningar på vatten- och avloppsfrågor. Direktiv som ofta kommer före kommunala beslut. Direktiv som sällan har tydliga faktaunderlag, som gör att vanligt folk kan känna förståelse och delaktighet i de snabba förändringar, som pågår kring vatten och avloppsfrågor på ön. Som innevånare är det nödvändigt att förstå varför det ena gången ser ut si och den andra gången så. För att kunna det, vill alla veta vad som händer och vilka konsekvenser, som uppstår eller kan tänkas uppstå.

Måste svara på oroliga frågor

När det blir inkonsekvens i information och beslut kring vatten och avloppsfrågor, så tappar politiker och underställda vanligt folks förtroende.

Man förväntar sig att tjänstemän i vatten- och avloppsfrågor skall vara kunniga på de frågor de håller på med och i stånd att arbeta tvärvetenskapligt. Och kan de inte frågorna, tycker jag man kan vara ärlig nog att säga det, tala om varför och hänvisa till dem som kan. Varför kallar man annars till ett möte om vattenfrågor?

Ingrid Thunegard

Gotlands Tidningar

Tankar om vatten

2008-05-06T08:56:00.000-07:00

Vattenfrågan är den viktigaste frågan just nu på hela jorden.

Är det någonting framtida konflikter kommer att handla om, är det just vattnet.
Här på Gotland har ju fakta presenterats om vad dessa djupgående brott får för konsekvenser om de verkställs. Ändå möts dessa fakta med skepsis, ignorans, tvivel och verbala utfall ifrån företagsrepresentanter och fackliga förtroendevalda.
Vore det inte på sin plats, att vi stoppar vansinnet med att äventyra vattnet innan det är försent?
Utan vattnet kan vi inte leva här. Arbetstillfällen som finns här idag och som är förhållandevis korta (10-20 år), dessa intressen kan inte gå före vattnet, det är självklart. Nordkalk slangade vatten över hällarna där de inte fick under provbrottstiden, för övrigt skulle de sköta tillsynen själva.

Var var länsstyrelsen?

Bevara vettet & vattnet! (Ska ta patent på den slogan!)

Trummar för livet....

2008-04-30T10:59:00.000-07:00

Jag tänder eldar i natten... vid brottets kant trummar jag, vattenspegeln ligger blank och stilla. Jag trummar och sjunger.
Allting har en ton eller flera för den delen. Solen, stjärnorna och jorden. Även oljan har en ton, kalken en annan. Jag trummar frid och glädje, jag trummar, för även jag är en ton, alla är en ton. Jag trummar bort Nordkalk och oljeexploatörer, elaka kommentarer och okunskap. Jag trummar denna Valborgsnatt vid Ojnare myr, vid Bästeträsk.
Trummans ton sprider sig genom vattnet och jag är stark i min övertygelse om att... Ojnare och havet får vila och ha sin egen ton och sjunga sin egen sång alldeles ostört...

Ännu en som uttalar sig!

2008-04-19T23:53:00.000-07:00

ARTIKEL ATT LÄSA:

Han kämpar för stenbrotten

Nordkalks fackbas har jobbat vid Storugns i 23 år

Tony Johansson, fackbas på Nordkalk, fruktar för norra Gotlands framtid om stenbrytningen stoppas.
- Jag tror inte vi gotlänningar fattar hur allvarligt det här är. Vi måste reagera i tid, säger han.

Det lilla kontorsrummet med blekgula tapeter och blinkande lysrör är enkelt inrett. Klistermärket på dörren gör reklam för fackförbundet IF Metall och skvallrar om att det är här Tony Johansson, ordförande för den lokala klubben, utför sin fackliga gärning.Eller rättare sagt en del av sin fackliga gärning.

- Jag lägger väl ner 50 timmar i veckan på fackligt jobb fördelat på arbetstid och fritid, funderar han.
Manglingarna kring förhandlingsbordet med arbetsgivaren har de senaste månaderna varit både många och långa.
Och fruktlösa, menar Tony Johansson.
Nordkalk varslade personal i november och vill effektivisera anläggningen genom att lägga ut borrning, sprängning och lokalvård på entreprenad, något klubben vägrar att gå med på.
- Vi behöver varenda snubbe och jag mår skitdåligt över de 19 vi diskuterar om. Jag känner dem allihopa. Säger Tony Johansson.
- Det skapar turbulens bland våra medlemmar och folk har till och med sjukskrivit sig därför att de mår dåligt av detta. De vet inte om de har jobbet kvar i morgon, säger han.

Protester

Men hoten mot kalkindustrin på norra Gotland är större än så. Nordkalks stenbrott i Storugns är på upphällningen och företaget har ansökt om att få öppna ett nytt i Bunge. Det beräknas ge sten i minst 25 år.
Ett stort antal privatpersoner samt politiker och myndigheter finns bland dem som protesterat, ett av de bärande argumenten är att det känsliga grundvattnet i området kan påverkas av ett nytt dagbrott.
Fallet ska avgöras av Miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
Beslut väntas tidigast efter sommaren.
Blir det ett nej till nytt brott läggs kalkindustrin ner och bygden drabbas av avfolkning med nedlagda skolor och butiker som följd. Det hävdar Nordkalk som räknar med att tretusen människor blir direkt och indirekt berörda när stenbrytarjobb och därmed underlag för lokal service försvinner.

Truckförare
Tony Johansson tror att det
- tillsammans med den borgerliga regeringens skärpta krav på att arbetssökande ska vara redo att flytta - blir nådastöten för norra Gotland.
- Se på ersättningsjobben som kom när P 18 lades ner. De kräver högskoleutbildning, och hur många tror du har det på Nordkalk? Vad ska vi göra av oss som är "vanligt folk"? undrar Tony Johansson.
Hans far arbetade på företaget i nära fyra decennier. Nordkalk har även givit jobb åt hans farbror, morbror, bror och flera kusiner. Själv är Tony verkstadsutbildad på gymnasienivå och har snart tjänat företaget i 23 år, ända sedan han lämnade värnplikten. Han har en bakgrund som truckförare och reparatör men jobbar sedan många år som processoperatör.
- Jag stortrivs, även om det har varit jobbigt och skitigt, säger han med ett brett leende.

Levande landsbygd
Han vill ta strid för kalkbrytningen, och han vill ha gotlänningarna med sig.
- Gotlänningarna måste vakna, annars kommer landsbygden att dö ut, befarar han.
Hade Tony Johansson ett valspråk skulle det kanske vara "Arbete och fritid, förenade för norra Gotlands framtid". För nyligen valdes IF Metalls klubbordförande till ordförande i en annan klubb, nämligen Hangvar SK.
- Jag vill verka för en levande landsbygd, jag vill ha en diskussion om både Nordkalk och föreningslivet, säger han.Han har själv ett förflutet inom fotbollen, främst som spelare och domare. Hangvar SK har för närvarande omkring 200 medlemmar.
- Alla kämpar för varandra och det är många som hjälper till bland annat som ledare och tränare, berättar Tony Johansson med illa dold stolthet.

Mikael Carlson
Text mikael.carlson@gotlandstidningar.se0498-20 24 06
Tommy Söderlund Foto tommy.soderlund@gotlandstidningar.se0498-20 24 16
Gotlands Tidningar

FaktaSmeknamn: Toja.
Ålder. 43 år.Bor: I villa i Slite.
Familj: Hustrun Tanja och barnen Sebastian och Rasmus.
Fritid: Tycker om att vara i naturen och att fiska.

Nordkalks VD slutar!

2008-04-09T08:10:00.000-07:00

Hörde på Radio Gotland att Nordkalks VD slutar efter ca 1 år. Jag kommer inte att sakna honom.

Just nu önskar jag sprida ödmjukhet i väven.

Jag vill att människor blir mer mottagliga för livets under. Själv satte jag fröer för någon vecka sedan och redan spirar små gröna skott. Det är ett under!

Att skyffla bort stora delar av norr, för att beveka svensk stålindustri är ett gigantiskt svek mot framtida generationer och äventyrar grundvatten. Ett grundvatten som redan nu har höga bor-halter på många ställen på ön.

Vatten är vår framtid!
Jorden är vår framtid!
Barnen, alla dessa ännu ej födda, är planetens framtid!

Jag älskar er alla.

Freja!

2008-03-30T04:04:00.000-07:00

Idag har jag, faktiskt av en helt oväntad anledning, bestämt mig för att använda gudinnan Freja i min kamp för att bevara Ojnareskogen.

Gudinnan Freja kan man läsa bland annat om i Wikipedia. Där står:

Freja eller Fröja (fnor. Freyja, fornöstnordiska Frøyia, "härskarinnan") är en fruktbarhetsgudinna i nordisk mytologi, vanernas viktigaste gudinna och har därför även namnet Vanadis. Hon är dotter till Njord och tvillingsyster och maka till Frej.

Hennes kult har många inslag av shamanism och, liksom Oden, utövar hon sejd: De extatiska akter där den som leder kulten kan se både bakåt och framåt i tiden och in i andra världar. Freja sägs vara den som inför sejden bland gudarna och lär ut den till människorna. Freja har dessutom en hamn, en falkens skepnad som hon kan låna ut till de andra gudarna när de behöver se sig om i världen.
I folktron under senare tid har Frejas gestalt övergått i eller ersatts av trollkvinnan som rider på en kvast.

Detta var några utvalda delar, gå gärna dit och läs mera, det känns som om man förenklar något som egentligen är svårt, men någonstans ska man börja!

Så jag tar trumman och sjunger med och för Freja i Ojnare. Stark kvinnokraft - stark kvinnomakt. Ansvar för det som varit, det som är och det som ska komma.

Förändring

2008-03-26T23:56:00.000-07:00

När ens tillvaro hotas på något sätt, det kan vara sjukdom, skiljsmässa eller att man blir utan arbeta, då är det lätt att blir rädd.
Föresten är det helt naturligt, säkert en biologisk insikt som jag inte närmare kan förklara.
Man blir rädd och reagerar. Så är det.

Så är det i debatten om Ojnareskogen och det tilltänkta brottet. De som har sin utkomst och försörjning i anslutning till företaget Nordkalk blir rädda. Hur ska det gå med huslån, semestrar och andra ekonomiska planer?

Man blir rädd.

Men förändring är också utveckling, att förändras, att gå igenom kriser är jävligt när man är mitt i det, man reagerar starkt, kanske vill man fly. Fast efter förändringens tid kommer lugnets tid, klarsynheten.
Man har vuxit som människa, hittat nya vägar att gå på, man är bättre rustad och står stadigare på jorden. Motståndskraften mot nya problem i framtiden är starkare.

Man mår bättre.

Jag hoppas att alla som är rädda, kommer att se förändringen på sikt som positiv.
Jag hoppas att vi ser att vi inte kan äventyra vattnet på norra Gotland för några kortsiktiga industriarbeten.
Jag hoppas att Ojnare ska få vara helt orört och att det som fungerat i tusen och tusen år bara får vara.
Jag önskar att alla, oavsett om de är för eller emot brottet, ska kunna träffas i förtrolighet.

Jag trummar för Ojnareskog.

Att yttra sig!

2008-03-24T22:45:00.000-07:00

Just nu pågår en intensiv debatt på helagotland.se om det planerade brottet i Ojnare. Åsikterna går naturligtvis isär, precis som det ska vara i ett demokratiskt samhälle.

Det som gör mig djupt oroad är tonen på debatten. Motståndare till brottet menar att det bara är folk i från fjolltråsk som är emot och att man är rädd om utsikten ifrån sin tomt eller störs av transportband när man dricker sitt morgonkaffe.

Jag blir rädd.

Jag blir rädd, för det är så många på norr som tycker att det räcker nu, att vattenfrågan är så viktig, att grundvattenet måste skyddas.

Inget kan vara viktigare för framtiden än rent vatten. Låt vanligt folk få öppna munnen, utan att Nordkalksanhängarna spyr ut sin galla.

Lite nytt!

2008-03-05T00:16:00.000-08:00

Miljöprogrammet stämmer inte in på kalkbrottet i Bunge

Visst blir man glad när man läser det nya miljöprogrammet för ekokommunen Gotland. Programmet har högt satta mål och det är verkligen glädjande att kommunen vill sträva mot ett långsiktigt hållbart Gotland.Detta program har bland annat som mål att skydda våra sjöar och vattendrag liksom vårt grundvatten och använda detta så att grundvattenreserven inte skadas eller minskar.

Frågan som man ställer sig är, hur detta är förenligt med det av Nordkalk planerade kalkbrottet i Bunge.Trots att Nordkalk har låtit utföra ett flertal hydrogeologiska undersökningar i området kvarstår många oklarheter.Enligt Nordkalk finns det ingen risk för saltvatteninträngning i det planerade brottet. Men deras egna undersökningar visar ändå förhöjda salthalter i 2 av de 19 grundvattenhål som undersöktes 2006. Denna information har Nordkalk valt att inte föra vidare.Vid en större bergtäkt, som den planerade, finns en risk att det underliggande salta vattnet stiger upp och trycker undan grundvattnet och kan då också spridas till områden långt från täkten. Även detta är en problematik som Nordkalk valt att inte beröra i sina undersökningar.Nordkalk har heller inte lämnat några planer för hur de skulle handha ett inträngande av saltvatten i det planerade brottet.
Pumpa ut det i Östersjön eller låta det via Ojnaremyr och Tvärlingsmyr rinna ner i Bästeträsk?

Ett annat exempel på osäkerheten i Nordkalks teoretiska beräkningar av vattenförhållandena är de båda provbrotten. Den verkliga vattenmängden som strömmade in i det ena brottet var 10 gånger större än beräknat. För att inte sprida det med kväve från sprängningarna nersmutsade vattnet var Nordkalk tvungna att köra skytteltrafik med tankbilar. Hur skulle en lika hastig dränering av omgivande områden vid det planerade brottet påverka Bäste träsk?

Även det av Nordkalk beräknade influensområdet på 300 m från brottskanten framstår som mycket osäkert när man betänker de svår- förutsägbara hydrogeologiska förhållandena i Gotlands kalkbergrund.

Är det verkligen förenligt med Vision 2025 och en hållbar utveckling på Gotland att genom ett gigantiskt kalkbrott och ett nio km långt slamrande transportband, för all framtid förstöra ett av de största naturnära sammanhängandeskogsområdena och riskera grundvatten och vattnet i Bästeträsk? Speciellt när man betänker att genom den kommande klimatförändringen, torkan på Gotland under sommaren säkert kommer att bli större.

Karin Rüger Rute
Gotlands Tidningar

Pengar...

2008-01-27T08:10:00.000-08:00

Det är mycket lättare att göra ont, än att göra gott med pengar.

Ta detta exempel:
Om man investerar i tillväxt, så innebär det att någonstans blir en resurs förbrukad. Om man investerar i hållbarhet, så försvinner pengarna i stället.
Om man investerar 1 milj kronor i mark, så får man straffavgifter/skatter för att man bara vill låta skogen växa.
Om köper marken och avverkar skogen så går man med vinst, som man kan köpa mer mark av och på så sätt få ännu mera vinst.

På samma sätt förhåller det sig naturligtvis med Nordkalk. Om man investerar pengarna i marken där kalken finns, för att bevara den, så tjänar man inget mer än att marken får vara kvar orörd. Om du däremot gräver sönder, spränger och skövlar marken, får du utdelning för dina investerade pengar, så du kan köpa mer mark att gräva i.

Det förhåller sig på samma sätt med barn; det som ett barn egentligen behöver är mer tid med sina nära och kära, vilket får som konsekvens att du måste arbeta mindra och tjäna mindre pengar.
Det är lättare att arbeta mer, köpa saker till barnet, men egentligen mår ingen bättre av det. Barnet mår inte bättre, den som jobbar mår inte bättre och miljöm mår naturligtvis inte bättre av alla prylar som måste tillverkas.

Artikel om marken på norr.

2008-01-15T02:51:00.000-08:00

Fyra bryter på norr - tre säkrar stenen

Sju kalkstensindustrier äger mark på norra Gotland. Fyra av dem har gällande täkttillstånd och bryter sten i varierande omfattning. Tre företag har inget tillstånd, men äger tillsammans 4 500 hektar mark, som man har i sin ägo för att säkra framtida behov av kalksten.
Detta kan utläsas av en diger genomgång av förhållanden på norra Gotland som ställts samman i en rapport.

Länsstyrelsen och kommunen tillsammans med SGU och Naturvårdsverket ligger bakom den omfattande genomgången (210 A4-sidor; "Kunskapsunderlag angående planer för framtida markanvändning på norra Gotland"). Det stora avgörande som ligger närmast i tid är ju Miljödomstolens beslut om Nordkalks begäran om täkttillstånd vid Ducker i Bunge, den så kallade Ojnareskogen.

Måste äga
Kalkstensbrytning kräver täkttillstånd från länsstyrelsen eller Miljödomstolen.
För täkttillstånd krävs att exploatören själv är markägare eller har avtal med markägaren. Utvinning av kalksten förutsätter således tillgång till mark.
Sammanställningen i rapporten ger en aktuell bild av kalkstens-industrin på norra Gotland.
Cementa
Cementa AB (ägs av Heidelberg Cement) bryter kalksten och märgelsten i File Hajdar-brottet och Västra brottet i Slite. Enligt Kerstin Nyberg, miljöansvarig vid Slite-fabriken finns det sten på File Hajdar som räcker i hundratals år.Man förbereder nu en ansökan om förnyat täkttillstånd för både Västra brottet och File Hajdar och det man vill åstadkomma med detta, är en fortsättning av nuvarande verksamhet. De nya tillstånden behövs från 2011.

Nordkalk
Nordkalk AB bryter kalksten som råvara för kalkbränning och som insatsråvara till industrin och jordbruket, i Klinthagen, Storugns, Fleringe och Rute (Bunge).Tillstånd finns att bryta sten till 2010. Om företaget får öppna ny täkt i området vid Bunge Ducker räcker stenen till 2037.

Svenska Mineral
Svenska Mineral (ägs av familjen Juvél, Värmland) bryter kalksten vid Stucks i Bunge. Tillståndet räcker till 2010. På fastigheten finns sten som beräknas räcka i flera hundra år om man fortsätter med dagens brytningstakt. Samråd om nytt täkttillstånd är påbörjat.

Slite stenhuggeri
Slite Stenhuggeri bryter kalksten till byggsten och gravvårdar, i två mindre täkter.Tre företag äger stora marker, men byter inte någon sten och har heller inga kända planer på att ansöka om täkttillstånd.

NCC
NCC äger i dag cirka 1 000 hektar fördelat på tre skiften. Marken är ursprungligen inköpt för att säkra bolagets framtida kalktillgångar. Bolaget har för närvarande inget täkttillstånd.En del av den ursprungliga marken avyttrades under 90-talet till Svenska Mineral och en del av den mark man har kvar gränsar till bolagets område i Bunge. GA har frågat bolaget men ännu inte fått svar om den framtida markanvändningen. Det finns dock inget som tyder på att man har för avsikt att söka något täkttillstånd.

Gotlands Kalkverk AB
Gotlands Kalkverk ingår i samma koncern som Cementa (Heidelberg Cement). Företaget består av ett antal gamla företag som fusionerats och uppgått i Gotlands Kalkverk. Bolaget äger i dag 2 427 hektar på norra Gotland, till rätt stor del i närheten av Bläse. Eftersom Cementa har brytningsvärd sten till Slite-fabriken på närmare håll, är det inte aktuellt att söka några nya täkttillstånd.

Lhoist Nordic AB
Ingår i industrigruppen Lhoist med belgiska ägare. Lhoist Nordic AB (tidigare Eurolime) är tillsammans med Nordkalk ägare av kalkugnen i Storugns. Företaget äger 841 hektar mark på norra Gotland. Marken ligger i området kring Barläst norr om Slite. Syftet med markinnehavet sägs vara att säkra framtida behov av kalksten, men inga ansökningar om täkttillstånd är aktuella, enligt företagets talesman Staffan Fors. Behovet av sten till kalkugnen tillfredsställs av Nordkalk.

Roland Olsson
roland.olsson@gotlandsallehanda.se
0498-20 25 65Gotlands Allehanda

Tanke...

2008-01-05T01:30:00.001-08:00

Man kan inte förgifta floder och samtidigt inte förgifta sina barn. Våra industrier har förgiftat, fördämt och förbrukat flodernas vatten.
När ska vi säga stopp?
Om hundra år så kommer dricksvatten vara det mest betydelsefulla och viktigaste inslaget i människans behov, precis som det är nu.
Förtjänar inte barnen till våra barn samma möjlighet som vi haft?
Profit och kortsiktigt förbrukande av resurser gangnar bara för stunden.

De som önskar sig ett annat Gotland!

2008-01-02T03:58:00.000-08:00

Vi som önskar oss ett helt annat synsätt på våra naturtillgångar säger:

Bevara oss ifrån okunskapen!

Rädda Ojnareskogen - bevara vattnet!

Angående Cementaartikeln!

2008-01-02T03:56:00.000-08:00

Jag tog mig friheten att förstora några av de orden som den nytillträdde Cementachefen uttalade sig om.

Man kan fundera lite...

Ännu en som uttalar sig!

2008-01-02T03:52:00.000-08:00

"Ett hål i backen måste man tåla"

Den nya Cementachefen Per Ole Morken har installerat sig i Slite. Per Ole kommer från gruväventyr på Spetsbergen och en cementfabrik i Nordnorge. Nu ska han ge sig i kast med en opinion som på allvar ifrågasätter kalkindustrin på Gotland.

Per Ole Morken har alltid arbetat med tung industri. I 21 år arbetade han med kolgruvor på Spetsbergen - en verksamhet som gick med stora förluster tills man hittade en fyndighet och kunde starta en helt ny gruva.
- Sådant händer inte ofta nu för tiden. Det var ett fantastiskt industriäventyr.Men ett samhälle som inte var mycket större en Slite på en stor, ö som i övrigt mest består av vildmark, kändes lite för trångt till slut. Därför tog Per Ole Morken för fyra år sedan klivet över till cementindustrin och blev platschef för en Norcem-fabrik i Nordnorge. Norcem ingår, liksom Cementa, Heidelberg-koncernen.

Koncernen är stor och Per Ole siktade in sig på utlandsjobb i Afrika, men det blev Slite och Gotland i stället, när förra Cementachefen Hans Gustavsson klev över till Nordkalk.Per Ole är nöjd. Slitefabriken räknas som Heidelbergkoncernens flaggskepp och Gotland hör också till "utlandet".
Ibland ser Per Ole stora skillnader mellan Sverige och Norge:
- Det är samma problemställningar här som i Norge. Jag känner igen de frågor som debatteras. Men i Norge vinklar man det på ett annat sätt. Där talar man främst om cementindustrins stora koldioxidutsläpp. Här kommer det in estetiska frågor och blommor och allt möjligt när vi vill öppna ett nytt brott.

Den fabrik som Per Ole kommer ifrån låg nära Norges nationalfjäll, ändå fanns det inte samma motsättningar mellan naturintressen och industrin.

- Ett hål i backen måste man tåla, tycker Per Ole.Han gillar öppenhet och diskussion, men han föredrar när diskussionen rör sig kring sakliga skäl, som exempelvis vattenproblematiken. När det gäller tycke och smak vet han inte vad han ska kunna tillföra. Om ett tiotal år tar stenen i det västra brottet i Slite slut. Brottet på File hajdar kommer att kunna försörja Cementa med sten i hundratals år framöver om man får tillstånd till fortsatt brytning.

Nästa år kommer Cementa att lämna in sin ansökan. För att få tillstånd måste fabriken ha ett samrådsförfarande där man hämtar in synpunkter från omkringboende. Under den första hösten på Gotland har Per Ole Morken träffat en hel del Slitebor emellanåt har han blivit förbluffad över okunskapen är om verksamheten på fabriken:

- Det finns så mycket misstänksamhet och jag har fått så många konstiga frågor. Per Ole Morken och Kerstin Nyberg, som arbetar med miljö- och kvalitetsfrågor på Cementa, har därför bestämt sig för att ge ut ett nyhetsblad till omkringboende med information om vad som egentligen händer på fabriksområdet. Det är en hel del:

I år har koncernen investerat 110 miljoner kronor i Slite och nästan en femtedel av denna summa går till investeringar som kommer att förbättra miljön. Nästa år satsar man 70 miljoner på "miljö-investeringar". Vill inte mjölka pengar- Slitefabriken ses som ett föredöme inom cementindustrin och det måste vi berätta om. Vi har ingen anledning att hålla något dolt i vår verksamhet, tycker Per Ole Morken.¨

- Vi förbrukar mycket energi, vi gör stora hål i backen och vi har stora koldioxidutsläpp. För varje ton sten som bränns i ugnen släpper vi ut ett ton koldioxid. Men jämfört med andra så gör vi det förhållandevis bra, säger Kerstin Nyberg.

Men många av de frågor som lyfts fram i debatten på insändarsidorna kan Cementa inte heller svara på. I veckan som gick undrade en insändarskribent hur mycket av kalkindustrins inkomster som stannar på Gotland. Per Ole Morken svävar på svaret. Han hävdar att det inte finns några siffror på hur stora intäkterna är från just Slitefabriken.

- Se på skatteintäkterna i stället, tycker Kerstin Nyberg.Men inte ens hon kan säga hur mycket kommunskatt som Cementaanställda bidrar med.

Cementa har 202 fast anställda, men fler än så får sin inkomst från företaget. Nu ska Cementa göra en ordentlig undersökning av vilka kringeffekter de har på Gotland. Det kommer att vara uppgifter som kan behövas i det framtida tillståndsförfarandet.

Behöver Gotland Cementa?
- Ja. Om man inte önskar ett helt annorlunda Gotland så behövs Cementa. De som arbetar inom industrin är en helt annan typ av människor än de som arbetar inom naturvården eller inom turistindustrin. Och Cementa behöver Gotland. Får man bara de tillstånd som krävs så har man för avsikt att stanna här:
- Vårt bolag är inte ett spöke som på kort tid vill mjölka mesta möjliga pengar ur ön, säger Per Ole Morken.
Eva Klint Langland 0498-20 25 61Gotlands Allehanda

Nytt inlägg i debatten!

2007-12-17T03:23:00.000-08:00

Lägg av, Nordkalk!

Så har det hänt igen. Nordkalk upptäcker att det kanske inte går så lättvindigt som man trott att genomföra en miljökonsekvensanalys med tillräcklig kvalitet i tillståndsansökan för den planerade Bungetäkten. Under nästan hela 2007 har det pågått en utväxling av analyser, remissvar, synpunkter på remissvar och kompletteringar från Nordkalk. Ett stort antal remissinstanser har bedömt Nordkalks ansökan och försök till miljökonsekvensbeskrivning.

Hela tiden med ständiga förseningar från Nordkalk men självsäkra kommentarer om de egna analysernas förträfflighet. Vad händer sedan när kommunen som den sista av alla remissinstanser ska svara? Jo, då meddelar plötsligt Nordkalk att man avser att inkomma med nytt analysmaterial.

I praktiken innebär det att man tar tillbaka sin ansökan, och Miljödomstolen skjuter upp förhandlingen. En ny omgång analyser och remisser kan väntas.Är det så att man börjar förstå att det krävs mer än att kunna bryta och krossa kalksten när det gäller att bedöma och ta ansvar för konsekvenserna av att utnyttja och förstöra en stor del av norra Gotlands natur- och vattenresurser?

Vår uppfattning är klar; Nordkalk är inte ens i närheten av en korrekt konsekvensanalys av den verksamhet man vill bedriva på Bunge Ducker 1:64. Vårt råd är enkelt: ta ansvar för Gotland och för företagets ekonomi. Kasta inte företagets pengar i sjön med förnyade försök till miljökonsekvensanalyser. Lyssna till de synpunkter ni redan fått från en stor majoritet av remissinstanserna! Lägg planerna på Bungetäkten där de hör hemma! I papperskorgen.Och så en fråga till kommunledningen: Vart tog svaret vägen på vårt förslag om att lyssna på de hydrogeologer som verkligen satt sig in i frågan om vattnet i Nordkalksärendet?

Olov Söderdahl Ordförande i föreningen Bevara Ojnareskogen

Gotlands Tidningar

Artikel att läsa!

2007-12-16T08:03:00.000-08:00

"Värre än Hallandsåsen"

Professor om Duckerbrottet:

Nordkalks planerade kalkbrott är ett hot liknande tunneln genom Hallandsåsen. Det anser Bo Olofsson, professor i miljögeologi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Men påverkan på naturen kan bli större på Gotland befarar han.- På ett sätt är det värre eftersom det drabbar ett område som har vattenbrist, säger han till tidningen Miljöaktuellt.

Bo Olofsson företräder en av sakägarna och har studerat Nordkalks miljökonsekvensbeskrivning för det planerade brottet vid Ducker i Bunge.

Enligt planerna blir brottet 170 hektar stort med ett djup på upp till 30 meter. 3,5 miljoner ton kalksten per år ska brytas under 25 år.Bo Olofsson befarar att kalkbrottet kan komma att minska vattentillgången på hela norra Gotland och dessutom öka salthalten i grundvattnet. När brottet grävs ut kommer grundvatten att rinna in i gropen, och då torrläggs den omgivande marken.

Nordkalk vill kompensera det genom att pumpa tillbaka vatten, något som Bo Olofsson tycker är en riskabel metod:
Saltvatten- Det finns saltvatten under hela Gotland. Man kan säga att sötvattnet flyter på saltvatten, det blir saltare ju längre ner man kommer. Balansen är känslig. Om den rubbas i det här området kan en större region drabbas.

Nordkalk beräknar att täkten räcker i 25 år. Men Bo Olofsson påpekar att problemen kommer att bestå längre än så. För att grundvattennivån ska stabiliseras måste brottet fyllas, vilket enligt beräkningarna tar 100 år. Alternativet är att fortsätta pumpa även efter det att brytningen avslutats.

Frågan om täkten vid Ducker ligger hos Miljödomstolen, som nyligen beslutade att skjuta upp huvudförhandlingen. Anledningen är att Nordkalk ska komplettera sin utredning. Huvudförhandlingen kommer troligen att hållas under våren. (GA)

Gotlands Allehanda

Det rör på sig i dansen!

2007-12-12T04:20:00.001-08:00

Mycket händer på gutars ö just nu! Bollen har äntligen börjat rulla. Fler och fler får upp ögonen på vansinnet med Bungetäkten! Härligt! Fortsätt att prata med de du känner, inte känner, skriv, sjung och trumma för Ojnare!

Tårar som floder - till alla som gräver

2007-11-02T02:14:00.000-07:00

Tårar som floder, tårar som floder,
tårar som floder, tårar som rann.
Tårar som floder, ja tårar som floder,
tårar som floder, tårar som brann.

Sprängstenen flyger och fågeln har tystnat,
jag går och lyssnar i Ojnareskog.
Träden har fallit och mossan är riven,
jag är uppgiven,
i Ojnareskog.

Tårar som floder.....

Marken är skändad och brottet blir större,
Isengård är namnet på Ojnareskog.
Orcherna skövlar och brukar och gräver,
men vi väcker draken,
i Ojnareskog.

Tårar som floder.....

Vattnet stiger, vattnet sköljer,
vattnet stiger, vattnet sväller.

Drakmor dansar, virvlar och kräver,
Drakmor dansar, virvlar och kväver.
Och spränger sig fram och tränger sig fram,
ja, hon spränger sig fram!

(Texten har en melodi)