SGU kartlägger berggrunden
Från början av juni till slutet av september kartlägger geologer och geofysiker från Sveriges geologiska undersökning, SGU, berggrunden i delar Norrbotten. Syftet med att kartlägga berggrunden är att skapa geologiska kartor och databaser, främst för prospektering efter malmer och industriella mineral
torsdag 16 juli 2009
Läs detta! FRån sr.se
Malmletning i Vindelfjällen går till domstol
Länsstyrelsens försök att stoppa provborrningar i Vindelfjällens naturreservat har överklagats till Miljödomstolen. Kanadensiska bolaget Blackstone anser att Länsstyrelsen i Västerbotten överskridit sina befogenheter och gjort fel. Enligt bolaget ska det inte ens behövas dispens för att provborra i naturreservatet.
Blackstone Nickel AB sköter gruvprospekteringen i Sverige åt kanadensiska Blackstone Ventures och det svenska dotterbolaget har anlitat en advokatbyrå i Stockholm för att få provborra i naturreservatet.
Strider mot reservatbestämelserna
Fröberg & Lundholm är specialiserade på miljörätt och Blackstone har låtit advokatbyrån göra en rätt omfattande granskning av hur Länsstyrelsen stoppat provborrningarna. Blackstone vill borra en 15 - 20 hål på olika platser inom reservatet och Länsstyrelsen anser att det strider mot reservatsbestämmelserna. I dem ingår att ytbildning inte får skadas i reservatet och borrningarna skadar ytbildning anser Länsstyrelsen som därför sa nej till Blackstone när de sökte dispens från bestämmelserna.
Bolaget har undersökningstillstånd
Men nu säger advokaten att reservatsbestämmelserna gäller bara allmänheten. Bolaget har redan undersökningstillstånd och är med det en rättighetsinnehavare och inte allmänhet. Alltså ungefär som att samebyarna inte behöver söka dispens för att utföra arbete i reservatet.
Advokaten tycker också att myndigheten gått händelserna i förväg när Länsstyrelsen har vägt in argumentet att de aldrig kommer att tillåta en gruva i området och därför inte heller kan tillåta provborrningar. Det hör inte dit att resonera om gruvetablering i ett tidigt skede utan det här handlar bara om undersökning om det finns metaller på djupet i berggrunden, anser Blackstone. Det här målet innehåller viktiga frågor för minerallagstiftningen och Blackstone vill att Miljödomstolen ska skicka frågan på remiss till Bergmästaren och till SGU.
SR Västerbotten
Länsstyrelsens försök att stoppa provborrningar i Vindelfjällens naturreservat har överklagats till Miljödomstolen. Kanadensiska bolaget Blackstone anser att Länsstyrelsen i Västerbotten överskridit sina befogenheter och gjort fel. Enligt bolaget ska det inte ens behövas dispens för att provborra i naturreservatet.
Blackstone Nickel AB sköter gruvprospekteringen i Sverige åt kanadensiska Blackstone Ventures och det svenska dotterbolaget har anlitat en advokatbyrå i Stockholm för att få provborra i naturreservatet.
Strider mot reservatbestämelserna
Fröberg & Lundholm är specialiserade på miljörätt och Blackstone har låtit advokatbyrån göra en rätt omfattande granskning av hur Länsstyrelsen stoppat provborrningarna. Blackstone vill borra en 15 - 20 hål på olika platser inom reservatet och Länsstyrelsen anser att det strider mot reservatsbestämmelserna. I dem ingår att ytbildning inte får skadas i reservatet och borrningarna skadar ytbildning anser Länsstyrelsen som därför sa nej till Blackstone när de sökte dispens från bestämmelserna.
Bolaget har undersökningstillstånd
Men nu säger advokaten att reservatsbestämmelserna gäller bara allmänheten. Bolaget har redan undersökningstillstånd och är med det en rättighetsinnehavare och inte allmänhet. Alltså ungefär som att samebyarna inte behöver söka dispens för att utföra arbete i reservatet.
Advokaten tycker också att myndigheten gått händelserna i förväg när Länsstyrelsen har vägt in argumentet att de aldrig kommer att tillåta en gruva i området och därför inte heller kan tillåta provborrningar. Det hör inte dit att resonera om gruvetablering i ett tidigt skede utan det här handlar bara om undersökning om det finns metaller på djupet i berggrunden, anser Blackstone. Det här målet innehåller viktiga frågor för minerallagstiftningen och Blackstone vill att Miljödomstolen ska skicka frågan på remiss till Bergmästaren och till SGU.
SR Västerbotten
lördag 11 juli 2009
Mörker...
Helt klart är det att Gotlands kommun mörkar!
Men jag fortsätter att samla och återkommer...
Men jag fortsätter att samla och återkommer...
Gotlandsnytt P4
Nämnden fick inte se alla papper
Politikerna fick inte se alla uppgifter när frågan om kalkbrottet vid Ducker i Bunge kom upp till beslut i början av sommaren.
I midsomras skulle tekniska nämnden besluta om kommunens yttrande till miljööverdomstolen över Nordkalks nya kalkbrott - en viktig framtidsfråga för norra Gotland. Vänsterpartisten Roland Norbäck är kritisk till hur ärendet hanterades, och att de inte fick veta att det fanns nya utredningar.
Tillsammans med miljöpartisten Matias Lundström röstade Roland Norbäck mot förslaget - de ville lämna ett nytt yttrande, och säga nej till kalkbrottet. Två andra i Tekniska nämnden, centerpartisten Bengt Wickman och moderaten Peter Wigren avstod från att rösta - och de är kritiska till hur frågan hanterades. Nämndens ordförande, centerpartisten Kjell Skalberg säger att han själv fick ärendet dagen innan.
Av handlingarna framgår att Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, tycker att miljödomstolen har fel som tror att brottet hotar vattnet - och att en konsult kommunen anlitat tycker tvärtom. Vänsterpartisten Roland Norbäck tror inte att det är någon slump att frågan kom upp med så kort varsel - men han tror inte att det är Kjell Skalbergs fel utan att besluten ligger högre upp i kommunledningen
Politikerna fick inte se alla uppgifter när frågan om kalkbrottet vid Ducker i Bunge kom upp till beslut i början av sommaren.
I midsomras skulle tekniska nämnden besluta om kommunens yttrande till miljööverdomstolen över Nordkalks nya kalkbrott - en viktig framtidsfråga för norra Gotland. Vänsterpartisten Roland Norbäck är kritisk till hur ärendet hanterades, och att de inte fick veta att det fanns nya utredningar.
Tillsammans med miljöpartisten Matias Lundström röstade Roland Norbäck mot förslaget - de ville lämna ett nytt yttrande, och säga nej till kalkbrottet. Två andra i Tekniska nämnden, centerpartisten Bengt Wickman och moderaten Peter Wigren avstod från att rösta - och de är kritiska till hur frågan hanterades. Nämndens ordförande, centerpartisten Kjell Skalberg säger att han själv fick ärendet dagen innan.
Av handlingarna framgår att Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, tycker att miljödomstolen har fel som tror att brottet hotar vattnet - och att en konsult kommunen anlitat tycker tvärtom. Vänsterpartisten Roland Norbäck tror inte att det är någon slump att frågan kom upp med så kort varsel - men han tror inte att det är Kjell Skalbergs fel utan att besluten ligger högre upp i kommunledningen
söndag 5 juli 2009
Miljöaktuellt!
Kalkbrottskriget på Gotland| 2009-07-03
"Kommunen mörkar rapporten"
Av Hanna S Backman
Kommunen begärde granskning men skickar inte in en kritisk rapport till Miljööverdomstolen.
- Det är chockartat att kommunen försöker mörka bort en kritisk rapport om vattenbrist, säger Sofia Bothorp, styrelseledamot i föreningen Bevara Ojnaskogen och kommunalpolitiker.
Det drar ihop sig för den stora tvisten, som pågått i flera år, att komma upp i Miljööverdomstolen senare i sommar.
Gotlands kommun beställde en rapport av en av Sveriges främsta konsulter i vattenfrågor. Rapporten ställer sig kritisk till företaget Nordkalks ansökan om att få öppna en ny kalktäkt i Bungebrottet.
I sin kritik hävdar Håkan Djurberg bland annat att det råder vattenbrist på Gotland och att detta kan förvärras av en eventuell kalktäkt.
Sveriges geologiska undersökning, som kommunen också anlitat, har däremot lämnat klartecken för att låta Nordkalk öppna den nya kalktäkten. En av motiveringarna är att det inte råder någon generell vattenbrist på Gotland.
Kommunstyrelsen valde att gå enligt den positiva rapporten och inte alls skicka in den kritiska till Miljööverdomstolen.
- Det är omöjligt för oss som lekmän att veta vem som har rätt. En del av det som skrevs i rapporterna var ytterligheter som stod mot varandra, men vi har förtroende för Sveriges Geologiska Undersökning. Det var så här vi valde att gå fram, säger kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius.
Förra året gick kommunen igenom samma process. Ärendet gick då till Miljödomstolen, som avslog Nordkalks ansökan. Eftersom ärendet överklagades kommer ett beslut att fattas av Miljööverdomstolen.
- Gotlands vatten är redan idag bristvatten. Det är konstigt att kommunen inte tar ansvar för sitt grundvatten. Det verkar vara ett politiskt ställningstagande att skapa arbetstillfällen, men de kunde åtminstone skicka in den kritiska rapporten till Miljööverdomstolen, säger Sofia Bothorp, styrelseledamot i föreningen Bevara Ojnaskogen, och kommunalpolitiker.
Tekniska förvaltningen föreslog i juni att Nordkalk-projektet skulle fortgå. Kommunstyrelsen baserade sitt beslut i veckan på detta förslag. Förslaget innebar även att kommunen väljer att inte skicka in Håkan Djurbergs kritiska rapport till Miljööverdomstolen.
- Jag har läst Djurbergs förslag och vi tycker att han tar i för mycket. Men jag hade gärna sett att rapporten hanterats av Miljööverdomstolen, säger tekniska nämndens ordförande på Gotland, Kjell Skalberg.
Håkan Djurberg uppger att han inte kan kommentera ärendet
"Kommunen mörkar rapporten"
Av Hanna S Backman
Kommunen begärde granskning men skickar inte in en kritisk rapport till Miljööverdomstolen.
- Det är chockartat att kommunen försöker mörka bort en kritisk rapport om vattenbrist, säger Sofia Bothorp, styrelseledamot i föreningen Bevara Ojnaskogen och kommunalpolitiker.
Det drar ihop sig för den stora tvisten, som pågått i flera år, att komma upp i Miljööverdomstolen senare i sommar.
Gotlands kommun beställde en rapport av en av Sveriges främsta konsulter i vattenfrågor. Rapporten ställer sig kritisk till företaget Nordkalks ansökan om att få öppna en ny kalktäkt i Bungebrottet.
I sin kritik hävdar Håkan Djurberg bland annat att det råder vattenbrist på Gotland och att detta kan förvärras av en eventuell kalktäkt.
Sveriges geologiska undersökning, som kommunen också anlitat, har däremot lämnat klartecken för att låta Nordkalk öppna den nya kalktäkten. En av motiveringarna är att det inte råder någon generell vattenbrist på Gotland.
Kommunstyrelsen valde att gå enligt den positiva rapporten och inte alls skicka in den kritiska till Miljööverdomstolen.
- Det är omöjligt för oss som lekmän att veta vem som har rätt. En del av det som skrevs i rapporterna var ytterligheter som stod mot varandra, men vi har förtroende för Sveriges Geologiska Undersökning. Det var så här vi valde att gå fram, säger kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius.
Förra året gick kommunen igenom samma process. Ärendet gick då till Miljödomstolen, som avslog Nordkalks ansökan. Eftersom ärendet överklagades kommer ett beslut att fattas av Miljööverdomstolen.
- Gotlands vatten är redan idag bristvatten. Det är konstigt att kommunen inte tar ansvar för sitt grundvatten. Det verkar vara ett politiskt ställningstagande att skapa arbetstillfällen, men de kunde åtminstone skicka in den kritiska rapporten till Miljööverdomstolen, säger Sofia Bothorp, styrelseledamot i föreningen Bevara Ojnaskogen, och kommunalpolitiker.
Tekniska förvaltningen föreslog i juni att Nordkalk-projektet skulle fortgå. Kommunstyrelsen baserade sitt beslut i veckan på detta förslag. Förslaget innebar även att kommunen väljer att inte skicka in Håkan Djurbergs kritiska rapport till Miljööverdomstolen.
- Jag har läst Djurbergs förslag och vi tycker att han tar i för mycket. Men jag hade gärna sett att rapporten hanterats av Miljööverdomstolen, säger tekniska nämndens ordförande på Gotland, Kjell Skalberg.
Håkan Djurberg uppger att han inte kan kommentera ärendet
sr.se gotland
Ytvattentäkten Bäste träsk på norra Gotland är mycket viktig för dricksvattenförsörjningen på ön och måste skyddas mot exploatering, det menar miljöpartisten Karin Svensson Smith.
Hon har i ett brev till miljöministern ställt frågan om inte ytvattentäkter som exempelvis Bäste träsk bör kunna jämställas med grundvattentäkter vilket regeringen föreslår kan bli klassade som riksintresse. Svenskt vatten, branschorganisation för vatten- och avloppsreningsverken, vill också ha samma skydd för ytvatten- och grundvattentäkter.
Hon har i ett brev till miljöministern ställt frågan om inte ytvattentäkter som exempelvis Bäste träsk bör kunna jämställas med grundvattentäkter vilket regeringen föreslår kan bli klassade som riksintresse. Svenskt vatten, branschorganisation för vatten- och avloppsreningsverken, vill också ha samma skydd för ytvatten- och grundvattentäkter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
