Greenpeace brev till Nypelius
” Eva, ta ditt ansvar, även för framtida generationer och bevara Ojnareskogen”
Så skriver Greenpeace Nordic i ett öppet brev till kommunstyrelsen.
Ojnareskogen är unikt med sina rödlistade arter, där många bara finns på Gotland, påpekar Greenpeace Nordic. Det skulle dessutom vara förödande för vattenförsörjningen på norra Gotland.
En nationapark i området skulle istället gynna både arbetstillfällen och lokalutvecklingen. Att välja att bryta kalk i området tycker Greenpeace både är dumdristigt och kortsiktigt.
Kerstin Klint
helagotland.se
onsdag 17 september 2008
Pressmeddelande 17/9
Motståndarna underkänner utredning
Felaktiga siffror i underlaget till Ducker-beslutet
Föreningen Bevara Ojnareskogen underkänner ledningskontorets analys av de samhällsekonomiska effekterna av en Nordkalksnedläggning.
- Låt inte ett undermåligt underlag avgöra KS-beslutet om Nordkalksansökan!
Det skriver föreningen Bevara Ojnareskogen i ett pressmeddelande. De har läst ledningskontorets analys av vad en nedläggning av Nordkalk skulle innebära för arbetsmarknaden och samhällsekonomin. Föreningen konstaterar att utredaren har multiplicerat med helt fel siffror när han räknat ut hur stor avfolkningen skulle bli om alla Nordkalksanställda skulle ta med sig sina familjer och flytta.
Utredningen talar också om en brytningstakt på 2 miljoner ton per år i 40 år, när företaget själv talar om att de vill bryta 2,5 miljoner ton om året i 25 år. Och att det handlar om 120 jobb på Nordkalk är helt felaktigt, när företaget redan har gått ut med att de tänker halvera personalstyrkan.
"Det är naturligtvis viktigt att kommunens ställningstagande grundar sig på korrekta uppgifter vad avser såväl vatten, miljö såväl som ekonomiska effekter. Det presenterade materialet uppfyller dock inte alls de kriterier som man bör ställa i likhet med vad som krävs av miljökonsekvensbeskrivningen", skriver föreningen i sitt pressmeddelande.
Eva Klint Langland
eva.klint-langland@gotlandsallehanda.se
0498-20 25 61
Gotlands Allehanda
Felaktiga siffror i underlaget till Ducker-beslutet
Föreningen Bevara Ojnareskogen underkänner ledningskontorets analys av de samhällsekonomiska effekterna av en Nordkalksnedläggning.
- Låt inte ett undermåligt underlag avgöra KS-beslutet om Nordkalksansökan!
Det skriver föreningen Bevara Ojnareskogen i ett pressmeddelande. De har läst ledningskontorets analys av vad en nedläggning av Nordkalk skulle innebära för arbetsmarknaden och samhällsekonomin. Föreningen konstaterar att utredaren har multiplicerat med helt fel siffror när han räknat ut hur stor avfolkningen skulle bli om alla Nordkalksanställda skulle ta med sig sina familjer och flytta.
Utredningen talar också om en brytningstakt på 2 miljoner ton per år i 40 år, när företaget själv talar om att de vill bryta 2,5 miljoner ton om året i 25 år. Och att det handlar om 120 jobb på Nordkalk är helt felaktigt, när företaget redan har gått ut med att de tänker halvera personalstyrkan.
"Det är naturligtvis viktigt att kommunens ställningstagande grundar sig på korrekta uppgifter vad avser såväl vatten, miljö såväl som ekonomiska effekter. Det presenterade materialet uppfyller dock inte alls de kriterier som man bör ställa i likhet med vad som krävs av miljökonsekvensbeskrivningen", skriver föreningen i sitt pressmeddelande.
Eva Klint Langland
eva.klint-langland@gotlandsallehanda.se
0498-20 25 61
Gotlands Allehanda
fredag 12 september 2008
Gotlands tidningar 12/9
"Inget positivt med brottet"
Håkan Djurberg var säker på att Nordkalk skulle få nej
- Jag blev oerhört förvånad!
Konsulten Håkan Djurberg, som tagit fram en mycket kritisk vattenrapport, hade väntat sig ett nej till Nordkalk, men tekniska nämndens arbetsutskott sade ja.
Håkan Djurberg har, på uppdrag av tekniska förvaltningen, skrivit en rapport om konsekvenserna med Nordkalks ansökan om att öppna en ny kalktäkt i Bungebrottet.
Avråder bestämt
Hans slutsats är klar, han avråder bestämt. Han skriver att ur kommunal vattenförsörjningssynpunkt finns inget positivt med det planerade brottet.
"En konkurrenssituation om norra Gotlands vattenresurser kommer otvivelaktigt att uppstå. Konkurrensen kommer inte bara att finnas under driftsfasen utan även och framför allt under uppfyllnadsperioden och pågå i storleksordningen 100 år."
"Andra värderingar"
I tisdags redogjorde han, inför tekniska nämndens arbetsutskott och kommunstyrelsen, för sina slutsatser, men hans rapport kastades i papperskorgen. Håkan Djurberg säger att han trodde han hade tekniska förvaltningen med sig. Tjänstemännen brukar lyssna till honom.
- Men nu var det politiker som beslutade, och de har tydligen andra värderingar.
Jättestora täkter
Han säger att Nordkalks och Svenska Minerals planerade täkter är jättestora.
- Det hela är mycket speciellt, stora täkter i en miljö där det finns sådana problem med vattenförsörjningen. Det finns ju också bara två sjöar att ta till för vattenförsörjningen, Tingstäde och Bästeträsk. Men kanske politikerna tänker sig andra lösningar? Avsaltning av havsvatten kanske, vad vet jag?
Håkan Djurberg har jobbat som konsult i vattenfrågor i mer än 30 år, många av dem på Gotland, han känner ön och dess svårigheter med vattenförsörjningen, säger han.
Osäker framtid
Nordkalks planer innebär stor osäkerhet inför framtiden, menar han.
- Det nya brottet blir 170 hektar. Där har man provpumpat i åtta hål, det är endast små stickprov. Vad som egentligen kommer att hända råder mycket stor osäkerhet om.
Om även kommunstyrelsen säger ja till Nordkalk, kan inte Håkan Djurberg tänka sig att bistå kommunen i de kommande förhandlingarna med miljödomstolen. Vid ett nej till Nordkalk kan han däremot tänka sig det.
Annika Melin
annika.melin@gotlandstidningar.se
0498-20 24 23
Gotlands Tidningar
Håkan Djurberg var säker på att Nordkalk skulle få nej
- Jag blev oerhört förvånad!
Konsulten Håkan Djurberg, som tagit fram en mycket kritisk vattenrapport, hade väntat sig ett nej till Nordkalk, men tekniska nämndens arbetsutskott sade ja.
Håkan Djurberg har, på uppdrag av tekniska förvaltningen, skrivit en rapport om konsekvenserna med Nordkalks ansökan om att öppna en ny kalktäkt i Bungebrottet.
Avråder bestämt
Hans slutsats är klar, han avråder bestämt. Han skriver att ur kommunal vattenförsörjningssynpunkt finns inget positivt med det planerade brottet.
"En konkurrenssituation om norra Gotlands vattenresurser kommer otvivelaktigt att uppstå. Konkurrensen kommer inte bara att finnas under driftsfasen utan även och framför allt under uppfyllnadsperioden och pågå i storleksordningen 100 år."
"Andra värderingar"
I tisdags redogjorde han, inför tekniska nämndens arbetsutskott och kommunstyrelsen, för sina slutsatser, men hans rapport kastades i papperskorgen. Håkan Djurberg säger att han trodde han hade tekniska förvaltningen med sig. Tjänstemännen brukar lyssna till honom.
- Men nu var det politiker som beslutade, och de har tydligen andra värderingar.
Jättestora täkter
Han säger att Nordkalks och Svenska Minerals planerade täkter är jättestora.
- Det hela är mycket speciellt, stora täkter i en miljö där det finns sådana problem med vattenförsörjningen. Det finns ju också bara två sjöar att ta till för vattenförsörjningen, Tingstäde och Bästeträsk. Men kanske politikerna tänker sig andra lösningar? Avsaltning av havsvatten kanske, vad vet jag?
Håkan Djurberg har jobbat som konsult i vattenfrågor i mer än 30 år, många av dem på Gotland, han känner ön och dess svårigheter med vattenförsörjningen, säger han.
Osäker framtid
Nordkalks planer innebär stor osäkerhet inför framtiden, menar han.
- Det nya brottet blir 170 hektar. Där har man provpumpat i åtta hål, det är endast små stickprov. Vad som egentligen kommer att hända råder mycket stor osäkerhet om.
Om även kommunstyrelsen säger ja till Nordkalk, kan inte Håkan Djurberg tänka sig att bistå kommunen i de kommande förhandlingarna med miljödomstolen. Vid ett nej till Nordkalk kan han däremot tänka sig det.
Annika Melin
annika.melin@gotlandstidningar.se
0498-20 24 23
Gotlands Tidningar
tisdag 9 september 2008
Vad motståndaren inte ser...
I gryningen mötte jag skogen som vaknade.
Jag såg tallarna, hällarna, hörde de sista fåglarna.
Jag såg verkligen det morgonfuktiga gräset och kände mossan mot mina fötter.
Längre bort kunde jag ana de två såren.
Jag sjöng för dem och genast svarade en skogens djur.
Jag sjöng den urgamla visan, den som kommer från jorden själv.
Jag sjöng växtlighet runt skogens ögon.
Jag kunde se rädslan hos människorna, naiviteten och det infantila.
Jag slipade mina egna vapen, det har jag er att tacka för.
Jag är Trumma för Ojnare och jag lyser frid över denna plats.
Jag såg tallarna, hällarna, hörde de sista fåglarna.
Jag såg verkligen det morgonfuktiga gräset och kände mossan mot mina fötter.
Längre bort kunde jag ana de två såren.
Jag sjöng för dem och genast svarade en skogens djur.
Jag sjöng den urgamla visan, den som kommer från jorden själv.
Jag sjöng växtlighet runt skogens ögon.
Jag kunde se rädslan hos människorna, naiviteten och det infantila.
Jag slipade mina egna vapen, det har jag er att tacka för.
Jag är Trumma för Ojnare och jag lyser frid över denna plats.
onsdag 3 september 2008
Gotlands tidningar 4/9
Nytt bakslag för kalkindustri
Länsstyrelsen säger nej igen - Katastrof, säger fackbas
Än en gång säger länsstyrelsen nej till Nordkalk. En ny täkt i Bunge kan skada grundvattnet, menar man. Den risken vill myndigheten inte ta.- Utan sten måste vi lämna Gotland, säger Nordkalks projektledare för Duckerbrottet, Henrik Grind.
Turerna kring Nordkalks planerade brott vid Ducker i Bunge har varit många. Bolaget lämnade in sin första ansökan redan i början av 2005.
Men området kring Bästeträsk är känsligt. Där finns flera så kallade Natura 2000-områden, det vill säga områden där arterna ska skyddasOch så är det grundvattnet, som är en bristvara på hela Gotland. Och det måste skyddas.
Därför har det gått trögt för Nordkalk. Länsstyrelsen har sagt klart nej, likadant har kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd sagt medan kommunstyrelsen snarast sagt nja, eller ja, men bara om vattnet kan garanteras.
Det är miljödomstolen som avgör om tillstånd ska medges eller ej.
Huvudförhandling hålls den 7-10 oktober, troligen i Visby.
Står fast
I våras modifierade Nordkalk sin ansökan till domstolen något. Man minskade på mängden sten som ska brytas, man tänker inte längre gå lika djupt ner som i den första ansökan och det markområde som kommer att krävas för transportbandet mellan brottet och Storugns blir mindre.
Men för länsstyrelsen spelar dessa förändringar ingen roll. Länsstyrelsen står fast vid sitt nej, det framgår av det remissyttrande som i måndags sändes till miljödomstolen.
- Tillstånd till den sökta verksamheten bör inte medges, skriver länsstyrelsen.Vattnet kan skadas och växter och djur kan ta skada och det är risker man inte är beredd att ta.
Man skriver att det fortfarande är oklart hur grundvattnet kommer att påverkas av en ny täkt. Men förändringar i vattenströmningen kan leda till att saltvatten tränger upp både i och utanför täktområdet.
Länsstyrelsen pekar också på de risker flera näraliggande Natura 2000-områden utsätts för. Inte bara av Nordkalks täkt utan även av de två andra verksamheter som planeras i området, Svenska Minerals planerade bergtäkt vid Stucks och Gotlands kommuns önskan att ta vatten från Bästeträsk.
Man menar att det är den samlade hotbilden mot området som ska värderas.
Katastrofläge
Henrik Grind, som leder Nordkalks Duckerprojekt, säger att han ser fram emot miljödomstolens förhandling i oktober.
- Då får vi lägga alla fakta på bordet, säger han.
Trots att många tunga remissinstanser vill avslå ansökan tror han på en seger i domstolen.
- Vi räknar med att få igenom vår ansökan, säger han. Vi vill kunna fortsätta vår verksamhet på Gotland.
Vad händer om domstolen säger nej?
- Då får vi flytta hem. Utan sten har vi inget att göra på Gotland, svarar han.
Tony Johansson, ordförande för Industrifacket Metall på Nordkalk, är mycket bekymrad.
- Katastrof! Jag kan ha förståelse för om de säger nej för att vattenfrågan inte är löst, men då är min motfråga: varför löser vi inte den frågan? säger fackbasen, som menar att ett nej i miljödomstolen vore katastrofalt.
- På sikt går norra Gotland under om man sätter för många käppar i hjulen...
Nordkalk har verksamhet även i Estland, Finland, Ryssland och Polen samt på några andra platser i Sverige.
Eva Carlsson Daun
eva.cd@gotlandstidningar.se
0498-20 24 09
Christer Nilsson
christer.nilsson@gotlandstidningar.se
0498-20 24 04Gotlands Tidningar
Länsstyrelsen säger nej igen - Katastrof, säger fackbas
Än en gång säger länsstyrelsen nej till Nordkalk. En ny täkt i Bunge kan skada grundvattnet, menar man. Den risken vill myndigheten inte ta.- Utan sten måste vi lämna Gotland, säger Nordkalks projektledare för Duckerbrottet, Henrik Grind.
Turerna kring Nordkalks planerade brott vid Ducker i Bunge har varit många. Bolaget lämnade in sin första ansökan redan i början av 2005.
Men området kring Bästeträsk är känsligt. Där finns flera så kallade Natura 2000-områden, det vill säga områden där arterna ska skyddasOch så är det grundvattnet, som är en bristvara på hela Gotland. Och det måste skyddas.
Därför har det gått trögt för Nordkalk. Länsstyrelsen har sagt klart nej, likadant har kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd sagt medan kommunstyrelsen snarast sagt nja, eller ja, men bara om vattnet kan garanteras.
Det är miljödomstolen som avgör om tillstånd ska medges eller ej.
Huvudförhandling hålls den 7-10 oktober, troligen i Visby.
Står fast
I våras modifierade Nordkalk sin ansökan till domstolen något. Man minskade på mängden sten som ska brytas, man tänker inte längre gå lika djupt ner som i den första ansökan och det markområde som kommer att krävas för transportbandet mellan brottet och Storugns blir mindre.
Men för länsstyrelsen spelar dessa förändringar ingen roll. Länsstyrelsen står fast vid sitt nej, det framgår av det remissyttrande som i måndags sändes till miljödomstolen.
- Tillstånd till den sökta verksamheten bör inte medges, skriver länsstyrelsen.Vattnet kan skadas och växter och djur kan ta skada och det är risker man inte är beredd att ta.
Man skriver att det fortfarande är oklart hur grundvattnet kommer att påverkas av en ny täkt. Men förändringar i vattenströmningen kan leda till att saltvatten tränger upp både i och utanför täktområdet.
Länsstyrelsen pekar också på de risker flera näraliggande Natura 2000-områden utsätts för. Inte bara av Nordkalks täkt utan även av de två andra verksamheter som planeras i området, Svenska Minerals planerade bergtäkt vid Stucks och Gotlands kommuns önskan att ta vatten från Bästeträsk.
Man menar att det är den samlade hotbilden mot området som ska värderas.
Katastrofläge
Henrik Grind, som leder Nordkalks Duckerprojekt, säger att han ser fram emot miljödomstolens förhandling i oktober.
- Då får vi lägga alla fakta på bordet, säger han.
Trots att många tunga remissinstanser vill avslå ansökan tror han på en seger i domstolen.
- Vi räknar med att få igenom vår ansökan, säger han. Vi vill kunna fortsätta vår verksamhet på Gotland.
Vad händer om domstolen säger nej?
- Då får vi flytta hem. Utan sten har vi inget att göra på Gotland, svarar han.
Tony Johansson, ordförande för Industrifacket Metall på Nordkalk, är mycket bekymrad.
- Katastrof! Jag kan ha förståelse för om de säger nej för att vattenfrågan inte är löst, men då är min motfråga: varför löser vi inte den frågan? säger fackbasen, som menar att ett nej i miljödomstolen vore katastrofalt.
- På sikt går norra Gotland under om man sätter för många käppar i hjulen...
Nordkalk har verksamhet även i Estland, Finland, Ryssland och Polen samt på några andra platser i Sverige.
Eva Carlsson Daun
eva.cd@gotlandstidningar.se
0498-20 24 09
Christer Nilsson
christer.nilsson@gotlandstidningar.se
0498-20 24 04Gotlands Tidningar
Trumman ljuder! 3/9
Fortsatt nej till Nordkalk
Samlad hotbild mot Bästeträsk
Nordkalks ändringar i sin ansökan hjälper inte. Både länsstyrelsen och kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd säger fortfarande nej till Bungetäkten.
I juni lämnade Nordkalk in en förnyad ansökan om att öppna en bergtäkt på fastigheten Bunge Ducker 1:64. Då hade bolaget reviderat den tidigare ansökan och angett ett lägre uttag av bergmaterial och en mindre utrymmeskrävande transportbandslösning än tidigare.Men efter att ha tittat på det under sommaren kommer nu svaret från miljö- och hälsoskyddsnämnden och från länsstyrelsen: nej, det räcker inte.
Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande till Miljödomstolen att det fortfarande är oklart vad som händer med vattennivåerna och eventuella saltvatteninträngningar om Nordkalk öppnar sin bergtäkt. Förändringar i vattenströmningen kan påverka både i området och runtomkring.Dessutom, skriver länsstyrelsn, finns det anledning att säga nej på grund av två andra planerade verksamheter som tillsammans med Nordkalks planerade verksamhet skulle kunna störa Natura 2000-området Bästeträsk; det är Svenska minerals planerade bergtäkt på Bunge Stucks 1:368 och Gotlands kommuns planerade vattenuttag från Bästeträsk.
Det är den samlade hotbilden mot Bästeträsk som avgör.
Patrik Annerud
helagotland.se
Samlad hotbild mot Bästeträsk
Nordkalks ändringar i sin ansökan hjälper inte. Både länsstyrelsen och kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd säger fortfarande nej till Bungetäkten.
I juni lämnade Nordkalk in en förnyad ansökan om att öppna en bergtäkt på fastigheten Bunge Ducker 1:64. Då hade bolaget reviderat den tidigare ansökan och angett ett lägre uttag av bergmaterial och en mindre utrymmeskrävande transportbandslösning än tidigare.Men efter att ha tittat på det under sommaren kommer nu svaret från miljö- och hälsoskyddsnämnden och från länsstyrelsen: nej, det räcker inte.
Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande till Miljödomstolen att det fortfarande är oklart vad som händer med vattennivåerna och eventuella saltvatteninträngningar om Nordkalk öppnar sin bergtäkt. Förändringar i vattenströmningen kan påverka både i området och runtomkring.Dessutom, skriver länsstyrelsn, finns det anledning att säga nej på grund av två andra planerade verksamheter som tillsammans med Nordkalks planerade verksamhet skulle kunna störa Natura 2000-området Bästeträsk; det är Svenska minerals planerade bergtäkt på Bunge Stucks 1:368 och Gotlands kommuns planerade vattenuttag från Bästeträsk.
Det är den samlade hotbilden mot Bästeträsk som avgör.
Patrik Annerud
helagotland.se
söndag 31 augusti 2008
Brev till mig ifrån Henrik Grind, kontakt på Nordkalk
Bäste Henrik Grind!
Jag citerar er hemsida:
"Nordkalk planerar därför att minska brytdjupet i täkten till en nivå +1 m öh.
En minskning av brytdjupet medför att inverkan på vattenförhållandena iomgivningen minskar generellt och även att farhågorna kring ensaltvattenuppträngning kan avfärdas."
På vilka grunder kan saltvattenuppträgningen avfärdas?
1. Jag menar, ingenstans står att läsa om problemen med fickor med fossiltsaltvatten?
"Bungetäkten är inte ett formellt skyddat naturområde och de naturvärden somfinns där finns även i omgivningarna. Ges inte tillstånd till Bungetäkten kanknappast tillstånd ges till andra nya kalkbrott. Hela näringen hotas därigenomvartefter de befintliga kalkstensbrotten är utbrutna."
2. 37% av all alvarsmark finns på Gotland, man föreslår ju att göra Nationalpark av området. Kommentar?
Och vad ska Nordkalk göra på ön när all den kalk ni tagit är borta?
"känsliga frågan om vattenförsörjning och inverkan på de besvärligahydrologiska förhållandena på Gotland."
3. Förklara för mig varför det strömmade mycket mera vatten i provbrotten än vad man hade beräknat.
Dessa tre frågor vill jag ha svar på.
Vänliga hälsningar
Trummaförojnare
Svart ifrån Henrik Grind:
Trummaförojnare,
Helt korrekt citerat från hemsidan och det är också sant att inget står attläsa på hemsidan om problem med fickor med fossilt saltvatten. Dessa alster ärfärdigskrivna och kommer att skickas till Miljödomstolen före de blirpublicerade på annat håll. Detta kommer att förhoppningsvis ske de närmstadagarna. Rapporterna är idagsdato vid tryckeriet. Jag kan om en ca en veckaförse dig med rapporterna digitalt eller i pappersform. Filerna är dock förtunga att sända digitalt. Vidare skulle jag naturligtvis uppskatta vem det är jag pratar med och vart jag i så fall skall sända rapporterna.
Förändringen av vårt yrkanden i målet innebär att Bungetäkten kommer att brytastill +1 m över havsytan (RH70). Detta till skillnad från det tidigare maximaladjupet på -9 m under havsytan. Vi avser dock att fortsätta utredningarna medmålsättningen att på sikt bryta täkten ner till tidigare ansökt djup. Enframtida brytning under +1 m förutsätter dock en förnyad prövning iMiljödomstolen.
Skälen till att vi nu minskar brytdjupet är i första hand den farhåga försaltvattenuppträngning i täkten som olika remissinstanser har gett uttryck för,och då kanske främst en eventuell inverkan på kommunens planerade vattentäkt iBästeträsk. Det är angeläget att det finns en tillräcklig säkerhetsmarginalmellan täktbotten och det på ett större djup belägna salta grundvattnet. Motbakgrund av det fördjupade kunskapsunderlag de senaste mätningarna ochutredningarna ger, bedömer vi att nu ansökt och minskat brytdjup uppfyllerkravet på en tillräcklig säkerhetsmarginal i nu berört hänseende. Visarfortsatta mätningar och utredningar att även brytning ner till ursprungligtplanerat djup kan ske utan risk för saltvattenuppträngning är det vår avsiktatt på sikt ansöka om tillstånd att bryta ut Bungefyndigheten helt. Detta fårdock prövas särskilt och omfattas inte av prövningen i detta mål.
Som en följd av att vi justerar ansökan i fråga om brytdjup har bolagetbeslutat om en minskad brytningstakt och en ny mer specialiserade inriktning påverksamheten i Bungetäkten. Enligt vad vi redogjort för i målet göregenskaperna hos kalkstenen i Bungetäkten stenen särskilt lämplig för atttillgodose stålindustrins behov, därför skall den användas för att försörjadetta kundsegment. Brytningstakten kan därigenom sänkas till maximalt 2,5Mton/år till skillnad från tidigare sökta 3,5 Mton/år. Samtidigt som täktenslivslängd bibehålls ( blir steg två av så räcker hela Bungetäkten ca 40 år)medför de beslutade förändringarna tyvärr också oundvikligen neddragningar ipersonalstyrkan - något som vi finner högst beklagligt. Mindre brytning färremänniskor.
Angående Nationalparksförslaget så har du och jag säkert av olika åsikt. Vi har riksintressen som står mot varandra -natur-vatten-mineral. Jag vet inte hur detkommer att gå med detta. Jag kan bara prata för "min sak". I all hast från"Markanvändning Norra Gotland", ta siffrorna för vad de är.-på norr finns 25 områden som är skyddade i någon form med avseende pånaturvärden ca 28 000ha (Bästeträsk 9 707ha och File Hajdar 7 548ha).-områden skyddade för mineralbrytning är 2 591 ha (Storugns-Klinthagen 1 080ha,Bunge 181ha, Fleringe151ha, Stucks 374ha och File Hajdar 805ha)För vårt vidkommande så beräknas 170ha att tas i anspråk för Bungetäkten. Jaghoppas och tror att vi och naturvården kan leva sida vid sida och komma överens.Kalksten behövs och berör också oss alla i vårt dagliga liv, från morgon tillkväll
Det finns ett kalkstensstråk som går från havet norr om Gotland och sträckersig ut igen söder om Tofta. Det är främst inom detta lager som det förekommermöjlighet att finna kalksten av god kvalitet som lämpar sig för stålindustrin.Vi planerar naturligtvis att hitta nya fyndigheter efter Bunge. Mellan Storugnsoch Fårösund har vi inga andra uppslag än Bunge. Kappelshamn har bara ett tunntlager och för stora kemiska variationer som följd. Fleringe trodde jag på ibörjan men den "fyndigheten " lyckades jag själv döda - ingen uthållighet ikalkstenslagren. Sedan är resten täkt av Natura 2000 samt av våra konkurrenterSMA. Men som sagt söderut från Klinthagen finns potential för att finna flerfynigheter. Frågan är bara var?
fråga 3 överlåter jag till kommande förhandlingar. Vad jag än säger i dettaläge så blir jag bara anklagad att jag ljuger. Men som sagt vatten rapporter är på tryckning och i dessa finns en hel del attsätta tänderna i. i all hast
Med Vänlig Hälsning
Henrik GrindProject Manager
Mobile: +46 (0)73 920 16 23
Direct 1: +46 (0)418 43 75 89
Direct 2: +46 (0)498 25 32 10
Mail: henrik.grind@nordkalk.com
Jag citerar er hemsida:
"Nordkalk planerar därför att minska brytdjupet i täkten till en nivå +1 m öh.
En minskning av brytdjupet medför att inverkan på vattenförhållandena iomgivningen minskar generellt och även att farhågorna kring ensaltvattenuppträngning kan avfärdas."
På vilka grunder kan saltvattenuppträgningen avfärdas?
1. Jag menar, ingenstans står att läsa om problemen med fickor med fossiltsaltvatten?
"Bungetäkten är inte ett formellt skyddat naturområde och de naturvärden somfinns där finns även i omgivningarna. Ges inte tillstånd till Bungetäkten kanknappast tillstånd ges till andra nya kalkbrott. Hela näringen hotas därigenomvartefter de befintliga kalkstensbrotten är utbrutna."
2. 37% av all alvarsmark finns på Gotland, man föreslår ju att göra Nationalpark av området. Kommentar?
Och vad ska Nordkalk göra på ön när all den kalk ni tagit är borta?
"känsliga frågan om vattenförsörjning och inverkan på de besvärligahydrologiska förhållandena på Gotland."
3. Förklara för mig varför det strömmade mycket mera vatten i provbrotten än vad man hade beräknat.
Dessa tre frågor vill jag ha svar på.
Vänliga hälsningar
Trummaförojnare
Svart ifrån Henrik Grind:
Trummaförojnare,
Helt korrekt citerat från hemsidan och det är också sant att inget står attläsa på hemsidan om problem med fickor med fossilt saltvatten. Dessa alster ärfärdigskrivna och kommer att skickas till Miljödomstolen före de blirpublicerade på annat håll. Detta kommer att förhoppningsvis ske de närmstadagarna. Rapporterna är idagsdato vid tryckeriet. Jag kan om en ca en veckaförse dig med rapporterna digitalt eller i pappersform. Filerna är dock förtunga att sända digitalt. Vidare skulle jag naturligtvis uppskatta vem det är jag pratar med och vart jag i så fall skall sända rapporterna.
Förändringen av vårt yrkanden i målet innebär att Bungetäkten kommer att brytastill +1 m över havsytan (RH70). Detta till skillnad från det tidigare maximaladjupet på -9 m under havsytan. Vi avser dock att fortsätta utredningarna medmålsättningen att på sikt bryta täkten ner till tidigare ansökt djup. Enframtida brytning under +1 m förutsätter dock en förnyad prövning iMiljödomstolen.
Skälen till att vi nu minskar brytdjupet är i första hand den farhåga försaltvattenuppträngning i täkten som olika remissinstanser har gett uttryck för,och då kanske främst en eventuell inverkan på kommunens planerade vattentäkt iBästeträsk. Det är angeläget att det finns en tillräcklig säkerhetsmarginalmellan täktbotten och det på ett större djup belägna salta grundvattnet. Motbakgrund av det fördjupade kunskapsunderlag de senaste mätningarna ochutredningarna ger, bedömer vi att nu ansökt och minskat brytdjup uppfyllerkravet på en tillräcklig säkerhetsmarginal i nu berört hänseende. Visarfortsatta mätningar och utredningar att även brytning ner till ursprungligtplanerat djup kan ske utan risk för saltvattenuppträngning är det vår avsiktatt på sikt ansöka om tillstånd att bryta ut Bungefyndigheten helt. Detta fårdock prövas särskilt och omfattas inte av prövningen i detta mål.
Som en följd av att vi justerar ansökan i fråga om brytdjup har bolagetbeslutat om en minskad brytningstakt och en ny mer specialiserade inriktning påverksamheten i Bungetäkten. Enligt vad vi redogjort för i målet göregenskaperna hos kalkstenen i Bungetäkten stenen särskilt lämplig för atttillgodose stålindustrins behov, därför skall den användas för att försörjadetta kundsegment. Brytningstakten kan därigenom sänkas till maximalt 2,5Mton/år till skillnad från tidigare sökta 3,5 Mton/år. Samtidigt som täktenslivslängd bibehålls ( blir steg två av så räcker hela Bungetäkten ca 40 år)medför de beslutade förändringarna tyvärr också oundvikligen neddragningar ipersonalstyrkan - något som vi finner högst beklagligt. Mindre brytning färremänniskor.
Angående Nationalparksförslaget så har du och jag säkert av olika åsikt. Vi har riksintressen som står mot varandra -natur-vatten-mineral. Jag vet inte hur detkommer att gå med detta. Jag kan bara prata för "min sak". I all hast från"Markanvändning Norra Gotland", ta siffrorna för vad de är.-på norr finns 25 områden som är skyddade i någon form med avseende pånaturvärden ca 28 000ha (Bästeträsk 9 707ha och File Hajdar 7 548ha).-områden skyddade för mineralbrytning är 2 591 ha (Storugns-Klinthagen 1 080ha,Bunge 181ha, Fleringe151ha, Stucks 374ha och File Hajdar 805ha)För vårt vidkommande så beräknas 170ha att tas i anspråk för Bungetäkten. Jaghoppas och tror att vi och naturvården kan leva sida vid sida och komma överens.Kalksten behövs och berör också oss alla i vårt dagliga liv, från morgon tillkväll
Det finns ett kalkstensstråk som går från havet norr om Gotland och sträckersig ut igen söder om Tofta. Det är främst inom detta lager som det förekommermöjlighet att finna kalksten av god kvalitet som lämpar sig för stålindustrin.Vi planerar naturligtvis att hitta nya fyndigheter efter Bunge. Mellan Storugnsoch Fårösund har vi inga andra uppslag än Bunge. Kappelshamn har bara ett tunntlager och för stora kemiska variationer som följd. Fleringe trodde jag på ibörjan men den "fyndigheten " lyckades jag själv döda - ingen uthållighet ikalkstenslagren. Sedan är resten täkt av Natura 2000 samt av våra konkurrenterSMA. Men som sagt söderut från Klinthagen finns potential för att finna flerfynigheter. Frågan är bara var?
fråga 3 överlåter jag till kommande förhandlingar. Vad jag än säger i dettaläge så blir jag bara anklagad att jag ljuger. Men som sagt vatten rapporter är på tryckning och i dessa finns en hel del attsätta tänderna i. i all hast
Med Vänlig Hälsning
Henrik GrindProject Manager
Mobile: +46 (0)73 920 16 23
Direct 1: +46 (0)418 43 75 89
Direct 2: +46 (0)498 25 32 10
Mail: henrik.grind@nordkalk.com
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
