Idag stod jag tillsammans med miljontals kvinnor för en bättre värld!
Det började med att jag stod en stund under mitt alldeles fantastiskt blommande äppelträd. Vilken doft, vilket mirakel!
Upp och ner, obekymmrade om världen hängde två nyckelpigor och ägnade sig åt älskogslek och erotik; de brydde sig inte det minsta om att jag såg på.
Naturen är ett mirakel, varje art är en värld och en förutsättning för att andra världar ska fungera.
Jag stod vid rinnande sötvattnen och trummade för Ojnareskogen. Jag trummade kraft över platsen och för att den ska bevaras och att allt ska få vara orört och att vi ska bevara förutsättningen för grundvattnet på norra Gotland.
Varje dag är en ny dag, en ny underbar möjlighet att famna sin älskade, sina barn och även sina medmänniskor.
Se på varandra med kärlek och se naturen som en källa till liv, inte som en förbrukbar resurs.
Älska ekosystemet och Moder Jord!
söndag 11 maj 2008
fredag 9 maj 2008
17 maj!
Metall- ordförande besöker ön
Stefan Löfven, Metalls förbundsordförande, besöker Gotland den 17 maj. Syftet är att bilda opinion för Nordkalks planerade stentäkt i Bunge. Programmet är ännu inte bestämt. Men enligt Tony Johansson, klubbordförande för Metall på Nordkalk, är ett av målen att arrangera ett öppet möte för allmänheten. (GT)
Gotlands Tidningar
Glöm att han ska få verka störningsfritt på ön!
Det är precis som med allting annat i den här frågan...någon som inte har kunskap om hydrologi uttalar sig. Och i och med att han företräder tillfälliga arbeten, är han inte mer trovärdig än strutshuvudet i sanden.
Toja får se fram emot en spännande 17 maj, för allmänheten vill något annat än Stefans & Tojas jättekalksandlåda.
Stefan Löfven, Metalls förbundsordförande, besöker Gotland den 17 maj. Syftet är att bilda opinion för Nordkalks planerade stentäkt i Bunge. Programmet är ännu inte bestämt. Men enligt Tony Johansson, klubbordförande för Metall på Nordkalk, är ett av målen att arrangera ett öppet möte för allmänheten. (GT)
Gotlands Tidningar
Glöm att han ska få verka störningsfritt på ön!
Det är precis som med allting annat i den här frågan...någon som inte har kunskap om hydrologi uttalar sig. Och i och med att han företräder tillfälliga arbeten, är han inte mer trovärdig än strutshuvudet i sanden.
Toja får se fram emot en spännande 17 maj, för allmänheten vill något annat än Stefans & Tojas jättekalksandlåda.
tisdag 6 maj 2008
Artikel om möte i Lärbro
Tar öns dricksvatten slut?
Vilka vattenfrågor är viktigast, frågar länsstyrelsen i en annons i lördagens Gotlands Tidningar. Som om tjänstemännen inte hört eller berörts av de frågeställningar, som människor tagit upp under de möten, som pågått ute i bygderna.
Vatten är viktigt för överlevnad och oro för vattenförsörjning finns överallt på ön. En av de viktigaste frågorna är att vattnet inte skall räcka till, det kan gemene man som vill stycka av markområden ögonblickligen inse.
I grannars remissinlagor till byggnadsnämnden är det lätt att avläsa en undran om drickvattnet skall räcka till. Så frågan om grundvattennivån på ön, om den har sjunkit de sista 40 åren, den frågan ställde jag vid ett vattenmöte, arrangerat av länsstyrelsen i Lärbro i förra veckan. Jag tyckte grundvattnet var den viktigaste frågan av alla. Tar vattnet slut, finns ingen anledning, att satsa på en framtida ö.
Öns industrier påverkar också
Salen var fylld av tjänstemän från länsstyrelsens miljöenhet, likaså var tekniska nämndens ordförande närvarande och ingen kunde svara. Frågan mötte bara stum tystnad. Som närvarande kunde man bara fundera över vilket syfte mötet egentligen hade och varför kunskap om vatten i sin helhet kändes så bristfällig. Vattenfrågan handlar om sjöar och åar, javisst, men inte bara. Vattenfrågan på ön måste ses utifrån sambanden bakåt och framåt inte bara ur klimatperspektiv. Det går inte att vifta bort frågan om industriers delaktighet kring vattenresurser som gjordes vid mötet i Lärbro. Även om Gotland har lite industri, som en tjänsteman påstod vid föredragningen, eftersom just den industri som finns på norra Gotland, gräver sig djupt ner och in i öns markområden och vattenådror. Inte en sekund berörde man pumpningen av färskvatten vid Cementas brott i Slite. Vad det innebär det om sötvatten försvinner ut i havet? Påverkar det grundvattennivån ?
Från den stund, som man började utvinna kalk för cementhanteringen på File haijdar och det är ett bra tag sedan, har oron för grundvattnet legat och grott i människors sinne. Oron minskar inte sedan man hänsynslöst pumpat ut färskvatten i havet.
När länsstyrelsens personal får frågan om mätningar av själva grundvattennivån, så inser jag som innevånare, att inga mätningar gjorts över åren. Som innevånare står man helt förundrad över att guckusko och nipsippa verkar prioriteras framför dricksvatten.
Länsstyrelsen hade inga svar
Länsstyrelsens tjänstemän hade vid mötet inte ens kunskap om mätningar i Gotlands kommuns vattenmagasin, trots att man påstår att man samarbetar. Inte heller tekniska nämndens ordförande kunde frågan.
Vatten är inte bara torrsomrar, klimatförändringar, bönders gödning. Det är också kalkbrotten och kalkbrottens påverkan över de sista femtio åren. Det kan inte vara rimligt, att lägga ansvar på enskilda människor och lantbrukare och undanta industri. Eller undanta oljekatastrofer ute till havs, om man tar Bogevikens usla vattenresultat, som exempel.
Idag pålägger kommunens nämnder öns befolkning olika nya direktiv om lösningar på vatten- och avloppsfrågor. Direktiv som ofta kommer före kommunala beslut. Direktiv som sällan har tydliga faktaunderlag, som gör att vanligt folk kan känna förståelse och delaktighet i de snabba förändringar, som pågår kring vatten och avloppsfrågor på ön. Som innevånare är det nödvändigt att förstå varför det ena gången ser ut si och den andra gången så. För att kunna det, vill alla veta vad som händer och vilka konsekvenser, som uppstår eller kan tänkas uppstå.
Måste svara på oroliga frågor
När det blir inkonsekvens i information och beslut kring vatten och avloppsfrågor, så tappar politiker och underställda vanligt folks förtroende.
Man förväntar sig att tjänstemän i vatten- och avloppsfrågor skall vara kunniga på de frågor de håller på med och i stånd att arbeta tvärvetenskapligt. Och kan de inte frågorna, tycker jag man kan vara ärlig nog att säga det, tala om varför och hänvisa till dem som kan. Varför kallar man annars till ett möte om vattenfrågor?
Ingrid Thunegard
Gotlands Tidningar
Vilka vattenfrågor är viktigast, frågar länsstyrelsen i en annons i lördagens Gotlands Tidningar. Som om tjänstemännen inte hört eller berörts av de frågeställningar, som människor tagit upp under de möten, som pågått ute i bygderna.
Vatten är viktigt för överlevnad och oro för vattenförsörjning finns överallt på ön. En av de viktigaste frågorna är att vattnet inte skall räcka till, det kan gemene man som vill stycka av markområden ögonblickligen inse.
I grannars remissinlagor till byggnadsnämnden är det lätt att avläsa en undran om drickvattnet skall räcka till. Så frågan om grundvattennivån på ön, om den har sjunkit de sista 40 åren, den frågan ställde jag vid ett vattenmöte, arrangerat av länsstyrelsen i Lärbro i förra veckan. Jag tyckte grundvattnet var den viktigaste frågan av alla. Tar vattnet slut, finns ingen anledning, att satsa på en framtida ö.
Öns industrier påverkar också
Salen var fylld av tjänstemän från länsstyrelsens miljöenhet, likaså var tekniska nämndens ordförande närvarande och ingen kunde svara. Frågan mötte bara stum tystnad. Som närvarande kunde man bara fundera över vilket syfte mötet egentligen hade och varför kunskap om vatten i sin helhet kändes så bristfällig. Vattenfrågan handlar om sjöar och åar, javisst, men inte bara. Vattenfrågan på ön måste ses utifrån sambanden bakåt och framåt inte bara ur klimatperspektiv. Det går inte att vifta bort frågan om industriers delaktighet kring vattenresurser som gjordes vid mötet i Lärbro. Även om Gotland har lite industri, som en tjänsteman påstod vid föredragningen, eftersom just den industri som finns på norra Gotland, gräver sig djupt ner och in i öns markområden och vattenådror. Inte en sekund berörde man pumpningen av färskvatten vid Cementas brott i Slite. Vad det innebär det om sötvatten försvinner ut i havet? Påverkar det grundvattennivån ?
Från den stund, som man började utvinna kalk för cementhanteringen på File haijdar och det är ett bra tag sedan, har oron för grundvattnet legat och grott i människors sinne. Oron minskar inte sedan man hänsynslöst pumpat ut färskvatten i havet.
När länsstyrelsens personal får frågan om mätningar av själva grundvattennivån, så inser jag som innevånare, att inga mätningar gjorts över åren. Som innevånare står man helt förundrad över att guckusko och nipsippa verkar prioriteras framför dricksvatten.
Länsstyrelsen hade inga svar
Länsstyrelsens tjänstemän hade vid mötet inte ens kunskap om mätningar i Gotlands kommuns vattenmagasin, trots att man påstår att man samarbetar. Inte heller tekniska nämndens ordförande kunde frågan.
Vatten är inte bara torrsomrar, klimatförändringar, bönders gödning. Det är också kalkbrotten och kalkbrottens påverkan över de sista femtio åren. Det kan inte vara rimligt, att lägga ansvar på enskilda människor och lantbrukare och undanta industri. Eller undanta oljekatastrofer ute till havs, om man tar Bogevikens usla vattenresultat, som exempel.
Idag pålägger kommunens nämnder öns befolkning olika nya direktiv om lösningar på vatten- och avloppsfrågor. Direktiv som ofta kommer före kommunala beslut. Direktiv som sällan har tydliga faktaunderlag, som gör att vanligt folk kan känna förståelse och delaktighet i de snabba förändringar, som pågår kring vatten och avloppsfrågor på ön. Som innevånare är det nödvändigt att förstå varför det ena gången ser ut si och den andra gången så. För att kunna det, vill alla veta vad som händer och vilka konsekvenser, som uppstår eller kan tänkas uppstå.
Måste svara på oroliga frågor
När det blir inkonsekvens i information och beslut kring vatten och avloppsfrågor, så tappar politiker och underställda vanligt folks förtroende.
Man förväntar sig att tjänstemän i vatten- och avloppsfrågor skall vara kunniga på de frågor de håller på med och i stånd att arbeta tvärvetenskapligt. Och kan de inte frågorna, tycker jag man kan vara ärlig nog att säga det, tala om varför och hänvisa till dem som kan. Varför kallar man annars till ett möte om vattenfrågor?
Ingrid Thunegard
Gotlands Tidningar
Tankar om vatten
Vattenfrågan är den viktigaste frågan just nu på hela jorden.
Är det någonting framtida konflikter kommer att handla om, är det just vattnet.
Här på Gotland har ju fakta presenterats om vad dessa djupgående brott får för konsekvenser om de verkställs. Ändå möts dessa fakta med skepsis, ignorans, tvivel och verbala utfall ifrån företagsrepresentanter och fackliga förtroendevalda.
Vore det inte på sin plats, att vi stoppar vansinnet med att äventyra vattnet innan det är försent?
Utan vattnet kan vi inte leva här. Arbetstillfällen som finns här idag och som är förhållandevis korta (10-20 år), dessa intressen kan inte gå före vattnet, det är självklart. Nordkalk slangade vatten över hällarna där de inte fick under provbrottstiden, för övrigt skulle de sköta tillsynen själva.
Var var länsstyrelsen?
Bevara vettet & vattnet! (Ska ta patent på den slogan!)
Är det någonting framtida konflikter kommer att handla om, är det just vattnet.
Här på Gotland har ju fakta presenterats om vad dessa djupgående brott får för konsekvenser om de verkställs. Ändå möts dessa fakta med skepsis, ignorans, tvivel och verbala utfall ifrån företagsrepresentanter och fackliga förtroendevalda.
Vore det inte på sin plats, att vi stoppar vansinnet med att äventyra vattnet innan det är försent?
Utan vattnet kan vi inte leva här. Arbetstillfällen som finns här idag och som är förhållandevis korta (10-20 år), dessa intressen kan inte gå före vattnet, det är självklart. Nordkalk slangade vatten över hällarna där de inte fick under provbrottstiden, för övrigt skulle de sköta tillsynen själva.
Var var länsstyrelsen?
Bevara vettet & vattnet! (Ska ta patent på den slogan!)
onsdag 30 april 2008
Trummar för livet....
Jag tänder eldar i natten... vid brottets kant trummar jag, vattenspegeln ligger blank och stilla. Jag trummar och sjunger.
Allting har en ton eller flera för den delen. Solen, stjärnorna och jorden. Även oljan har en ton, kalken en annan. Jag trummar frid och glädje, jag trummar, för även jag är en ton, alla är en ton. Jag trummar bort Nordkalk och oljeexploatörer, elaka kommentarer och okunskap. Jag trummar denna Valborgsnatt vid Ojnare myr, vid Bästeträsk.
Trummans ton sprider sig genom vattnet och jag är stark i min övertygelse om att... Ojnare och havet får vila och ha sin egen ton och sjunga sin egen sång alldeles ostört...
Allting har en ton eller flera för den delen. Solen, stjärnorna och jorden. Även oljan har en ton, kalken en annan. Jag trummar frid och glädje, jag trummar, för även jag är en ton, alla är en ton. Jag trummar bort Nordkalk och oljeexploatörer, elaka kommentarer och okunskap. Jag trummar denna Valborgsnatt vid Ojnare myr, vid Bästeträsk.
Trummans ton sprider sig genom vattnet och jag är stark i min övertygelse om att... Ojnare och havet får vila och ha sin egen ton och sjunga sin egen sång alldeles ostört...
lördag 19 april 2008
Ännu en som uttalar sig!
ARTIKEL ATT LÄSA:
Han kämpar för stenbrotten
Nordkalks fackbas har jobbat vid Storugns i 23 år
Tony Johansson, fackbas på Nordkalk, fruktar för norra Gotlands framtid om stenbrytningen stoppas.
- Jag tror inte vi gotlänningar fattar hur allvarligt det här är. Vi måste reagera i tid, säger han.
Det lilla kontorsrummet med blekgula tapeter och blinkande lysrör är enkelt inrett. Klistermärket på dörren gör reklam för fackförbundet IF Metall och skvallrar om att det är här Tony Johansson, ordförande för den lokala klubben, utför sin fackliga gärning.Eller rättare sagt en del av sin fackliga gärning.
- Jag lägger väl ner 50 timmar i veckan på fackligt jobb fördelat på arbetstid och fritid, funderar han.
Manglingarna kring förhandlingsbordet med arbetsgivaren har de senaste månaderna varit både många och långa.
Och fruktlösa, menar Tony Johansson.
Nordkalk varslade personal i november och vill effektivisera anläggningen genom att lägga ut borrning, sprängning och lokalvård på entreprenad, något klubben vägrar att gå med på.
- Vi behöver varenda snubbe och jag mår skitdåligt över de 19 vi diskuterar om. Jag känner dem allihopa. Säger Tony Johansson.
- Det skapar turbulens bland våra medlemmar och folk har till och med sjukskrivit sig därför att de mår dåligt av detta. De vet inte om de har jobbet kvar i morgon, säger han.
Protester
Men hoten mot kalkindustrin på norra Gotland är större än så. Nordkalks stenbrott i Storugns är på upphällningen och företaget har ansökt om att få öppna ett nytt i Bunge. Det beräknas ge sten i minst 25 år.
Ett stort antal privatpersoner samt politiker och myndigheter finns bland dem som protesterat, ett av de bärande argumenten är att det känsliga grundvattnet i området kan påverkas av ett nytt dagbrott.
Fallet ska avgöras av Miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
Beslut väntas tidigast efter sommaren.
Blir det ett nej till nytt brott läggs kalkindustrin ner och bygden drabbas av avfolkning med nedlagda skolor och butiker som följd. Det hävdar Nordkalk som räknar med att tretusen människor blir direkt och indirekt berörda när stenbrytarjobb och därmed underlag för lokal service försvinner.
Truckförare
Tony Johansson tror att det
- tillsammans med den borgerliga regeringens skärpta krav på att arbetssökande ska vara redo att flytta - blir nådastöten för norra Gotland.
- Se på ersättningsjobben som kom när P 18 lades ner. De kräver högskoleutbildning, och hur många tror du har det på Nordkalk? Vad ska vi göra av oss som är "vanligt folk"? undrar Tony Johansson.
Hans far arbetade på företaget i nära fyra decennier. Nordkalk har även givit jobb åt hans farbror, morbror, bror och flera kusiner. Själv är Tony verkstadsutbildad på gymnasienivå och har snart tjänat företaget i 23 år, ända sedan han lämnade värnplikten. Han har en bakgrund som truckförare och reparatör men jobbar sedan många år som processoperatör.
- Jag stortrivs, även om det har varit jobbigt och skitigt, säger han med ett brett leende.
Levande landsbygd
Han vill ta strid för kalkbrytningen, och han vill ha gotlänningarna med sig.
- Gotlänningarna måste vakna, annars kommer landsbygden att dö ut, befarar han.
Hade Tony Johansson ett valspråk skulle det kanske vara "Arbete och fritid, förenade för norra Gotlands framtid". För nyligen valdes IF Metalls klubbordförande till ordförande i en annan klubb, nämligen Hangvar SK.
- Jag vill verka för en levande landsbygd, jag vill ha en diskussion om både Nordkalk och föreningslivet, säger han.Han har själv ett förflutet inom fotbollen, främst som spelare och domare. Hangvar SK har för närvarande omkring 200 medlemmar.
- Alla kämpar för varandra och det är många som hjälper till bland annat som ledare och tränare, berättar Tony Johansson med illa dold stolthet.
Mikael Carlson
Text mikael.carlson@gotlandstidningar.se0498-20 24 06
Tommy Söderlund Foto tommy.soderlund@gotlandstidningar.se0498-20 24 16
Gotlands Tidningar
FaktaSmeknamn: Toja.
Ålder. 43 år.Bor: I villa i Slite.
Familj: Hustrun Tanja och barnen Sebastian och Rasmus.
Fritid: Tycker om att vara i naturen och att fiska.
Han kämpar för stenbrotten
Nordkalks fackbas har jobbat vid Storugns i 23 år
Tony Johansson, fackbas på Nordkalk, fruktar för norra Gotlands framtid om stenbrytningen stoppas.
- Jag tror inte vi gotlänningar fattar hur allvarligt det här är. Vi måste reagera i tid, säger han.
Det lilla kontorsrummet med blekgula tapeter och blinkande lysrör är enkelt inrett. Klistermärket på dörren gör reklam för fackförbundet IF Metall och skvallrar om att det är här Tony Johansson, ordförande för den lokala klubben, utför sin fackliga gärning.Eller rättare sagt en del av sin fackliga gärning.
- Jag lägger väl ner 50 timmar i veckan på fackligt jobb fördelat på arbetstid och fritid, funderar han.
Manglingarna kring förhandlingsbordet med arbetsgivaren har de senaste månaderna varit både många och långa.
Och fruktlösa, menar Tony Johansson.
Nordkalk varslade personal i november och vill effektivisera anläggningen genom att lägga ut borrning, sprängning och lokalvård på entreprenad, något klubben vägrar att gå med på.
- Vi behöver varenda snubbe och jag mår skitdåligt över de 19 vi diskuterar om. Jag känner dem allihopa. Säger Tony Johansson.
- Det skapar turbulens bland våra medlemmar och folk har till och med sjukskrivit sig därför att de mår dåligt av detta. De vet inte om de har jobbet kvar i morgon, säger han.
Protester
Men hoten mot kalkindustrin på norra Gotland är större än så. Nordkalks stenbrott i Storugns är på upphällningen och företaget har ansökt om att få öppna ett nytt i Bunge. Det beräknas ge sten i minst 25 år.
Ett stort antal privatpersoner samt politiker och myndigheter finns bland dem som protesterat, ett av de bärande argumenten är att det känsliga grundvattnet i området kan påverkas av ett nytt dagbrott.
Fallet ska avgöras av Miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
Beslut väntas tidigast efter sommaren.
Blir det ett nej till nytt brott läggs kalkindustrin ner och bygden drabbas av avfolkning med nedlagda skolor och butiker som följd. Det hävdar Nordkalk som räknar med att tretusen människor blir direkt och indirekt berörda när stenbrytarjobb och därmed underlag för lokal service försvinner.
Truckförare
Tony Johansson tror att det
- tillsammans med den borgerliga regeringens skärpta krav på att arbetssökande ska vara redo att flytta - blir nådastöten för norra Gotland.
- Se på ersättningsjobben som kom när P 18 lades ner. De kräver högskoleutbildning, och hur många tror du har det på Nordkalk? Vad ska vi göra av oss som är "vanligt folk"? undrar Tony Johansson.
Hans far arbetade på företaget i nära fyra decennier. Nordkalk har även givit jobb åt hans farbror, morbror, bror och flera kusiner. Själv är Tony verkstadsutbildad på gymnasienivå och har snart tjänat företaget i 23 år, ända sedan han lämnade värnplikten. Han har en bakgrund som truckförare och reparatör men jobbar sedan många år som processoperatör.
- Jag stortrivs, även om det har varit jobbigt och skitigt, säger han med ett brett leende.
Levande landsbygd
Han vill ta strid för kalkbrytningen, och han vill ha gotlänningarna med sig.
- Gotlänningarna måste vakna, annars kommer landsbygden att dö ut, befarar han.
Hade Tony Johansson ett valspråk skulle det kanske vara "Arbete och fritid, förenade för norra Gotlands framtid". För nyligen valdes IF Metalls klubbordförande till ordförande i en annan klubb, nämligen Hangvar SK.
- Jag vill verka för en levande landsbygd, jag vill ha en diskussion om både Nordkalk och föreningslivet, säger han.Han har själv ett förflutet inom fotbollen, främst som spelare och domare. Hangvar SK har för närvarande omkring 200 medlemmar.
- Alla kämpar för varandra och det är många som hjälper till bland annat som ledare och tränare, berättar Tony Johansson med illa dold stolthet.
Mikael Carlson
Text mikael.carlson@gotlandstidningar.se0498-20 24 06
Tommy Söderlund Foto tommy.soderlund@gotlandstidningar.se0498-20 24 16
Gotlands Tidningar
FaktaSmeknamn: Toja.
Ålder. 43 år.Bor: I villa i Slite.
Familj: Hustrun Tanja och barnen Sebastian och Rasmus.
Fritid: Tycker om att vara i naturen och att fiska.
onsdag 9 april 2008
Nordkalks VD slutar!
Hörde på Radio Gotland att Nordkalks VD slutar efter ca 1 år. Jag kommer inte att sakna honom.
Just nu önskar jag sprida ödmjukhet i väven.
Jag vill att människor blir mer mottagliga för livets under. Själv satte jag fröer för någon vecka sedan och redan spirar små gröna skott. Det är ett under!
Att skyffla bort stora delar av norr, för att beveka svensk stålindustri är ett gigantiskt svek mot framtida generationer och äventyrar grundvatten. Ett grundvatten som redan nu har höga bor-halter på många ställen på ön.
Vatten är vår framtid!
Jorden är vår framtid!
Barnen, alla dessa ännu ej födda, är planetens framtid!
Jag älskar er alla.
Just nu önskar jag sprida ödmjukhet i väven.
Jag vill att människor blir mer mottagliga för livets under. Själv satte jag fröer för någon vecka sedan och redan spirar små gröna skott. Det är ett under!
Att skyffla bort stora delar av norr, för att beveka svensk stålindustri är ett gigantiskt svek mot framtida generationer och äventyrar grundvatten. Ett grundvatten som redan nu har höga bor-halter på många ställen på ön.
Vatten är vår framtid!
Jorden är vår framtid!
Barnen, alla dessa ännu ej födda, är planetens framtid!
Jag älskar er alla.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
