Vattenproblem för Nordkalk tidigare
Vattenproblemen är centrala när frågan om Nordkalks nya brott avgörs av miljödomstolen.
Ändå fick domstolen inte tillgång till de uppgifter som visar att kalkbrott redan har skapat förändringar i grundvattnet i Bunge.
Först när miljödomstolens förhandlingar om Nordkalks brott vid Ducker i Bunge var över fick parterna kännedom om den utredning som visar hur vattnet har förändrats vid ett annat kalkbrott i samma socken.
Det handlar om SMA Minerals brott vid Stucks. SMA ansöker om att få utöka sin brytning och i samband med denna ansökan har man granskat hur grundvattnet påverkas. Statens geologiska undersökningar, SGU, har sett att grundvattnet har påverkats vid SMA:s brott. Saltvattenhalten har mätts i nio undersökningshål och resultatet visar på halter på mellan 168 och 547 milligram klorid per liter vatten.
Det är mycket. I kommunalt dricksvatten ligger gränsvärdet på 100 mg per liter. Vid ungefär 300 mg per liter börjar vattnet smaka salt.
- Salt anses inte vara farligt, men det skapar korrosionsproblem och ger frätskador på rören som kan ge upphov till vattenskador. Om vattnet leds ut i Bäste träsk där man ska ta kommunalt vatten så vill man inte heller ha förhöjda kloridvärden, förklarar Anders Carlstedt, som är hydrogeolog på SGU.
Svårbedömt
Om SMA får tillstånd till utökad brytning har ännu inte avgjorts. Klart är i alla fall att det här är uppgifter som många skulle ha velat se innan miljödomstolens förhandling om Nordkalks brott vid Ducker i Bunge. Det är bara någon kilometer mellan de planerade brotten.
Konsulten Håkan Djurberg, som undersökte vattenproblematiken i Nordkalksbrottet, kände inte till uppgifterna och kunde därför inte förmedla uppgifterna i den utredning som han gjorde på uppdrag av kommunen. Han tycker att kommunpolitikerna hade haft nytta av att känna till dem.
SMA:s undersökningshål går betydligt djupare än Nordkalks hål. Det kan ha påverkat saltinträngningen, men miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Mats-Ola Rödén (fp), som varit negativ till Nordkalks brott, anser ändå att uppgifterna är av intresse:
- Det handlar om samma område och uppgifterna visar hur svårt det är att bedöma vad som händer med grundvattnet. Om man ska vara säker måste man göra mer omfattande undersökningar och provpumpa i full skala, säger Mats-Ola Rödén.
I ett sammanhang
Håkan Djurberg anser att konsekvenserna för grundvattnet av de båda brotten borde ha undersökts i ett sammanhang, eftersom de båda brotten ligger så nära varandra. Den uppfattningen delas av både Anders Carlstedt på SGU, Mats-Ola Rödén och Kalle Nyberg på länsstyrelsen, men så sker inte när det handlar om två olika ansökningar från två olika företag.
Men uppgifterna om det salta vattnet vid SMA:s brott kan fortfarande komma att vägas in i den juridiska bedömningen, påpekar Kalle Nyberg på länsstyrelsen:
- Hur domen än blir om Nordkalks brott så lär den överklagas.
Eva Klint Langland
eva.klint-langland@ gotlandsallehanda.se 0498-20 25 61
Gotlands Allehanda
fredag 31 oktober 2008
tisdag 21 oktober 2008
Publicerad insändare Gotlands Allehanda
Är Storugns på Gotland nedlagt?
När man slår upp en dagstidning idag, får man hela tiden exempel på att vi lever i en orolig tid. Radio, TV och tidningar rapporterar om varsel och uppsägningar, i småstad som i storstad. Ingen ort eller verksamhet går säker längre.
Om man låter blicken stanna vid företaget Nordkalk och dess personal upptäcker man att personalstyrkan på många håll inom koncernen hotas.
Svenska YLE rapporterade den 1/10-2008 om att samarbetsförhandlingarna på Nordkalks fabrik i Louhi var avslutade, 31 av 51 får sluta sin anställning, kvar är 20 medarbetare. De som förlorar sina arbeten kommer dock att ha förtur till anställningar på Nordkalks övriga verksamhetsorter. Anledningen är ”de höga energikostnader och strukturförändringarna inom skogsindustrin som tvingar Nordkalk effektivera produktionen av bränd kalk. Det här kommer att ske genom en omfördelning av produktionen mellan bolagets kalkugnar.”
För att möta omvärldsproblemen har Nordkalk sett om sitt hus. Jag citerar Pargas kommuns hemsida:
”Miljönämnden i Pargas har 11.6.2008 § 146 beviljat Rudus Oy Turun Kalliomurske miljötillstånd för en ny kross- och siktanläggning på Nordkalk Oyj Abp:s gruvområde i Pargas stad.”
Nordkalk utökar även sina intressen i Polen och bygger en ny krossanläggning där.
Omstruktureringar inom pappersindustrin i Norden befaras ha en negativ inverkan på försäljningen, samt att den nya ugnen i Norge och lagändringarna angående utsläppsrätter medför en negativ inverkan på lönsamheten.
Vad betyder det här för gotlänningarna? För dem som varje dag åker till Nordkalk för att trygga sin försörjning, köpa mat och potatis, snyta ungar, betala huslån och ha en liten sparad slant till en guldkant på tillvaron?
Det betyder naturligtvis frånvaron av ovansagda, oro och initialt svårigheter med annan försörjning.
Vad händer då i lågkonjunkturens Europa om Nordkalk inte får tillstånd att bryta Bungetäkten?
Arbetena här försvinner, sant, men frågan är om de inte försvunnit i alla fall. Koncernen ser redan nu om sitt hus och förbereder omstruktureringar och omfördelning av resurser. Kalken i Bergslagen är likvärdig, Klinthagen kan fungera som råvaruuttag så länge det håller, kalken kan skeppas iväg och brännas någon annanstans. Storugns är då ett minne blott. Lönerna är dessutom lägre i Polen och i Ryssland.
Vi ska inte inbilla oss att det finns några traditioner eller sentimentala orsaker som håller en koncern kvar på Gotland, enbart krassa ekonomiska transaktioner och vinster.
Så min inledande fråga är mer än befogad, för Nordkalk försvinner härifrån, Bungetäkt eller inte, frågan är inte om, utan när. Frågan är vad som finns kvar här åt oss att leva på efteråt.
Jag låter Euskefeurat avsluta med orden:
”Det finns ett folk av en särskild sort, nere vid Piteälva,
och våran slogan är jävligt kort, det kan vi göra själva.
Vi är frejdigt folk gud nåds, nere vid Piteälva,
och ingen behöver tänka åt oss, det kan vi göra själva.”
Jag vill gjuta Pitemod i gutarna!
När man slår upp en dagstidning idag, får man hela tiden exempel på att vi lever i en orolig tid. Radio, TV och tidningar rapporterar om varsel och uppsägningar, i småstad som i storstad. Ingen ort eller verksamhet går säker längre.
Om man låter blicken stanna vid företaget Nordkalk och dess personal upptäcker man att personalstyrkan på många håll inom koncernen hotas.
Svenska YLE rapporterade den 1/10-2008 om att samarbetsförhandlingarna på Nordkalks fabrik i Louhi var avslutade, 31 av 51 får sluta sin anställning, kvar är 20 medarbetare. De som förlorar sina arbeten kommer dock att ha förtur till anställningar på Nordkalks övriga verksamhetsorter. Anledningen är ”de höga energikostnader och strukturförändringarna inom skogsindustrin som tvingar Nordkalk effektivera produktionen av bränd kalk. Det här kommer att ske genom en omfördelning av produktionen mellan bolagets kalkugnar.”
För att möta omvärldsproblemen har Nordkalk sett om sitt hus. Jag citerar Pargas kommuns hemsida:
”Miljönämnden i Pargas har 11.6.2008 § 146 beviljat Rudus Oy Turun Kalliomurske miljötillstånd för en ny kross- och siktanläggning på Nordkalk Oyj Abp:s gruvområde i Pargas stad.”
Nordkalk utökar även sina intressen i Polen och bygger en ny krossanläggning där.
Omstruktureringar inom pappersindustrin i Norden befaras ha en negativ inverkan på försäljningen, samt att den nya ugnen i Norge och lagändringarna angående utsläppsrätter medför en negativ inverkan på lönsamheten.
Vad betyder det här för gotlänningarna? För dem som varje dag åker till Nordkalk för att trygga sin försörjning, köpa mat och potatis, snyta ungar, betala huslån och ha en liten sparad slant till en guldkant på tillvaron?
Det betyder naturligtvis frånvaron av ovansagda, oro och initialt svårigheter med annan försörjning.
Vad händer då i lågkonjunkturens Europa om Nordkalk inte får tillstånd att bryta Bungetäkten?
Arbetena här försvinner, sant, men frågan är om de inte försvunnit i alla fall. Koncernen ser redan nu om sitt hus och förbereder omstruktureringar och omfördelning av resurser. Kalken i Bergslagen är likvärdig, Klinthagen kan fungera som råvaruuttag så länge det håller, kalken kan skeppas iväg och brännas någon annanstans. Storugns är då ett minne blott. Lönerna är dessutom lägre i Polen och i Ryssland.
Vi ska inte inbilla oss att det finns några traditioner eller sentimentala orsaker som håller en koncern kvar på Gotland, enbart krassa ekonomiska transaktioner och vinster.
Så min inledande fråga är mer än befogad, för Nordkalk försvinner härifrån, Bungetäkt eller inte, frågan är inte om, utan när. Frågan är vad som finns kvar här åt oss att leva på efteråt.
Jag låter Euskefeurat avsluta med orden:
”Det finns ett folk av en särskild sort, nere vid Piteälva,
och våran slogan är jävligt kort, det kan vi göra själva.
Vi är frejdigt folk gud nåds, nere vid Piteälva,
och ingen behöver tänka åt oss, det kan vi göra själva.”
Jag vill gjuta Pitemod i gutarna!
tisdag 14 oktober 2008
Gotlands allehanda 14/10
Anmälan är nedlagd
Nordkalk vill inte kommentera misstanken om miljöbrott vid provbrotten i Bunge.
- Jag vill inte ge några kommentarer under pågående polisutredning, säger Nordkalks platschef Anders Jonsson.
Vid två tillfällen har Nordkalk polisanmälts misstänkt för miljöbrott i samband med provbrytningarna inför det planerade nya brottet i Ducker i Bunge. Företaget vill inte kommentera anmälningarna. Däremot intygar platschef Anders Jonsson att restriktionerna som finns för provbrytningar följs av företaget.
- Vi har kontrollprogram som vi är ålagda att följa, och som vi alltid följer, säger han.
Men enligt anmälarna har miljöbrott trots det skett.
I lördags skrev GA om en anmälan som nyligen gjorts av Sofia Bothorp. Anmälan gäller misstanke om miljöbrott under provbrytningarna som pågick i november 2006. Vatten ska då på ett otillåtet sätt ha pumpats ur ett av provbrotten och efter det ha runnit ut och infiltrerat omgivande mark. I anmälan ingår även foton.
Miljöbrott
Den första anmälan gjordes i samband med provbrytningarna efter en tillsyn av länsstyrelsen i januari 2007.
Misstanken om miljöbrott i länsstyrelsens anmälan gällde ett annat provbrott i området, där verksamheten ska ha pågått två månader senare.
Enligt länsstyrelsen bröt företaget då mot miljödomstolens beslut om villkor för tillståndet för provbrytningen. I det framgår att länsstyrelsen ska bedöma om vattnet kan släppas ut i området utan risk för skada i miljön och att tillsynsmyndigheten ska godkänna hur vatten som transporteras bort ska hanteras. Vid inspektionen såg länsstyrelsens tillsyningsman när vatten pumpades ur brottet, ut i angränsande marker.
En till länsstyrelsen oanmäld tankbil var på plats och transporterade vatten ur området.
Hela dagen
Enligt uppgift av personal på platsen hade verksamhet pågått hela dagen. Även här har foton på verksamheten bifogats.
- Jag anser att jag tagit dem på bar gärning när vatten pumpades ut och även fördes bort med tankbil, säger Kalle Nyberg som är miljöhandläggare vid länsstyrelsen.
Men förundersökningen som följde lades ned. I beslutet framgår att utredningsmaterialet inte räcker som bevis och att det inte går att styrka att Nordkalk gjort sig skyldiga till brott.
Nordkalks platschef Anders Jonsson vill inte kommentera länsstyrelsens anmälan.
Nedlagd
- Polisanmälan är nedlagd och jag ser ingen anledning att kommentera det här, säger Anders Jonsson.
De båda anmälningarna togs upp under miljödomstolens förhandlingar i Visby och har lagts in som information i det övriga materialet i målet om Nordkalks ansökan om kalkbrytning i Bunge. Miljödomstolens rådman Mikael Hagelroth ger inga kommentarer på frågan om anmälningarna kan påverka domslutet som preliminärt satts den 5 december.
GA har utan resultat sökt kammaråklagare Mats Wihlborg som handlägger miljöärendena.
Magdalena Olsson magdalena.olsson@ gotlandsallehanda.se 0498-20 25 50
Gotlands Allehanda
Nordkalk vill inte kommentera misstanken om miljöbrott vid provbrotten i Bunge.
- Jag vill inte ge några kommentarer under pågående polisutredning, säger Nordkalks platschef Anders Jonsson.
Vid två tillfällen har Nordkalk polisanmälts misstänkt för miljöbrott i samband med provbrytningarna inför det planerade nya brottet i Ducker i Bunge. Företaget vill inte kommentera anmälningarna. Däremot intygar platschef Anders Jonsson att restriktionerna som finns för provbrytningar följs av företaget.
- Vi har kontrollprogram som vi är ålagda att följa, och som vi alltid följer, säger han.
Men enligt anmälarna har miljöbrott trots det skett.
I lördags skrev GA om en anmälan som nyligen gjorts av Sofia Bothorp. Anmälan gäller misstanke om miljöbrott under provbrytningarna som pågick i november 2006. Vatten ska då på ett otillåtet sätt ha pumpats ur ett av provbrotten och efter det ha runnit ut och infiltrerat omgivande mark. I anmälan ingår även foton.
Miljöbrott
Den första anmälan gjordes i samband med provbrytningarna efter en tillsyn av länsstyrelsen i januari 2007.
Misstanken om miljöbrott i länsstyrelsens anmälan gällde ett annat provbrott i området, där verksamheten ska ha pågått två månader senare.
Enligt länsstyrelsen bröt företaget då mot miljödomstolens beslut om villkor för tillståndet för provbrytningen. I det framgår att länsstyrelsen ska bedöma om vattnet kan släppas ut i området utan risk för skada i miljön och att tillsynsmyndigheten ska godkänna hur vatten som transporteras bort ska hanteras. Vid inspektionen såg länsstyrelsens tillsyningsman när vatten pumpades ur brottet, ut i angränsande marker.
En till länsstyrelsen oanmäld tankbil var på plats och transporterade vatten ur området.
Hela dagen
Enligt uppgift av personal på platsen hade verksamhet pågått hela dagen. Även här har foton på verksamheten bifogats.
- Jag anser att jag tagit dem på bar gärning när vatten pumpades ut och även fördes bort med tankbil, säger Kalle Nyberg som är miljöhandläggare vid länsstyrelsen.
Men förundersökningen som följde lades ned. I beslutet framgår att utredningsmaterialet inte räcker som bevis och att det inte går att styrka att Nordkalk gjort sig skyldiga till brott.
Nordkalks platschef Anders Jonsson vill inte kommentera länsstyrelsens anmälan.
Nedlagd
- Polisanmälan är nedlagd och jag ser ingen anledning att kommentera det här, säger Anders Jonsson.
De båda anmälningarna togs upp under miljödomstolens förhandlingar i Visby och har lagts in som information i det övriga materialet i målet om Nordkalks ansökan om kalkbrytning i Bunge. Miljödomstolens rådman Mikael Hagelroth ger inga kommentarer på frågan om anmälningarna kan påverka domslutet som preliminärt satts den 5 december.
GA har utan resultat sökt kammaråklagare Mats Wihlborg som handlägger miljöärendena.
Magdalena Olsson magdalena.olsson@ gotlandsallehanda.se 0498-20 25 50
Gotlands Allehanda
måndag 13 oktober 2008
Sanningen kommer fram...
Nu har Nordkalk blivit polisanmälda för miljöbrott.
Jag kan bara konstatera att sanningen äntligen kommer i daga.
Jag kan bara konstatera att sanningen äntligen kommer i daga.
torsdag 9 oktober 2008
Rättengång igång!
Jag trummar magkänsla och rättrådighet till miljödomstolen.
Jag blåser över synen idag och över det vackra landskapet.
Markerna visar sin storhet och skönhet,
trummar ljuder och örnen dansar.
Jag blåser över synen idag och över det vackra landskapet.
Markerna visar sin storhet och skönhet,
trummar ljuder och örnen dansar.
fredag 3 oktober 2008
Dansa
Jag dansar i natten, i gryningen och i skymningen.
Jag dansar dag över hällarna och hälsar solen.
Jag dansar korpen och paddan,
vinden och vattnet.
Jag sjunger de urgamla sångerna,
skogen vaknar och lyssnar.
Skogen vaknar och spejar.
Jag sjunger för henne som vilar därnere.
För henne som ber mig att vänta ett tag till.
Än väntar jag.
Än väntar hon.
Jag dansar dag över hällarna och hälsar solen.
Jag dansar korpen och paddan,
vinden och vattnet.
Jag sjunger de urgamla sångerna,
skogen vaknar och lyssnar.
Skogen vaknar och spejar.
Jag sjunger för henne som vilar därnere.
För henne som ber mig att vänta ett tag till.
Än väntar jag.
Än väntar hon.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
