Lite nytt!

Miljöprogrammet stämmer inte in på kalkbrottet i Bunge

Visst blir man glad när man läser det nya miljöprogrammet för ekokommunen Gotland. Programmet har högt satta mål och det är verkligen glädjande att kommunen vill sträva mot ett långsiktigt hållbart Gotland.Detta program har bland annat som mål att skydda våra sjöar och vattendrag liksom vårt grundvatten och använda detta så att grundvattenreserven inte skadas eller minskar.

Frågan som man ställer sig är, hur detta är förenligt med det av Nordkalk planerade kalkbrottet i Bunge.Trots att Nordkalk har låtit utföra ett flertal hydrogeologiska undersökningar i området kvarstår många oklarheter.Enligt Nordkalk finns det ingen risk för saltvatteninträngning i det planerade brottet. Men deras egna undersökningar visar ändå förhöjda salthalter i 2 av de 19 grundvattenhål som undersöktes 2006. Denna information har Nordkalk valt att inte föra vidare.Vid en större bergtäkt, som den planerade, finns en risk att det underliggande salta vattnet stiger upp och trycker undan grundvattnet och kan då också spridas till områden långt från täkten. Även detta är en problematik som Nordkalk valt att inte beröra i sina undersökningar.Nordkalk har heller inte lämnat några planer för hur de skulle handha ett inträngande av saltvatten i det planerade brottet.
Pumpa ut det i Östersjön eller låta det via Ojnaremyr och Tvärlingsmyr rinna ner i Bästeträsk?

Ett annat exempel på osäkerheten i Nordkalks teoretiska beräkningar av vattenförhållandena är de båda provbrotten. Den verkliga vattenmängden som strömmade in i det ena brottet var 10 gånger större än beräknat. För att inte sprida det med kväve från sprängningarna nersmutsade vattnet var Nordkalk tvungna att köra skytteltrafik med tankbilar. Hur skulle en lika hastig dränering av omgivande områden vid det planerade brottet påverka Bäste träsk?

Även det av Nordkalk beräknade influensområdet på 300 m från brottskanten framstår som mycket osäkert när man betänker de svår- förutsägbara hydrogeologiska förhållandena i Gotlands kalkbergrund.

Är det verkligen förenligt med Vision 2025 och en hållbar utveckling på Gotland att genom ett gigantiskt kalkbrott och ett nio km långt slamrande transportband, för all framtid förstöra ett av de största naturnära sammanhängandeskogsområdena och riskera grundvatten och vattnet i Bästeträsk? Speciellt när man betänker att genom den kommande klimatförändringen, torkan på Gotland under sommaren säkert kommer att bli större.

Karin Rüger Rute
Gotlands Tidningar