Insändare 3/7 -2008 Gotlands Allehanda

Kortsiktigt mala ned kalkberget i en takt som aldrig skådats i öns historia

Hur räddar vi Gotland, hur öppnar vi ögonen på kalkindustrikramarna, hur skyddar vi vattnet?Det skriker i min mage och det skriker i markerna!
Tack alla ni, föreningar, myndigheter och enskilda, som för vattnets och skogarnas talan.
Alla ni som ger fåglarna, blommorna, skalbaggarna och mossorna en röst.
Tack alla ni som kämpar för att människan ska framstå som den kloka och förnuftiga varelse hon kan vara istället för den rovgiriga och dumma som alltför ofta visar sitt fula tryne i dessa råvarugiriga tider.
Ojnareskogen ropar till mig, jag vet inte varför just denna plats ekar så tydligt i mig över tid och rum.
Denna talliga, svettskog med årliga översvämmningar ropar på mig om nätterna:
- Skydda mig!
Då visar huggtandstraktorn sina dricksvattenblöta hjul och vattnet stiger...Gaffelfibblan kryper under sin ljusgröna bladrosett och skälver inför stöveltramp och ilskna motorer.
I skogens skälvande väntan vränger en skottsalva tystnaden i tusen vitblodiga skärvor. Ekot rullar likt åskan över krumma talltoppar som hukar i vinddraget.
Borta är skogsljuden.
Fågeln har tystnat, mossan är riven...Isengård är namnet på Ojnareskog.
Brottet ska bli 170 hektar, dvs större än hela Lilla Karlsö och därmed Gotlands största, och över 25 meter djupt. Det skulle komma att ligga i ett ur natursynpunkt riksintressant område som Sverige lovat skydda på grund av de unika miljöerna, inte minst när det gäller vatten, våtmarker och hydrologi.
I centrum av detta naturskyddsområde ligger sjön Bästeträsk med sitt klara drickbara vatten.
Sjön, som är Gotlands kommuns norra dricksvattentäkt, får i princip sitt vatten från två håll varav det planerade täktområdet utgör ett.

Viktigast att bevara i detta område är:
1. Vattnet.

Dricksvattenförsörjningen, ett brott i Bästeträsks tillrinningsområde påverkar vattentillförseln till sjön.
Gotlands kommun har i flera år velat göra Bästeträsk till ny kommunal vattentäkt eftersom sjön har betydligt bättre vatten än den nuvarande huvudtäkten, Tingstäde träsk. Det finns idag ett förbud mot aktiviteter som kan utgöra hot mot vattentillrinningen till Bästeträsk i exakt det område som man nu vill bryta kalk i. (hoten; inflöde av fossilt saltvatten som ligger i fickor i berggrunden, förorenat vatten från brytningen med sprängämnesrester och oljespill).
Vattenflödet i området kommer att påverkas och kan ge allvarliga konsekvenser för:
3 De natura 2000 områden som omringar det planerade täktområdet. (hoten; inflödet till brottet blir omfattande och dränerar därmed omgivande natura 2000 områden)
3 Ojnaremyr förstörs.
Myren som är en unik oreglerad agmyr i hjärtat av riksintresset naturmiljövård och som av Naturvårdsverket har föreslagits att bli ett natura 2000-område pga sina höga naturvärden blir mottagare av stora mängder förorenat vatten. (Hoten; det vatten som pumpas upp ur brottet, kväverikt och med mycket sediment efter sprängningar, skulle tillåtas infliltrera Ojnaremyr vars kemiska status förändras och nuvarande miljö försvinner)
3 Delar av Ojnareskogen översvämmas som andra hällmarker en eller flera gånger per år och dess växtlighet och arter är beroende av detta ojämna vattentillstånd för sin överlevnad. (Hoten; planerna på att leda ytvattnet förbi brottet och pumpa upp grundvattnet förutsätter teknik och energi samt mänsklig arbetsinsats för all framtid.
Den dag pumpningen slutar tar det mellan 40 och 100 år att återställa vattenbalansen och få vattentillförseln till Bästeträsk att börja fungera igen.

2. Den biologiska mångfalden.

Ett 60-tal ovanliga arter (rödlistade dvs i behov av skydd) signalerar att detta område är en mycket ovanlig typ av naturmiljö som är på väg att försvinna.
Några av arterna är endemiska det vill säga finns bara på ett fåtal ställen i hela världen och dessa är vi skyldiga att ta särskild hänsyn till. Inte minst ur genetisk synpunkt.3.
Hållbart näringsliv Gotland har inte råd att satsa på kortsiktiga arbetstillfällen och verksamheter (storskalig täktverksamhet tex) som på sikt utplånar de grundförutsättningar (mark och vatten) som kommande generationer är beroende av.
För att säkra nödvändiga livsbetingelser och skapa framtida försörjning på Gotland måste vi avvecka engångsuttagen och istället utveckla långsiktigt hållbara näringar så som jordbruk och besöksnäring.Att såga av den gren man sitter på har alltid varit ett MYCKET kortsiktigt sätt att se på verkligheten. Vår "gren" är den mark vi står på och växer ur och som vi hoppas att även framtida generationer ska kunna leva på, bruka och hämta vatten ur.

Att i en takt som tidigare aldrig skådats i Gotländsk stenhistoria mala ner Gotlands berggrund bit för bit är så kortsiktigt så att man knappt tror det är sant att det kan finnas gotlänningar som vill fortsätta denna rovdrift på våra främsta tillgångar - land och sötvatten.

Så hör jag rösten igen...om natten....Vem är människan att avgöra vad som är levande eller dött, mitt eller ingens?Art mot art, så har människans kamp alltid varit. Aldrig tillsammans med naturen - alltid mot!
Som barnet som separerar från sin mor, slår ni er blodiga mot den ni behöver.
Vem lyssnar den trotsåldersmogna människan till idag? På sin maskin...sin kuk...sin plånbok? Kan hon ännu höra skogens viskningar och trädets garv en varm sommardag, kan hon höra gräset växa och livets vatten rinna i ådrorna
- samma vatten som forsat fram ur inlandsisen och droppat från dinosauriens rygg i ett dimmigt regn i alra urtid?
Har hon kvar sin längtan till samspel istället för ensamhet?
För liten för att vara gud - För stor för att vara däggdjur Ensam!

Vem tackar du för att du överlevt?
Vem föder dig? Vem när dig?
Vad ger du mig tillbaka?
Jag försöker förstå de som tänker kortsiktigt - på sitt jobb och på sin lön. Vi står alla mitt i mellan våra egna privata kortsiktiga liv och det långsiktiga kollektiva globala ansvar vi har.
Utan jobb är det svårt att handla mat till sina barn men utan mark kan vi inte ens producera maten.
Att vara människa är svårt, ja ensamt.
Måtte vi alla vakna upp. Måtte försommarens skönhet smälta värme i våra förslappade sinnen och få oss att orka tänka långt...tänka barn och barnbarn och tänka brett...tänka havsörn och gräs och vind och fisk. Och alla arters generationer som följer.
När en art dör försvinner en värld...Låt oss tänka tacksamhet över den jord vi lever på och respekt för allt som finns på och i den.
Kära skog, kära mark, kära jord...

Sofia Bothorp
Tankesmedjan Skogsfolket
Gotlands Allehanda

Härliga tider, strålande tider!

Gotlands Allehanda 3/7 -2008

Nej till fyrdubblat kalk- uttag vid Stucksbrottet

Miljö- och hälsoskyddsnämnden avslår i ett remissvar Svenska Minerals ansökan om att få fyrdubbla uttaget av kalksten vid det befintliga brottet vid Stucks i Bunge. Nämnden följer försiktighetsprincipen och vill inte gå med på något som kan äventyra vattnet i Bäste träsk.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tidigare yttrat sig direkt till Miljödomstolen om Nordkalks ansökan om att få öppna ett nytt brott vid Ducker i Bunge. Nämnden avstyrkte även då och resonemanget som då fördes gäller även vid denna nya ansökan.

Nordkalksärendet är ännu inte avgjort. Det som hänt är att företaget har ändrat sin ansökan, vilket innebär att man inte går så djupt med brottet som ursprungligen var tänkt.
- Det finns inga garantier för att vattnet inte kommer att påverkas, säger nämndens ordförande Mats-Ola Rödén (fp) och syftar på båda ärendena.Miljö- och hälsoskyddskontoret har i sin beredning av ärendet konstaterat att det finns många osäkerhetsfaktorer som inte är utredda och redovisade. Dessutom tycker man att det är av största vikt att säkerställa skyddet för Bäste träsk som kommunal vattentäkt.

Ser risker
Riskerna med ett brott enligt Svenska Minerals ansökan, som innebär att man går ned med brottet till 0-nivå mot nuvarande + 18 meter, är att man minskar tillrinningen till Bäste träsk samtidigt som det finns risk för försämrad kvalité.
- Valet av plats bedöms vara olämplig för utökning av täktverksamheten, anser miljö- och hälsoskyddskontoret.

Roland Olsson
roland.olsson@ gotlandsallehanda.se
0498-20 25 65
Gotlands Allehanda