Bäste Henrik Grind!
Jag citerar er hemsida:
"Nordkalk planerar därför att minska brytdjupet i täkten till en nivå +1 m öh.
En minskning av brytdjupet medför att inverkan på vattenförhållandena iomgivningen minskar generellt och även att farhågorna kring ensaltvattenuppträngning kan avfärdas."
På vilka grunder kan saltvattenuppträgningen avfärdas?
1. Jag menar, ingenstans står att läsa om problemen med fickor med fossiltsaltvatten?
"Bungetäkten är inte ett formellt skyddat naturområde och de naturvärden somfinns där finns även i omgivningarna. Ges inte tillstånd till Bungetäkten kanknappast tillstånd ges till andra nya kalkbrott. Hela näringen hotas därigenomvartefter de befintliga kalkstensbrotten är utbrutna."
2. 37% av all alvarsmark finns på Gotland, man föreslår ju att göra Nationalpark av området. Kommentar?
Och vad ska Nordkalk göra på ön när all den kalk ni tagit är borta?
"känsliga frågan om vattenförsörjning och inverkan på de besvärligahydrologiska förhållandena på Gotland."
3. Förklara för mig varför det strömmade mycket mera vatten i provbrotten än vad man hade beräknat.
Dessa tre frågor vill jag ha svar på.
Vänliga hälsningar
Trummaförojnare
Svart ifrån Henrik Grind:
Trummaförojnare,
Helt korrekt citerat från hemsidan och det är också sant att inget står attläsa på hemsidan om problem med fickor med fossilt saltvatten. Dessa alster ärfärdigskrivna och kommer att skickas till Miljödomstolen före de blirpublicerade på annat håll. Detta kommer att förhoppningsvis ske de närmstadagarna. Rapporterna är idagsdato vid tryckeriet. Jag kan om en ca en veckaförse dig med rapporterna digitalt eller i pappersform. Filerna är dock förtunga att sända digitalt. Vidare skulle jag naturligtvis uppskatta vem det är jag pratar med och vart jag i så fall skall sända rapporterna.
Förändringen av vårt yrkanden i målet innebär att Bungetäkten kommer att brytastill +1 m över havsytan (RH70). Detta till skillnad från det tidigare maximaladjupet på -9 m under havsytan. Vi avser dock att fortsätta utredningarna medmålsättningen att på sikt bryta täkten ner till tidigare ansökt djup. Enframtida brytning under +1 m förutsätter dock en förnyad prövning iMiljödomstolen.
Skälen till att vi nu minskar brytdjupet är i första hand den farhåga försaltvattenuppträngning i täkten som olika remissinstanser har gett uttryck för,och då kanske främst en eventuell inverkan på kommunens planerade vattentäkt iBästeträsk. Det är angeläget att det finns en tillräcklig säkerhetsmarginalmellan täktbotten och det på ett större djup belägna salta grundvattnet. Motbakgrund av det fördjupade kunskapsunderlag de senaste mätningarna ochutredningarna ger, bedömer vi att nu ansökt och minskat brytdjup uppfyllerkravet på en tillräcklig säkerhetsmarginal i nu berört hänseende. Visarfortsatta mätningar och utredningar att även brytning ner till ursprungligtplanerat djup kan ske utan risk för saltvattenuppträngning är det vår avsiktatt på sikt ansöka om tillstånd att bryta ut Bungefyndigheten helt. Detta fårdock prövas särskilt och omfattas inte av prövningen i detta mål.
Som en följd av att vi justerar ansökan i fråga om brytdjup har bolagetbeslutat om en minskad brytningstakt och en ny mer specialiserade inriktning påverksamheten i Bungetäkten. Enligt vad vi redogjort för i målet göregenskaperna hos kalkstenen i Bungetäkten stenen särskilt lämplig för atttillgodose stålindustrins behov, därför skall den användas för att försörjadetta kundsegment. Brytningstakten kan därigenom sänkas till maximalt 2,5Mton/år till skillnad från tidigare sökta 3,5 Mton/år. Samtidigt som täktenslivslängd bibehålls ( blir steg två av så räcker hela Bungetäkten ca 40 år)medför de beslutade förändringarna tyvärr också oundvikligen neddragningar ipersonalstyrkan - något som vi finner högst beklagligt. Mindre brytning färremänniskor.
Angående Nationalparksförslaget så har du och jag säkert av olika åsikt. Vi har riksintressen som står mot varandra -natur-vatten-mineral. Jag vet inte hur detkommer att gå med detta. Jag kan bara prata för "min sak". I all hast från"Markanvändning Norra Gotland", ta siffrorna för vad de är.-på norr finns 25 områden som är skyddade i någon form med avseende pånaturvärden ca 28 000ha (Bästeträsk 9 707ha och File Hajdar 7 548ha).-områden skyddade för mineralbrytning är 2 591 ha (Storugns-Klinthagen 1 080ha,Bunge 181ha, Fleringe151ha, Stucks 374ha och File Hajdar 805ha)För vårt vidkommande så beräknas 170ha att tas i anspråk för Bungetäkten. Jaghoppas och tror att vi och naturvården kan leva sida vid sida och komma överens.Kalksten behövs och berör också oss alla i vårt dagliga liv, från morgon tillkväll
Det finns ett kalkstensstråk som går från havet norr om Gotland och sträckersig ut igen söder om Tofta. Det är främst inom detta lager som det förekommermöjlighet att finna kalksten av god kvalitet som lämpar sig för stålindustrin.Vi planerar naturligtvis att hitta nya fyndigheter efter Bunge. Mellan Storugnsoch Fårösund har vi inga andra uppslag än Bunge. Kappelshamn har bara ett tunntlager och för stora kemiska variationer som följd. Fleringe trodde jag på ibörjan men den "fyndigheten " lyckades jag själv döda - ingen uthållighet ikalkstenslagren. Sedan är resten täkt av Natura 2000 samt av våra konkurrenterSMA. Men som sagt söderut från Klinthagen finns potential för att finna flerfynigheter. Frågan är bara var?
fråga 3 överlåter jag till kommande förhandlingar. Vad jag än säger i dettaläge så blir jag bara anklagad att jag ljuger. Men som sagt vatten rapporter är på tryckning och i dessa finns en hel del attsätta tänderna i. i all hast
Med Vänlig Hälsning
Henrik GrindProject Manager
Mobile: +46 (0)73 920 16 23
Direct 1: +46 (0)418 43 75 89
Direct 2: +46 (0)498 25 32 10
Mail: henrik.grind@nordkalk.com
söndag 31 augusti 2008
lördag 23 augusti 2008
Gotlands Allehanda 22/8
Kritiska synpunkter på kalkbrytningen
En mängd organisationer och privatpersoner har nu lämnat sina synpunkter på Nordkalks planer att påbörja ett nytt kalkbrott.Men kommunen och länsstyrelsen har fått uppskov med sina yttranden.
Redan i januari 2005 började processen. Nordkalk träffade länsstyrelsen för att samråda om planerna på ytterligare ett kalkbrott på norra Gotland. Sedan har det gått trögt.
Miljön runtomkring kalkbrottet klassas som statligt skyddsområde enligt Natura 2000. För att få miljödomstolens lov att bryta måste företaget bland annat bevisa att grundvattnet i området inte påverkas negativt. Och det verkar inte vara det lättaste.
Från början ville Nordkalk bryta under havsytenivå. Men tidigare i år backade företaget från sina ursprungliga planer och minskade grävdjupet något. På så sätt hoppades man att processen skulle löpa på smidigare.
Många synpunkter
Förhandlingar kommer att hållas i miljödomstolen den 7-9 oktober. Hittills har domstolen tagit emot hela 22 yttranden om Nordkalks modifierade ansökan. Men fortfarande saknas kommentarer från länsstyrelse och kommun, som fått uppskov fram till den 1 respektive 20 september.
Att döma av yttrandena som hittills kommit till miljödomstolen så har inte inställningen förändrats nämnvärt. Miljöorganisationer och kringboende är fortsatt lika kritiska till verksamheten.
Däremot har Nordkalk fått grönt ljus från från en tung statlig instans. Sveriges geologiska undersökning, som ansvarar för miljökvalitetsmålet "Grundvatten av god kvalitet" har gett klartecken till planerna - förutsatt att det fastställs ett kontrollprogram för verksamheten.
Avvaktar tungviktarna
Nordkalks projektledare för Duckersbrottet, Henrik Grind, har ännu inte hunnit ta del av synpunkterna som lämnats till domstolen.
- Nej jag avvaktar tills kommunen och länsstyrelsen har lämnat sina yttranden. Det är ändå de som väger tyngst, säger han.
I dag har han mycket svårt att säga något om hur utvecklingen för kalkbrottet kommer att se ut framöver.
- Jag tror ingenting i det här läget. Vi har gjort våra utredningar och lämnat in och de kommer in med sina. Sedan måste man sitta ner och diskutera alltihop, säger han.
Men Henrik Grind varnar för att tillståndsprocessen inte kan hålla på för evigt. Nordkalk har redan slagit av på takten i den befintliga Klinthagentäkten.
- Nu finns det en risk för att det blir en paus mellan Klinthagenbrottet och Duckersbrottet. Den risken försöker vi givetvis motarbeta, men det kan bli så ändå, säger Henrik Grind.
Några synpunkter
Här är några av organisationerna och myndigheterna som gett remissvar:
Sveriges geologiska undersökning, som är statens ansvariga myndighet för miljökvalitetsmålet "Grundvatten av god kvalitet", ger klartecken till Nordkalk.
Ahrs samfällighetsförening (representeras av fastighetsägarna som har gemensam vattenförsörjning från Bästeträsk). Fastighetsägarna i Ahr ser inte minskningen av djupet som några garantier för att vattenkvaliteten kommer att förbli oförändrad. Föreningen tycker att det är särskilt oroande att kommunen samtidigt planerar en vattentäkt i Bästeträsk.
Naturskyddsföreningen är inte imponerad av Nordkalks ändrade planer. Organisationen tror att täkten kommer att skada skyddade livsmiljöer och arter i det omgivande Natura 2000-området.
Gotlands botaniska förening menar att minskningen av kalkbrottets djup inte förändrar förutsättningarna det minsta. Svenska botaniska föreningen skriver i ett svar att ansökan bör avslås.
Johan Eriksson
0498-20 25 80
Gotlands Allehanda
En mängd organisationer och privatpersoner har nu lämnat sina synpunkter på Nordkalks planer att påbörja ett nytt kalkbrott.Men kommunen och länsstyrelsen har fått uppskov med sina yttranden.
Redan i januari 2005 började processen. Nordkalk träffade länsstyrelsen för att samråda om planerna på ytterligare ett kalkbrott på norra Gotland. Sedan har det gått trögt.
Miljön runtomkring kalkbrottet klassas som statligt skyddsområde enligt Natura 2000. För att få miljödomstolens lov att bryta måste företaget bland annat bevisa att grundvattnet i området inte påverkas negativt. Och det verkar inte vara det lättaste.
Från början ville Nordkalk bryta under havsytenivå. Men tidigare i år backade företaget från sina ursprungliga planer och minskade grävdjupet något. På så sätt hoppades man att processen skulle löpa på smidigare.
Många synpunkter
Förhandlingar kommer att hållas i miljödomstolen den 7-9 oktober. Hittills har domstolen tagit emot hela 22 yttranden om Nordkalks modifierade ansökan. Men fortfarande saknas kommentarer från länsstyrelse och kommun, som fått uppskov fram till den 1 respektive 20 september.
Att döma av yttrandena som hittills kommit till miljödomstolen så har inte inställningen förändrats nämnvärt. Miljöorganisationer och kringboende är fortsatt lika kritiska till verksamheten.
Däremot har Nordkalk fått grönt ljus från från en tung statlig instans. Sveriges geologiska undersökning, som ansvarar för miljökvalitetsmålet "Grundvatten av god kvalitet" har gett klartecken till planerna - förutsatt att det fastställs ett kontrollprogram för verksamheten.
Avvaktar tungviktarna
Nordkalks projektledare för Duckersbrottet, Henrik Grind, har ännu inte hunnit ta del av synpunkterna som lämnats till domstolen.
- Nej jag avvaktar tills kommunen och länsstyrelsen har lämnat sina yttranden. Det är ändå de som väger tyngst, säger han.
I dag har han mycket svårt att säga något om hur utvecklingen för kalkbrottet kommer att se ut framöver.
- Jag tror ingenting i det här läget. Vi har gjort våra utredningar och lämnat in och de kommer in med sina. Sedan måste man sitta ner och diskutera alltihop, säger han.
Men Henrik Grind varnar för att tillståndsprocessen inte kan hålla på för evigt. Nordkalk har redan slagit av på takten i den befintliga Klinthagentäkten.
- Nu finns det en risk för att det blir en paus mellan Klinthagenbrottet och Duckersbrottet. Den risken försöker vi givetvis motarbeta, men det kan bli så ändå, säger Henrik Grind.
Några synpunkter
Här är några av organisationerna och myndigheterna som gett remissvar:
Sveriges geologiska undersökning, som är statens ansvariga myndighet för miljökvalitetsmålet "Grundvatten av god kvalitet", ger klartecken till Nordkalk.
Ahrs samfällighetsförening (representeras av fastighetsägarna som har gemensam vattenförsörjning från Bästeträsk). Fastighetsägarna i Ahr ser inte minskningen av djupet som några garantier för att vattenkvaliteten kommer att förbli oförändrad. Föreningen tycker att det är särskilt oroande att kommunen samtidigt planerar en vattentäkt i Bästeträsk.
Naturskyddsföreningen är inte imponerad av Nordkalks ändrade planer. Organisationen tror att täkten kommer att skada skyddade livsmiljöer och arter i det omgivande Natura 2000-området.
Gotlands botaniska förening menar att minskningen av kalkbrottets djup inte förändrar förutsättningarna det minsta. Svenska botaniska föreningen skriver i ett svar att ansökan bör avslås.
Johan Eriksson
0498-20 25 80
Gotlands Allehanda
fredag 1 augusti 2008
Vila
Välbehövlig vila har min blogg varit i.
Dags att snart ta tag i allt som har med Ojnare att göra - trumman har inte tystnat!
Från skogen har jag både hört och sett andra aktörer vakna och väsnas - det värmer hela hjärtat!
Skogen lever och andas!
...och på hällarna dansas det om nätterna,
Dags att snart ta tag i allt som har med Ojnare att göra - trumman har inte tystnat!
Från skogen har jag både hört och sett andra aktörer vakna och väsnas - det värmer hela hjärtat!
Skogen lever och andas!
...och på hällarna dansas det om nätterna,
torsdag 3 juli 2008
Insändare 3/7 -2008 Gotlands Allehanda
Kortsiktigt mala ned kalkberget i en takt som aldrig skådats i öns historia
Hur räddar vi Gotland, hur öppnar vi ögonen på kalkindustrikramarna, hur skyddar vi vattnet?Det skriker i min mage och det skriker i markerna!
Tack alla ni, föreningar, myndigheter och enskilda, som för vattnets och skogarnas talan.
Alla ni som ger fåglarna, blommorna, skalbaggarna och mossorna en röst.
Tack alla ni som kämpar för att människan ska framstå som den kloka och förnuftiga varelse hon kan vara istället för den rovgiriga och dumma som alltför ofta visar sitt fula tryne i dessa råvarugiriga tider.
Ojnareskogen ropar till mig, jag vet inte varför just denna plats ekar så tydligt i mig över tid och rum.
Denna talliga, svettskog med årliga översvämmningar ropar på mig om nätterna:
- Skydda mig!
Då visar huggtandstraktorn sina dricksvattenblöta hjul och vattnet stiger...Gaffelfibblan kryper under sin ljusgröna bladrosett och skälver inför stöveltramp och ilskna motorer.
I skogens skälvande väntan vränger en skottsalva tystnaden i tusen vitblodiga skärvor. Ekot rullar likt åskan över krumma talltoppar som hukar i vinddraget.
Borta är skogsljuden.
Fågeln har tystnat, mossan är riven...Isengård är namnet på Ojnareskog.
Brottet ska bli 170 hektar, dvs större än hela Lilla Karlsö och därmed Gotlands största, och över 25 meter djupt. Det skulle komma att ligga i ett ur natursynpunkt riksintressant område som Sverige lovat skydda på grund av de unika miljöerna, inte minst när det gäller vatten, våtmarker och hydrologi.
I centrum av detta naturskyddsområde ligger sjön Bästeträsk med sitt klara drickbara vatten.
Sjön, som är Gotlands kommuns norra dricksvattentäkt, får i princip sitt vatten från två håll varav det planerade täktområdet utgör ett.
Viktigast att bevara i detta område är:
1. Vattnet.
Dricksvattenförsörjningen, ett brott i Bästeträsks tillrinningsområde påverkar vattentillförseln till sjön.
Gotlands kommun har i flera år velat göra Bästeträsk till ny kommunal vattentäkt eftersom sjön har betydligt bättre vatten än den nuvarande huvudtäkten, Tingstäde träsk. Det finns idag ett förbud mot aktiviteter som kan utgöra hot mot vattentillrinningen till Bästeträsk i exakt det område som man nu vill bryta kalk i. (hoten; inflöde av fossilt saltvatten som ligger i fickor i berggrunden, förorenat vatten från brytningen med sprängämnesrester och oljespill).
Vattenflödet i området kommer att påverkas och kan ge allvarliga konsekvenser för:
3 De natura 2000 områden som omringar det planerade täktområdet. (hoten; inflödet till brottet blir omfattande och dränerar därmed omgivande natura 2000 områden)
3 Ojnaremyr förstörs.
Myren som är en unik oreglerad agmyr i hjärtat av riksintresset naturmiljövård och som av Naturvårdsverket har föreslagits att bli ett natura 2000-område pga sina höga naturvärden blir mottagare av stora mängder förorenat vatten. (Hoten; det vatten som pumpas upp ur brottet, kväverikt och med mycket sediment efter sprängningar, skulle tillåtas infliltrera Ojnaremyr vars kemiska status förändras och nuvarande miljö försvinner)
3 Delar av Ojnareskogen översvämmas som andra hällmarker en eller flera gånger per år och dess växtlighet och arter är beroende av detta ojämna vattentillstånd för sin överlevnad. (Hoten; planerna på att leda ytvattnet förbi brottet och pumpa upp grundvattnet förutsätter teknik och energi samt mänsklig arbetsinsats för all framtid.
Den dag pumpningen slutar tar det mellan 40 och 100 år att återställa vattenbalansen och få vattentillförseln till Bästeträsk att börja fungera igen.
2. Den biologiska mångfalden.
Ett 60-tal ovanliga arter (rödlistade dvs i behov av skydd) signalerar att detta område är en mycket ovanlig typ av naturmiljö som är på väg att försvinna.
Några av arterna är endemiska det vill säga finns bara på ett fåtal ställen i hela världen och dessa är vi skyldiga att ta särskild hänsyn till. Inte minst ur genetisk synpunkt.3.
Hållbart näringsliv Gotland har inte råd att satsa på kortsiktiga arbetstillfällen och verksamheter (storskalig täktverksamhet tex) som på sikt utplånar de grundförutsättningar (mark och vatten) som kommande generationer är beroende av.
För att säkra nödvändiga livsbetingelser och skapa framtida försörjning på Gotland måste vi avvecka engångsuttagen och istället utveckla långsiktigt hållbara näringar så som jordbruk och besöksnäring.Att såga av den gren man sitter på har alltid varit ett MYCKET kortsiktigt sätt att se på verkligheten. Vår "gren" är den mark vi står på och växer ur och som vi hoppas att även framtida generationer ska kunna leva på, bruka och hämta vatten ur.
Att i en takt som tidigare aldrig skådats i Gotländsk stenhistoria mala ner Gotlands berggrund bit för bit är så kortsiktigt så att man knappt tror det är sant att det kan finnas gotlänningar som vill fortsätta denna rovdrift på våra främsta tillgångar - land och sötvatten.
Så hör jag rösten igen...om natten....Vem är människan att avgöra vad som är levande eller dött, mitt eller ingens?Art mot art, så har människans kamp alltid varit. Aldrig tillsammans med naturen - alltid mot!
Som barnet som separerar från sin mor, slår ni er blodiga mot den ni behöver.
Vem lyssnar den trotsåldersmogna människan till idag? På sin maskin...sin kuk...sin plånbok? Kan hon ännu höra skogens viskningar och trädets garv en varm sommardag, kan hon höra gräset växa och livets vatten rinna i ådrorna
- samma vatten som forsat fram ur inlandsisen och droppat från dinosauriens rygg i ett dimmigt regn i alra urtid?
Har hon kvar sin längtan till samspel istället för ensamhet?
För liten för att vara gud - För stor för att vara däggdjur Ensam!
Vem tackar du för att du överlevt?
Vem föder dig? Vem när dig?
Vad ger du mig tillbaka?
Jag försöker förstå de som tänker kortsiktigt - på sitt jobb och på sin lön. Vi står alla mitt i mellan våra egna privata kortsiktiga liv och det långsiktiga kollektiva globala ansvar vi har.
Utan jobb är det svårt att handla mat till sina barn men utan mark kan vi inte ens producera maten.
Att vara människa är svårt, ja ensamt.
Måtte vi alla vakna upp. Måtte försommarens skönhet smälta värme i våra förslappade sinnen och få oss att orka tänka långt...tänka barn och barnbarn och tänka brett...tänka havsörn och gräs och vind och fisk. Och alla arters generationer som följer.
När en art dör försvinner en värld...Låt oss tänka tacksamhet över den jord vi lever på och respekt för allt som finns på och i den.
Kära skog, kära mark, kära jord...
Sofia Bothorp
Tankesmedjan Skogsfolket
Gotlands Allehanda
Hur räddar vi Gotland, hur öppnar vi ögonen på kalkindustrikramarna, hur skyddar vi vattnet?Det skriker i min mage och det skriker i markerna!
Tack alla ni, föreningar, myndigheter och enskilda, som för vattnets och skogarnas talan.
Alla ni som ger fåglarna, blommorna, skalbaggarna och mossorna en röst.
Tack alla ni som kämpar för att människan ska framstå som den kloka och förnuftiga varelse hon kan vara istället för den rovgiriga och dumma som alltför ofta visar sitt fula tryne i dessa råvarugiriga tider.
Ojnareskogen ropar till mig, jag vet inte varför just denna plats ekar så tydligt i mig över tid och rum.
Denna talliga, svettskog med årliga översvämmningar ropar på mig om nätterna:
- Skydda mig!
Då visar huggtandstraktorn sina dricksvattenblöta hjul och vattnet stiger...Gaffelfibblan kryper under sin ljusgröna bladrosett och skälver inför stöveltramp och ilskna motorer.
I skogens skälvande väntan vränger en skottsalva tystnaden i tusen vitblodiga skärvor. Ekot rullar likt åskan över krumma talltoppar som hukar i vinddraget.
Borta är skogsljuden.
Fågeln har tystnat, mossan är riven...Isengård är namnet på Ojnareskog.
Brottet ska bli 170 hektar, dvs större än hela Lilla Karlsö och därmed Gotlands största, och över 25 meter djupt. Det skulle komma att ligga i ett ur natursynpunkt riksintressant område som Sverige lovat skydda på grund av de unika miljöerna, inte minst när det gäller vatten, våtmarker och hydrologi.
I centrum av detta naturskyddsområde ligger sjön Bästeträsk med sitt klara drickbara vatten.
Sjön, som är Gotlands kommuns norra dricksvattentäkt, får i princip sitt vatten från två håll varav det planerade täktområdet utgör ett.
Viktigast att bevara i detta område är:
1. Vattnet.
Dricksvattenförsörjningen, ett brott i Bästeträsks tillrinningsområde påverkar vattentillförseln till sjön.
Gotlands kommun har i flera år velat göra Bästeträsk till ny kommunal vattentäkt eftersom sjön har betydligt bättre vatten än den nuvarande huvudtäkten, Tingstäde träsk. Det finns idag ett förbud mot aktiviteter som kan utgöra hot mot vattentillrinningen till Bästeträsk i exakt det område som man nu vill bryta kalk i. (hoten; inflöde av fossilt saltvatten som ligger i fickor i berggrunden, förorenat vatten från brytningen med sprängämnesrester och oljespill).
Vattenflödet i området kommer att påverkas och kan ge allvarliga konsekvenser för:
3 De natura 2000 områden som omringar det planerade täktområdet. (hoten; inflödet till brottet blir omfattande och dränerar därmed omgivande natura 2000 områden)
3 Ojnaremyr förstörs.
Myren som är en unik oreglerad agmyr i hjärtat av riksintresset naturmiljövård och som av Naturvårdsverket har föreslagits att bli ett natura 2000-område pga sina höga naturvärden blir mottagare av stora mängder förorenat vatten. (Hoten; det vatten som pumpas upp ur brottet, kväverikt och med mycket sediment efter sprängningar, skulle tillåtas infliltrera Ojnaremyr vars kemiska status förändras och nuvarande miljö försvinner)
3 Delar av Ojnareskogen översvämmas som andra hällmarker en eller flera gånger per år och dess växtlighet och arter är beroende av detta ojämna vattentillstånd för sin överlevnad. (Hoten; planerna på att leda ytvattnet förbi brottet och pumpa upp grundvattnet förutsätter teknik och energi samt mänsklig arbetsinsats för all framtid.
Den dag pumpningen slutar tar det mellan 40 och 100 år att återställa vattenbalansen och få vattentillförseln till Bästeträsk att börja fungera igen.
2. Den biologiska mångfalden.
Ett 60-tal ovanliga arter (rödlistade dvs i behov av skydd) signalerar att detta område är en mycket ovanlig typ av naturmiljö som är på väg att försvinna.
Några av arterna är endemiska det vill säga finns bara på ett fåtal ställen i hela världen och dessa är vi skyldiga att ta särskild hänsyn till. Inte minst ur genetisk synpunkt.3.
Hållbart näringsliv Gotland har inte råd att satsa på kortsiktiga arbetstillfällen och verksamheter (storskalig täktverksamhet tex) som på sikt utplånar de grundförutsättningar (mark och vatten) som kommande generationer är beroende av.
För att säkra nödvändiga livsbetingelser och skapa framtida försörjning på Gotland måste vi avvecka engångsuttagen och istället utveckla långsiktigt hållbara näringar så som jordbruk och besöksnäring.Att såga av den gren man sitter på har alltid varit ett MYCKET kortsiktigt sätt att se på verkligheten. Vår "gren" är den mark vi står på och växer ur och som vi hoppas att även framtida generationer ska kunna leva på, bruka och hämta vatten ur.
Att i en takt som tidigare aldrig skådats i Gotländsk stenhistoria mala ner Gotlands berggrund bit för bit är så kortsiktigt så att man knappt tror det är sant att det kan finnas gotlänningar som vill fortsätta denna rovdrift på våra främsta tillgångar - land och sötvatten.
Så hör jag rösten igen...om natten....Vem är människan att avgöra vad som är levande eller dött, mitt eller ingens?Art mot art, så har människans kamp alltid varit. Aldrig tillsammans med naturen - alltid mot!
Som barnet som separerar från sin mor, slår ni er blodiga mot den ni behöver.
Vem lyssnar den trotsåldersmogna människan till idag? På sin maskin...sin kuk...sin plånbok? Kan hon ännu höra skogens viskningar och trädets garv en varm sommardag, kan hon höra gräset växa och livets vatten rinna i ådrorna
- samma vatten som forsat fram ur inlandsisen och droppat från dinosauriens rygg i ett dimmigt regn i alra urtid?
Har hon kvar sin längtan till samspel istället för ensamhet?
För liten för att vara gud - För stor för att vara däggdjur Ensam!
Vem tackar du för att du överlevt?
Vem föder dig? Vem när dig?
Vad ger du mig tillbaka?
Jag försöker förstå de som tänker kortsiktigt - på sitt jobb och på sin lön. Vi står alla mitt i mellan våra egna privata kortsiktiga liv och det långsiktiga kollektiva globala ansvar vi har.
Utan jobb är det svårt att handla mat till sina barn men utan mark kan vi inte ens producera maten.
Att vara människa är svårt, ja ensamt.
Måtte vi alla vakna upp. Måtte försommarens skönhet smälta värme i våra förslappade sinnen och få oss att orka tänka långt...tänka barn och barnbarn och tänka brett...tänka havsörn och gräs och vind och fisk. Och alla arters generationer som följer.
När en art dör försvinner en värld...Låt oss tänka tacksamhet över den jord vi lever på och respekt för allt som finns på och i den.
Kära skog, kära mark, kära jord...
Sofia Bothorp
Tankesmedjan Skogsfolket
Gotlands Allehanda
onsdag 2 juli 2008
Härliga tider, strålande tider!
Gotlands Allehanda 3/7 -2008
Nej till fyrdubblat kalk- uttag vid Stucksbrottet
Miljö- och hälsoskyddsnämnden avslår i ett remissvar Svenska Minerals ansökan om att få fyrdubbla uttaget av kalksten vid det befintliga brottet vid Stucks i Bunge. Nämnden följer försiktighetsprincipen och vill inte gå med på något som kan äventyra vattnet i Bäste träsk.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tidigare yttrat sig direkt till Miljödomstolen om Nordkalks ansökan om att få öppna ett nytt brott vid Ducker i Bunge. Nämnden avstyrkte även då och resonemanget som då fördes gäller även vid denna nya ansökan.
Nordkalksärendet är ännu inte avgjort. Det som hänt är att företaget har ändrat sin ansökan, vilket innebär att man inte går så djupt med brottet som ursprungligen var tänkt.
- Det finns inga garantier för att vattnet inte kommer att påverkas, säger nämndens ordförande Mats-Ola Rödén (fp) och syftar på båda ärendena.Miljö- och hälsoskyddskontoret har i sin beredning av ärendet konstaterat att det finns många osäkerhetsfaktorer som inte är utredda och redovisade. Dessutom tycker man att det är av största vikt att säkerställa skyddet för Bäste träsk som kommunal vattentäkt.
Ser risker
Riskerna med ett brott enligt Svenska Minerals ansökan, som innebär att man går ned med brottet till 0-nivå mot nuvarande + 18 meter, är att man minskar tillrinningen till Bäste träsk samtidigt som det finns risk för försämrad kvalité.
- Valet av plats bedöms vara olämplig för utökning av täktverksamheten, anser miljö- och hälsoskyddskontoret.
Roland Olsson
roland.olsson@ gotlandsallehanda.se
0498-20 25 65
Gotlands Allehanda
Nej till fyrdubblat kalk- uttag vid Stucksbrottet
Miljö- och hälsoskyddsnämnden avslår i ett remissvar Svenska Minerals ansökan om att få fyrdubbla uttaget av kalksten vid det befintliga brottet vid Stucks i Bunge. Nämnden följer försiktighetsprincipen och vill inte gå med på något som kan äventyra vattnet i Bäste träsk.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tidigare yttrat sig direkt till Miljödomstolen om Nordkalks ansökan om att få öppna ett nytt brott vid Ducker i Bunge. Nämnden avstyrkte även då och resonemanget som då fördes gäller även vid denna nya ansökan.
Nordkalksärendet är ännu inte avgjort. Det som hänt är att företaget har ändrat sin ansökan, vilket innebär att man inte går så djupt med brottet som ursprungligen var tänkt.
- Det finns inga garantier för att vattnet inte kommer att påverkas, säger nämndens ordförande Mats-Ola Rödén (fp) och syftar på båda ärendena.Miljö- och hälsoskyddskontoret har i sin beredning av ärendet konstaterat att det finns många osäkerhetsfaktorer som inte är utredda och redovisade. Dessutom tycker man att det är av största vikt att säkerställa skyddet för Bäste träsk som kommunal vattentäkt.
Ser risker
Riskerna med ett brott enligt Svenska Minerals ansökan, som innebär att man går ned med brottet till 0-nivå mot nuvarande + 18 meter, är att man minskar tillrinningen till Bäste träsk samtidigt som det finns risk för försämrad kvalité.
- Valet av plats bedöms vara olämplig för utökning av täktverksamheten, anser miljö- och hälsoskyddskontoret.
Roland Olsson
roland.olsson@ gotlandsallehanda.se
0498-20 25 65
Gotlands Allehanda
söndag 22 juni 2008
Gotlands tidningar 18/6
Vattnet i centrum
700 jobb på spel inom stenindustrin
Metallklubbarna vid stenindustrin hade i går kallat till debatt i Bläsemuséet.
- Debatten har hittills inte förts tillsammans med oss utan om oss, sade Mikael Nilsson, lokal ombudsman för IF Metall.
Men debatten kom mest att handla om bara en sak, vatten, vatten och åter vatten.
700 jobb totalt står på spel inom stenindustrin på Gotland. Kalkbrytning ställs mot miljö, nipsippor och grundvattenbehov.
- Vi vill ha allt, jobb och rent vatten, och vi tror att det går att förena, sade metallklubbordförandena på podiet.
Salt i brunnar
Ett 70-tal intresserade hade infunnit sig till debatten, som blev helt förutsättningslös eftersom ingen inledde.De allra flesta ville prata vatten. Den som fick svara var Nordkalks konsult Sven Fohlin, hydrolog. Han sade att eftersom Nordkalk nu bara ansöker om brytning ner till en meter ovan havsnivå riskerar man inte längre uppträngning av saltvatten i grundvattnet.
Kommunalrådet Lena Celion (m) undrade om inte vatten kunde tränga upp ändå, som på Island? Sven Fohlin svarade att saltvatten är tungt och därför inte kan spruta upp ur marken.
Charlotta Bothorp, Fleringe sade att hon bott i området under 20 år.
- Flera av mina grannar har fått salt i sina brunnar. För att koka kaffe måste de hämta vatten från annat håll.Hon sade att visst var jobben viktiga men utan vatten kan ju ingen leva.
Arne Eklund från Ung, Utveckling på norra Gotland, berättade om den dåliga vattentillgången i Fårösundsområdet.
- Det är stort resursslöseri att bara låta grundvattnet rinna ut i brotten, i stället borde det samlas upp och köras till Fårösund!
Sven Fohlin tog upp tråden och funderade över om inte kalkbrotten i framtiden kunde bli djupa vattenreservoarer?Kea Svensson, stridbar tidigare fackbas, ville återföra frågan till sysselsättningen och undrade hur de anställda vid kalkindustrin på Gotland mår.
Nervös framtid
Tony Johansson, klubbordförande vid Nordkalk svarade att stenarbetarna var "fruktansvärt nervösa" inför framtiden.
- Särskilt nu när Nimbus ska ta bort 60 man, dit hade ju några kunnat tänka sig att gå. Nej, det är skitjobbigt för oss för vi vill ju också ha rent vatten att dricka.
Jimmy Wallin, fackbas på Cementa sade att på hans företag var hotet inte så överhängande, men att man delade oron med de anställda på Nordkalk och var med på debatten för att lyssna och lära.
Projektledaren vid Nordkalk Henrik Grind fick frågan om den framtida bemanningen. Han sade att stenen skulle vara slutbruten 2010 i normal takt.
- För att få stenen att räcka till 2012 drar vi ned på brytningstakten vilket innebär att vi bara behöver 60 man i framtiden, varannan anställd kan tvingas gå.
Bra debatt
Efter mötet sade Charlotta Bothorp att hon tycker det var jättebra med debatten, även om hon tyckte att den blivit väl teknisk, hon hade önskat mer basfakta.Hon engagerar sig mest i miljöfrågorna men förstår mycket väl de anställdas oro.
- De är ju offer i den här frågan.
Hon är glad över att kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius sagt att kommunen inte kommer att riskera vattnet på norra Gotland.
- För jag har flugit över Gotland och sett schweizerosten, de håller på att spränga bort ön!
Annika Melin Text
annika.melin@gotlandstidningar.se
0498-20 24 23
Bengan Zettergren Foto
bengan.zettergren@gotlandstidningar.se
Tel. 20 24 05
Gotlands Tidningar
700 jobb på spel inom stenindustrin
Metallklubbarna vid stenindustrin hade i går kallat till debatt i Bläsemuséet.
- Debatten har hittills inte förts tillsammans med oss utan om oss, sade Mikael Nilsson, lokal ombudsman för IF Metall.
Men debatten kom mest att handla om bara en sak, vatten, vatten och åter vatten.
700 jobb totalt står på spel inom stenindustrin på Gotland. Kalkbrytning ställs mot miljö, nipsippor och grundvattenbehov.
- Vi vill ha allt, jobb och rent vatten, och vi tror att det går att förena, sade metallklubbordförandena på podiet.
Salt i brunnar
Ett 70-tal intresserade hade infunnit sig till debatten, som blev helt förutsättningslös eftersom ingen inledde.De allra flesta ville prata vatten. Den som fick svara var Nordkalks konsult Sven Fohlin, hydrolog. Han sade att eftersom Nordkalk nu bara ansöker om brytning ner till en meter ovan havsnivå riskerar man inte längre uppträngning av saltvatten i grundvattnet.
Kommunalrådet Lena Celion (m) undrade om inte vatten kunde tränga upp ändå, som på Island? Sven Fohlin svarade att saltvatten är tungt och därför inte kan spruta upp ur marken.
Charlotta Bothorp, Fleringe sade att hon bott i området under 20 år.
- Flera av mina grannar har fått salt i sina brunnar. För att koka kaffe måste de hämta vatten från annat håll.Hon sade att visst var jobben viktiga men utan vatten kan ju ingen leva.
Arne Eklund från Ung, Utveckling på norra Gotland, berättade om den dåliga vattentillgången i Fårösundsområdet.
- Det är stort resursslöseri att bara låta grundvattnet rinna ut i brotten, i stället borde det samlas upp och köras till Fårösund!
Sven Fohlin tog upp tråden och funderade över om inte kalkbrotten i framtiden kunde bli djupa vattenreservoarer?Kea Svensson, stridbar tidigare fackbas, ville återföra frågan till sysselsättningen och undrade hur de anställda vid kalkindustrin på Gotland mår.
Nervös framtid
Tony Johansson, klubbordförande vid Nordkalk svarade att stenarbetarna var "fruktansvärt nervösa" inför framtiden.
- Särskilt nu när Nimbus ska ta bort 60 man, dit hade ju några kunnat tänka sig att gå. Nej, det är skitjobbigt för oss för vi vill ju också ha rent vatten att dricka.
Jimmy Wallin, fackbas på Cementa sade att på hans företag var hotet inte så överhängande, men att man delade oron med de anställda på Nordkalk och var med på debatten för att lyssna och lära.
Projektledaren vid Nordkalk Henrik Grind fick frågan om den framtida bemanningen. Han sade att stenen skulle vara slutbruten 2010 i normal takt.
- För att få stenen att räcka till 2012 drar vi ned på brytningstakten vilket innebär att vi bara behöver 60 man i framtiden, varannan anställd kan tvingas gå.
Bra debatt
Efter mötet sade Charlotta Bothorp att hon tycker det var jättebra med debatten, även om hon tyckte att den blivit väl teknisk, hon hade önskat mer basfakta.Hon engagerar sig mest i miljöfrågorna men förstår mycket väl de anställdas oro.
- De är ju offer i den här frågan.
Hon är glad över att kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius sagt att kommunen inte kommer att riskera vattnet på norra Gotland.
- För jag har flugit över Gotland och sett schweizerosten, de håller på att spränga bort ön!
Annika Melin Text
annika.melin@gotlandstidningar.se
0498-20 24 23
Bengan Zettergren Foto
bengan.zettergren@gotlandstidningar.se
Tel. 20 24 05
Gotlands Tidningar
Gotlands Allehanda 18/6
"Borde vara regeringens ansvar"
IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven besökte Nordkalk och Cementa. - Det är fullt möjligt att kombinera sysselsättning med bra miljöpolitik, säger Stefan Löfven.Allmänheten bjöds till diskussion om kalkindustrins framtid.
I går var Metalls förbundsordförande Stefan Löfven på Gotland för att träffa fackliga företrädare och besöka arbetsplatserna inom kalkindustrin. Efter turer till Cementas och Nordkalks brott informerades Stefan Löfven om Nordkalks planerade stenbrott i Bunge.
På kvällen bjöds allmänheten och politiker till Bläse för en öppen debatt, med syftet att hitta en gemensam framtidslösning för boende på norr.
- Debatten om kalkindustrin har hittills förts juridiskt och av experter. Det är dags att vi som bor på Gotland är med och formar vår framtid. Vi hoppas det här ska bli startskottet för en debatt som för diskussionen framåt. Arbetstillfällen och miljömål går att förena, säger Mikael Nilsson som är lokal ombudsman för IF Metall.
Kalkindustrin sysselsätter många på Gotland. Nordkalks ansökan om kalkbrytning i Ducker i Bunge har fört med sig debatt om jobben och tillgången till grundvatten. Miljödomstolens prövning av kalkbrytningen har dragit ut på tiden och i maj beslutade Nordkalk dra tillbaka sitt krav om att få bryta under havsnivån för att nå framåt. Samtidigt för det med sig att Nordkalk inom de närmaste fem åren planerar att göra sig av med halva personalstyrkan.
Vid mötet i Bläse igår deltog fackliga företrädare, samt experter inom vattenfrågor och stenindustrin. Ett 100-tal personer kom till mötet och diskussionen handlade till stor del om miljö och vattenfrågorna i anslutning till det planerade brottet i Bunge.
Samarbete
Stefan Löfven uppmanade till samarbete och en konkret diskussion för att lösa miljö- och sysselsättningsfrågorna. Enligt honom är kalkindustrin på Gotland hela öns sak, och även av riksintresse.
- Den spelar en betydande roll i vår tillväxt. Vi behöver industrin, för hela samhället. Tjänstesektorn lever till stor del tack vare industrin. Kalksten måste brytas någonstans, så varför inte på Gotland, säger han.
Bevara Ojnareskogens representant Sofia Botorp satte frågan om jobben på norr i ett större sammanhang, och påpekade att de viktigaste näringarna på Gotland är jordbruk och besöksnäringen. Hållbarhetsfrågan var en annan aspekt på frågan om framtida kalkbrytning.
- Är stenindustrin en långsiktig och hållbar lösning för jobben på norr? Frågan är vad vår ekokommun gör, de handlar enligt motsatsen, sa Sofia Botorp, och möttes av applåder.
Elisabeth Feurst efterlyste i stället att lyfte frågan om att se efter framtida jobbmöjligheter, redan nu.
- Vi borde se oss om efter nya jobbtillfällen. Jag har mött aktörer som varit intresserade av att starta nya jobb inom kommunen, men de har mötts av byråkrati och ett allmänt ointresse, säger Elisabeth Feurst.
Tony Johansson, facklig ordförande vid Nordkalk, ställde Hans-Erik "Kea" Svensson frågan om hur personalen mår i dag.
- Stämningen är fruktansvärd.
- I stort sett varje dag möter jag medlemmar som mår dåligt, svarade Tony Johansson.
IF Metall jobbar för att regeringen ska ordna en samordnare i komplexa situationer. Stefan Löfven anser att även frågorna om kalkbrytningen på norr borde samordnas genom en insatt person.
- Det här borde vara regeringens ansvar. Vi har ställt frågan, men vi ser inget intresse, säger han.
Magdalena Olsson
magdalena.olsson@ gotlandsallehanda.se
0498-20 25 50
Gotlands Allehanda
IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven besökte Nordkalk och Cementa. - Det är fullt möjligt att kombinera sysselsättning med bra miljöpolitik, säger Stefan Löfven.Allmänheten bjöds till diskussion om kalkindustrins framtid.
I går var Metalls förbundsordförande Stefan Löfven på Gotland för att träffa fackliga företrädare och besöka arbetsplatserna inom kalkindustrin. Efter turer till Cementas och Nordkalks brott informerades Stefan Löfven om Nordkalks planerade stenbrott i Bunge.
På kvällen bjöds allmänheten och politiker till Bläse för en öppen debatt, med syftet att hitta en gemensam framtidslösning för boende på norr.
- Debatten om kalkindustrin har hittills förts juridiskt och av experter. Det är dags att vi som bor på Gotland är med och formar vår framtid. Vi hoppas det här ska bli startskottet för en debatt som för diskussionen framåt. Arbetstillfällen och miljömål går att förena, säger Mikael Nilsson som är lokal ombudsman för IF Metall.
Kalkindustrin sysselsätter många på Gotland. Nordkalks ansökan om kalkbrytning i Ducker i Bunge har fört med sig debatt om jobben och tillgången till grundvatten. Miljödomstolens prövning av kalkbrytningen har dragit ut på tiden och i maj beslutade Nordkalk dra tillbaka sitt krav om att få bryta under havsnivån för att nå framåt. Samtidigt för det med sig att Nordkalk inom de närmaste fem åren planerar att göra sig av med halva personalstyrkan.
Vid mötet i Bläse igår deltog fackliga företrädare, samt experter inom vattenfrågor och stenindustrin. Ett 100-tal personer kom till mötet och diskussionen handlade till stor del om miljö och vattenfrågorna i anslutning till det planerade brottet i Bunge.
Samarbete
Stefan Löfven uppmanade till samarbete och en konkret diskussion för att lösa miljö- och sysselsättningsfrågorna. Enligt honom är kalkindustrin på Gotland hela öns sak, och även av riksintresse.
- Den spelar en betydande roll i vår tillväxt. Vi behöver industrin, för hela samhället. Tjänstesektorn lever till stor del tack vare industrin. Kalksten måste brytas någonstans, så varför inte på Gotland, säger han.
Bevara Ojnareskogens representant Sofia Botorp satte frågan om jobben på norr i ett större sammanhang, och påpekade att de viktigaste näringarna på Gotland är jordbruk och besöksnäringen. Hållbarhetsfrågan var en annan aspekt på frågan om framtida kalkbrytning.
- Är stenindustrin en långsiktig och hållbar lösning för jobben på norr? Frågan är vad vår ekokommun gör, de handlar enligt motsatsen, sa Sofia Botorp, och möttes av applåder.
Elisabeth Feurst efterlyste i stället att lyfte frågan om att se efter framtida jobbmöjligheter, redan nu.
- Vi borde se oss om efter nya jobbtillfällen. Jag har mött aktörer som varit intresserade av att starta nya jobb inom kommunen, men de har mötts av byråkrati och ett allmänt ointresse, säger Elisabeth Feurst.
Tony Johansson, facklig ordförande vid Nordkalk, ställde Hans-Erik "Kea" Svensson frågan om hur personalen mår i dag.
- Stämningen är fruktansvärd.
- I stort sett varje dag möter jag medlemmar som mår dåligt, svarade Tony Johansson.
IF Metall jobbar för att regeringen ska ordna en samordnare i komplexa situationer. Stefan Löfven anser att även frågorna om kalkbrytningen på norr borde samordnas genom en insatt person.
- Det här borde vara regeringens ansvar. Vi har ställt frågan, men vi ser inget intresse, säger han.
Magdalena Olsson
magdalena.olsson@ gotlandsallehanda.se
0498-20 25 50
Gotlands Allehanda
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
