Sista tiden har jag fått ordentligt med kritik på helagotland.se, detta för att jag så ensidigt gör ner kalkindustrin.
Gör jag det?
Ja det gör jag kanske!
Jag har nämligen insett att de gamla krigartagen ifrån tonåren gjort sig påminda. Jag är kompromisslös i min kamp mot vansinniga projekt som äventyrar vatten och miljö.
Är det ngt fel på det?
Lyhördhet, säger en del, men själva lyssnar de inte ett dugg på naturen eller miljön runt omkring, de ser bara till arbetstillfällen och företagsvinster och med det för ögonen är det inte längre jag som inte lyssnar, utan mina meningsmptståndare.
Skit gärna i trummaförojnare, tyck att det är en djävla människa om ni vill, men lyssna på jorden, annars är vi alla förlorade.
fredag 30 maj 2008
lördag 24 maj 2008
Ingen applåderar Nordkalks utspel
Facket talar om katastrof.Kommunen tycker att det är tråkigt.Och miljöaktivisterna är misstänksamma.Nordkalks utspel om en krympt brytningsansökan i Bunge river inte ner några applådåskor.
Nordkalk har beslutat att dra tillbaka sin ansökan om att få bryta 80 miljoner ton kalk vid Ducker i Bunge. I stället ska man ansöka om att få bryta ungefär 50 miljoner ton, och inte lika djupt: botten av brottet ska ligga en meter ovanför havsnivån i stället för nio meter under.
Vattenfrågan avgör
- Det är vattenfrågan som är avgörande, och nu viker vi oss för de krav som kommunen har, säger Hans Gustavsson, chef för Nordkalk i Sverige.
- Det är ett strategiskt val som vi har gjort för att kunna fortsätta leverera till stålindustrin utan avbrott. Vi har långa avtal, och vi kan inte komma och säga "nästa år får ni inget, men året därpå går det bra".
Beslutet får stora konsekvenser för de anställda. Från cirka 115 anställda i dag flaggar nu Nordkalk för en nära nog halvering till 60 anställda från 2013.
"Rena katastrofen"
- Det är rena katastrofen för oss. Du kan ju tänka dig hur många familjer som blir drabbade, säger Tony Johansson, klubbordförande för IF Metall på Nordkalk.
- Och jag tror inte att det här är ett förhandlingsutspel. Företaget har kniven på strupen. Men jag är inte bara fackordförande, jag är ju gotlänning också, och som gotlänning tycker jag att vi ska ställa krav på Nordkalk, Cementa och Svenska Mineral att de bygger ett vattenreningsverk.
Att vattenfrågan är avgörande bekräftas åter av Eva Nypelius, kommunstyrelsens ordförande (c).
- För oss kommer vattnet i första hand, sysselsättningen i andra. Och det får dessvärre de här konsekvenserna, vilket är tråkigt.
- Men jag känner ingen panik, det blir det inte bättre av. Och det är mer positivt med 60 jobb än att hela verksamheten slår igen. Det finns också ganska mycket utvecklingsidéer för norra Gotland, särskilt i Fårösund, säger Eva Nypelius.
Skeptisk
Sofia Brothorp, styrelseledamot i Föreningen Rädda Ojnareskogen, är skeptisk till Nordkalk och motiven till den ändrade ansökan.
- Jag blir misstänksam. Nordkalk skulle nu i dagarna ha lämnat svar på en del frågor som kommunen hade. I stället drar man tillbaka ansökan och tänker lämna in en ny. Jag vill läsa vad som stod i den rapport de aldrig lämnade in.
- Det är fortfarande samma problem med vattnet, och det handlar inte om brottets djup i förhållande till havsnivån. Det provbrott som de gjorde var inte mer än sex meter djupt och det låg på en plats de hade valt med omsorg - och det innehöll saltvatten. Det kommer från fickor med gammalt saltvatten från tiden före landhöjningen, säger Sofia Brothorp.Vem ska ansvara?
Hon är också mycket skeptisk till tanken på ett reningsverk.
- Här har vi ett perfekt ekologiskt system med bra vatten i Bästeträsk, och så ska vi ersätta det med ett reningsverk. Det måste drivas långt efter det att brytningen har upphört, kanske upp till hundra år. Vem ska ansvara för det?
Staffan Fritz
Text
staffan.fritz@gotlandstidningar.se
0498-20 24 00
Krister Nordin Foto krister.nordin@gotlandstidningar.se 0498-20 24 12
Gotlands Tidningar
Nordkalk har beslutat att dra tillbaka sin ansökan om att få bryta 80 miljoner ton kalk vid Ducker i Bunge. I stället ska man ansöka om att få bryta ungefär 50 miljoner ton, och inte lika djupt: botten av brottet ska ligga en meter ovanför havsnivån i stället för nio meter under.
Vattenfrågan avgör
- Det är vattenfrågan som är avgörande, och nu viker vi oss för de krav som kommunen har, säger Hans Gustavsson, chef för Nordkalk i Sverige.
- Det är ett strategiskt val som vi har gjort för att kunna fortsätta leverera till stålindustrin utan avbrott. Vi har långa avtal, och vi kan inte komma och säga "nästa år får ni inget, men året därpå går det bra".
Beslutet får stora konsekvenser för de anställda. Från cirka 115 anställda i dag flaggar nu Nordkalk för en nära nog halvering till 60 anställda från 2013.
"Rena katastrofen"
- Det är rena katastrofen för oss. Du kan ju tänka dig hur många familjer som blir drabbade, säger Tony Johansson, klubbordförande för IF Metall på Nordkalk.
- Och jag tror inte att det här är ett förhandlingsutspel. Företaget har kniven på strupen. Men jag är inte bara fackordförande, jag är ju gotlänning också, och som gotlänning tycker jag att vi ska ställa krav på Nordkalk, Cementa och Svenska Mineral att de bygger ett vattenreningsverk.
Att vattenfrågan är avgörande bekräftas åter av Eva Nypelius, kommunstyrelsens ordförande (c).
- För oss kommer vattnet i första hand, sysselsättningen i andra. Och det får dessvärre de här konsekvenserna, vilket är tråkigt.
- Men jag känner ingen panik, det blir det inte bättre av. Och det är mer positivt med 60 jobb än att hela verksamheten slår igen. Det finns också ganska mycket utvecklingsidéer för norra Gotland, särskilt i Fårösund, säger Eva Nypelius.
Skeptisk
Sofia Brothorp, styrelseledamot i Föreningen Rädda Ojnareskogen, är skeptisk till Nordkalk och motiven till den ändrade ansökan.
- Jag blir misstänksam. Nordkalk skulle nu i dagarna ha lämnat svar på en del frågor som kommunen hade. I stället drar man tillbaka ansökan och tänker lämna in en ny. Jag vill läsa vad som stod i den rapport de aldrig lämnade in.
- Det är fortfarande samma problem med vattnet, och det handlar inte om brottets djup i förhållande till havsnivån. Det provbrott som de gjorde var inte mer än sex meter djupt och det låg på en plats de hade valt med omsorg - och det innehöll saltvatten. Det kommer från fickor med gammalt saltvatten från tiden före landhöjningen, säger Sofia Brothorp.Vem ska ansvara?
Hon är också mycket skeptisk till tanken på ett reningsverk.
- Här har vi ett perfekt ekologiskt system med bra vatten i Bästeträsk, och så ska vi ersätta det med ett reningsverk. Det måste drivas långt efter det att brytningen har upphört, kanske upp till hundra år. Vem ska ansvara för det?
Staffan Fritz
Text
staffan.fritz@gotlandstidningar.se
0498-20 24 00
Krister Nordin Foto krister.nordin@gotlandstidningar.se 0498-20 24 12
Gotlands Tidningar
onsdag 21 maj 2008
JÄVLA MYGEL!!!!!
"Vi drar tillbaks vår ansökan och backar"
Nordkalk gör helt om och ändrar hela sin strategi för att få tillstånd till kalkbrytning vid Ducker i Bunge. Nu drar man tillbaks kravet om att få bryta under havsnivån.Men den nya strategin innebär också att Nordkalk inom fem år kommer att göra sig av med nästan halva personalstyrkan.
Kritiken mot Nordkalks planerade kalkbrott vid Ducker i Bunge har varit stor. Vattenfrågan har varit en av flera stora stötestenar och innan miljödomstolen fattar sitt avgörande i frågan, måste Nordkalk visa att vattnet i området inte kommer att påverkas av Bungebrottet.
Nordkalk lever med en tidspress. Det nuvarande brottet vid Klinthagen är på väg att ta slut och för att tillståndet till den planerade Bungetäkten inte ska försenas, drar man nu tillbaks kravet på att få bryta sten under havsnivån.
- Vi drar alltså tillbaks vår ansökan och backar. Genom att minska på djupet går vi kommunen till mötes. De har varit rädda för att vi ska förstöra vattnet på norra Gotland, säger Hans Gustavsson som är vd för Nordkalk.
Köper tid
Hans Gustavsson förklarar varför Nordkalk ändrar strategi:
- Vi gör det här för att vi måste köpa oss tid. Vi har hållit på sedan år 2000 för att få till en ny täkt där ute. Han hoppas att förändringarna i Nordkalks ansökan ska räcka för att tillståndsprocessen ska rulla på. Även om det blir överklaganden så hoppas han att brottet vid Ducker i Bunge kommer att kunna tas i bruk år 2013. Men detta beslut kommer att få stora konsekvenser för Nordkalks verksamhet på Gotland. Det kommer att bli mycket stora personalnedskärningar under de närmaste åren:
Minskad takt
För att Klinthagen-täkten inte ska ta slut innan det nya brottet kan användas, så måste man slå av på takten i detta brott. Från 2010 kommer produktionen att gå ned till ett skift och därmed kommer cirka 25 personer att bli övertaliga. Och nedskärningarna stannar inte där. För att Bunge-brottet ska räcka längre, kommer Nordkalk på Gotland att koncentrera sig på kunderna inom stålindustrin: SSAB, LKAB och Rautaruukki.
Övriga kunder styrs över till leveranser från Nordkalk i Estland.
- När Bunge drar igång kommer vi att ha ett 60-tal anställda inom Nordkalk på Gotland. Vi tar ut mindre sten och med färre kunder blir det en enklare hantering med mindre sortering. Det blir en mycket mindre butik helt enkelt, förklarar Hans Gustavsson.
"60 är fler än 12"
Nordkalk genomför just nu stora rationaliseringar vid Storugns. Ett 20-tal av de 120 anställda ska bort. Men det är rationaliseringar av ett annat slag. Hans Gustavsson karakteriserar dem som "vardagsrationaliseringar". MBL-förhandlingarna är inte klara, men redan nu står det klart att en stor del av dessa kan ske genom naturliga avgångar bland personalen. De rationaliseringar som sedan stundar kommer att bli betydligt tuffare, i och med att man redan betat av de naturliga avgångarna.
Vågar ni säga upp personal när sysselsättningen används som argument för kalkindustrins framtid på Gotland?
- Ja, vi måste göra så här. Har vi inget brott så återstår bara 12 man som kör kalkugnen där uppe med sten som skeppas in. Och 60 anställda är i alla fall fler än 12, säger Hans Gustavsson.
Nytt försök sen
Att Nordkalk ändrar strategi och drar tillbaka sin ansökan om att få gå på djupet i brottet vid Ducker i Bunge, innebär inte att man skrinlägger dessa planer för all framtid. Hans Gustavsson räknar med att Bunge-täkten kommer att räcka i 25 år och under denna period hoppas han att Nordkalk ska kunna bevisa att det går att bryta djupare än så. Men till detta tänker företaget återkomma med en helt ny ansökan i framtiden. Nordkalks nya ansökan för brottet vid Ducker i Bunge kommer att lämnas in till kommunen och länsstyrelsen under juni.
Eva Klint Langland
eva.klint-langland@ gotlandsallehanda.se 0498-20 25 61
Gotlands Allehanda
Nordkalk gör helt om och ändrar hela sin strategi för att få tillstånd till kalkbrytning vid Ducker i Bunge. Nu drar man tillbaks kravet om att få bryta under havsnivån.Men den nya strategin innebär också att Nordkalk inom fem år kommer att göra sig av med nästan halva personalstyrkan.
Kritiken mot Nordkalks planerade kalkbrott vid Ducker i Bunge har varit stor. Vattenfrågan har varit en av flera stora stötestenar och innan miljödomstolen fattar sitt avgörande i frågan, måste Nordkalk visa att vattnet i området inte kommer att påverkas av Bungebrottet.
Nordkalk lever med en tidspress. Det nuvarande brottet vid Klinthagen är på väg att ta slut och för att tillståndet till den planerade Bungetäkten inte ska försenas, drar man nu tillbaks kravet på att få bryta sten under havsnivån.
- Vi drar alltså tillbaks vår ansökan och backar. Genom att minska på djupet går vi kommunen till mötes. De har varit rädda för att vi ska förstöra vattnet på norra Gotland, säger Hans Gustavsson som är vd för Nordkalk.
Köper tid
Hans Gustavsson förklarar varför Nordkalk ändrar strategi:
- Vi gör det här för att vi måste köpa oss tid. Vi har hållit på sedan år 2000 för att få till en ny täkt där ute. Han hoppas att förändringarna i Nordkalks ansökan ska räcka för att tillståndsprocessen ska rulla på. Även om det blir överklaganden så hoppas han att brottet vid Ducker i Bunge kommer att kunna tas i bruk år 2013. Men detta beslut kommer att få stora konsekvenser för Nordkalks verksamhet på Gotland. Det kommer att bli mycket stora personalnedskärningar under de närmaste åren:
Minskad takt
För att Klinthagen-täkten inte ska ta slut innan det nya brottet kan användas, så måste man slå av på takten i detta brott. Från 2010 kommer produktionen att gå ned till ett skift och därmed kommer cirka 25 personer att bli övertaliga. Och nedskärningarna stannar inte där. För att Bunge-brottet ska räcka längre, kommer Nordkalk på Gotland att koncentrera sig på kunderna inom stålindustrin: SSAB, LKAB och Rautaruukki.
Övriga kunder styrs över till leveranser från Nordkalk i Estland.
- När Bunge drar igång kommer vi att ha ett 60-tal anställda inom Nordkalk på Gotland. Vi tar ut mindre sten och med färre kunder blir det en enklare hantering med mindre sortering. Det blir en mycket mindre butik helt enkelt, förklarar Hans Gustavsson.
"60 är fler än 12"
Nordkalk genomför just nu stora rationaliseringar vid Storugns. Ett 20-tal av de 120 anställda ska bort. Men det är rationaliseringar av ett annat slag. Hans Gustavsson karakteriserar dem som "vardagsrationaliseringar". MBL-förhandlingarna är inte klara, men redan nu står det klart att en stor del av dessa kan ske genom naturliga avgångar bland personalen. De rationaliseringar som sedan stundar kommer att bli betydligt tuffare, i och med att man redan betat av de naturliga avgångarna.
Vågar ni säga upp personal när sysselsättningen används som argument för kalkindustrins framtid på Gotland?
- Ja, vi måste göra så här. Har vi inget brott så återstår bara 12 man som kör kalkugnen där uppe med sten som skeppas in. Och 60 anställda är i alla fall fler än 12, säger Hans Gustavsson.
Nytt försök sen
Att Nordkalk ändrar strategi och drar tillbaka sin ansökan om att få gå på djupet i brottet vid Ducker i Bunge, innebär inte att man skrinlägger dessa planer för all framtid. Hans Gustavsson räknar med att Bunge-täkten kommer att räcka i 25 år och under denna period hoppas han att Nordkalk ska kunna bevisa att det går att bryta djupare än så. Men till detta tänker företaget återkomma med en helt ny ansökan i framtiden. Nordkalks nya ansökan för brottet vid Ducker i Bunge kommer att lämnas in till kommunen och länsstyrelsen under juni.
Eva Klint Langland
eva.klint-langland@ gotlandsallehanda.se 0498-20 25 61
Gotlands Allehanda
Vill dubblera kalkbrytning i Stucks
.........och bygga ut i Strå
SMA Mineral AB vill fördubbla sin kalkbrytning vid Stucks i Bunge. Enligt en ansökan till Miljödomstolen vill företaget utöka och fördjupa det befintliga kalkbrottet för att under 15 år ta ut 30 miljoner ton sten.
En förutsättning för att utökningen skall kunna ske, är att Strå-hamnen får byggas ut.
Nordkalk vill som bekant öppna ett nytt kalkbrott i Ojnareskogen i Bunge. Där vill företaget ta ut 80 miljoner ton sten på 20 år. Cementa har aviserat att man förbereder en ansökan om en fortsättning på nuvarande täkt med ambitionen att ta ut 60 miljoner ton sten på 20 år. Och nu står det alltså helt klart att också SMA Mineral (tidigare Svenska Mineral) har långt gångna planer på en kraftig utökning av sin kalkstensbrytning.
Efterfrågan
Vid Stucks kalkstensbrott 3 kilometer sydväst om Fårösund, har brytningen pågått sedan slutet av 1990-talet. Det tillstånd för brytning företaget nu har räcker bara i cirka fyra år till. Därefter har man inte mer sten att bryta, men i ansökningshandlingarna uppges att efterfrågan på sten av den kvalitet som finns i Stucks-brottet, är stor.Kalkstensprodukterna skeppas ut från företagets egen hamn vid Strå. Leveranserna går till Oxelösund eller finska Torneå, där bolaget har egna kalkugnar. Det är den ökande produktionen i järn- och stålindustrin som ökar behovet av gotländsk kalksten.Det tillstånd företaget nu har gäller uttag av 750 000 ton kalksten om året. Nu vill bolaget utöka till 2 miljoner ton per år. Parallellt med ansökan om utökad brytning har företaget lämnat in en ansökan om att få anpassa hamnen för en fördubblad utskeppningskapacitet.
Djupare
Den brytning som hittills skett har stannat på en nivå som ligger 18 meter över havet. I fortsättningen vill man gå djupare, ner till havsnivån både i det befintliga brottet och den del som brottet utökas med. - En djupare brytning innebär hushållning med resurser, menar bolaget.Ansökan gäller tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utökad kalkstensbrytning och bortledning av grundvatten.
Naturvård
SMA Mineral är införstått med att Nordkalk begärt tillstånd för kalkstensbrytning i en ny täkt strax söder om Stucks, och har därför i sina ansökningshandlingar tagit upp den gemensamma inverkan de båda brotten kan komma att få på miljön, i det fall båda täkterna blir verklighet.När Svenska Mineral fick sitt tillstånd till brytning 1998, ställde länsstyrelsen som krav att bolaget skulle lämna ett markområde som kompensationsområde. Överenskommelsen blev att bolaget överlämnade 1 106 hektar mark i anslutning till Bäste träsk, vilket avsattes för naturvård. Bolaget erinrar nu om att länsstyrelsen då konstaterade att kompensationen var så stor, att man förband sig att inte göra ytterligare anspråk vid framtida ansökningar om täkttillstånd inom det här området.
Roland Olsson
roland.olsson@ gotlandsallehanda.se
0498-20 25 65Gotlands Allehanda
SMA Mineral AB vill fördubbla sin kalkbrytning vid Stucks i Bunge. Enligt en ansökan till Miljödomstolen vill företaget utöka och fördjupa det befintliga kalkbrottet för att under 15 år ta ut 30 miljoner ton sten.
En förutsättning för att utökningen skall kunna ske, är att Strå-hamnen får byggas ut.
Nordkalk vill som bekant öppna ett nytt kalkbrott i Ojnareskogen i Bunge. Där vill företaget ta ut 80 miljoner ton sten på 20 år. Cementa har aviserat att man förbereder en ansökan om en fortsättning på nuvarande täkt med ambitionen att ta ut 60 miljoner ton sten på 20 år. Och nu står det alltså helt klart att också SMA Mineral (tidigare Svenska Mineral) har långt gångna planer på en kraftig utökning av sin kalkstensbrytning.
Efterfrågan
Vid Stucks kalkstensbrott 3 kilometer sydväst om Fårösund, har brytningen pågått sedan slutet av 1990-talet. Det tillstånd för brytning företaget nu har räcker bara i cirka fyra år till. Därefter har man inte mer sten att bryta, men i ansökningshandlingarna uppges att efterfrågan på sten av den kvalitet som finns i Stucks-brottet, är stor.Kalkstensprodukterna skeppas ut från företagets egen hamn vid Strå. Leveranserna går till Oxelösund eller finska Torneå, där bolaget har egna kalkugnar. Det är den ökande produktionen i järn- och stålindustrin som ökar behovet av gotländsk kalksten.Det tillstånd företaget nu har gäller uttag av 750 000 ton kalksten om året. Nu vill bolaget utöka till 2 miljoner ton per år. Parallellt med ansökan om utökad brytning har företaget lämnat in en ansökan om att få anpassa hamnen för en fördubblad utskeppningskapacitet.
Djupare
Den brytning som hittills skett har stannat på en nivå som ligger 18 meter över havet. I fortsättningen vill man gå djupare, ner till havsnivån både i det befintliga brottet och den del som brottet utökas med. - En djupare brytning innebär hushållning med resurser, menar bolaget.Ansökan gäller tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utökad kalkstensbrytning och bortledning av grundvatten.
Naturvård
SMA Mineral är införstått med att Nordkalk begärt tillstånd för kalkstensbrytning i en ny täkt strax söder om Stucks, och har därför i sina ansökningshandlingar tagit upp den gemensamma inverkan de båda brotten kan komma att få på miljön, i det fall båda täkterna blir verklighet.När Svenska Mineral fick sitt tillstånd till brytning 1998, ställde länsstyrelsen som krav att bolaget skulle lämna ett markområde som kompensationsområde. Överenskommelsen blev att bolaget överlämnade 1 106 hektar mark i anslutning till Bäste träsk, vilket avsattes för naturvård. Bolaget erinrar nu om att länsstyrelsen då konstaterade att kompensationen var så stor, att man förband sig att inte göra ytterligare anspråk vid framtida ansökningar om täkttillstånd inom det här området.
Roland Olsson
roland.olsson@ gotlandsallehanda.se
0498-20 25 65Gotlands Allehanda
tisdag 20 maj 2008
mossiga muppar
...så har det hänt igen! Jag är tydligen en miljömupp av rang, allt sagt i en debatt på en sajt på nätet.
För mig ter sig det hela komiskt - för hur kan man, eller rättare sagt varför skulle man inte vilja vara miljövänlig?
Ja, jag har bil och visst konsumerar jag, men jag gör medvetna val. Att medvetet välja och att välja bort borde vara vars och ens miljömedvetna samvete.
Ibland får jag känslan av att jag lever i ett drömspel där det bara är jag som förstår hur det hela fungerar och hänger ihop.
Håhåjaja, rädisorna är i alla fall uppe och strupen redo för sång.
Trummskinnet tystnar inte!
Ha det bäst ni alla!
För mig ter sig det hela komiskt - för hur kan man, eller rättare sagt varför skulle man inte vilja vara miljövänlig?
Ja, jag har bil och visst konsumerar jag, men jag gör medvetna val. Att medvetet välja och att välja bort borde vara vars och ens miljömedvetna samvete.
Ibland får jag känslan av att jag lever i ett drömspel där det bara är jag som förstår hur det hela fungerar och hänger ihop.
Håhåjaja, rädisorna är i alla fall uppe och strupen redo för sång.
Trummskinnet tystnar inte!
Ha det bäst ni alla!
söndag 18 maj 2008
Livet...
Vad är livet?
Glada drinkar under en palm? Ny fräsch bil? Pool till den nybyggda villan? Resor till fjälls med de senaste prylarna? Happy-meal och småsaksprylhandlande för att må bättre?
Säg mig, vad lever vi det riktiga livet?
För mig ligger livet i sönernas skratt, nykokt sylt eller doften av bullar, jordgubbar i trädgården och min älskades nacke. Väntan på barnbarn, promenad längs havet.
Där är mitt liv.
Vad vill vi minnas när vi en gång ska lämna detta?
Hur många vi sköt ihjäl på counterstrike? Vi kommer minnas våra kära min vän, men planeten kommer att minnas vårt skövlande och utsugande.
Hon kommer säkert att balansera sig, men priset?
Glada drinkar under en palm? Ny fräsch bil? Pool till den nybyggda villan? Resor till fjälls med de senaste prylarna? Happy-meal och småsaksprylhandlande för att må bättre?
Säg mig, vad lever vi det riktiga livet?
För mig ligger livet i sönernas skratt, nykokt sylt eller doften av bullar, jordgubbar i trädgården och min älskades nacke. Väntan på barnbarn, promenad längs havet.
Där är mitt liv.
Vad vill vi minnas när vi en gång ska lämna detta?
Hur många vi sköt ihjäl på counterstrike? Vi kommer minnas våra kära min vän, men planeten kommer att minnas vårt skövlande och utsugande.
Hon kommer säkert att balansera sig, men priset?
Vår bortskämda tillvaro
Jag måste erkänna att jag är irriterad. Trodde inte att jag kunde bli så arg på människor som jag aldrig träffat, men att debattera miljön via nätet har sina sidor.
Det första jag skulle vilja tala om är att människan av idag är så himla bortskämd. Vi förväntar oss att hyllorna på ICA ska digna av färska produkter och ett stort rikt utbud ifrån hela världen, fattas något skriker vi som småbarn.
Det andra är att människor så starkt vill hålla fast vi det här samhället - trots att människor i denna struktur mår sämre, både psykiskt och fysiskt, vi blir sjukare av all stess, fetare av allt felaktigt vi stoppar i oss och miljögifterna bor i våra kroppar och bryter långsamt ned oss. Ändå vill vi vara kvar i detta! Vad är vi så rädda för?
Det tredje är att det alltid är någon annan som bär ansvaret, gärna regeringen eller kommunen, själva ansvarar vi för intet och bara gnäller om olika saker, otroligt. Det skulle också bli bättre, tex berättade en meningsmotståndare igår att bensinen skulle bli billigare bara SD kom till makten! Man tar sig för pannan!
Det fjärde är okunskapen - människor tror att verkligheten, lyckan ligger i att konsumera, så länge jag handlar blir jag lycklig, men det här är bara ett sätt att förtrycka oss, fördumma oss så vi inte lyfter blicken ifrån våra skärmar och börjar tänka själva. Det finns ingenting så farligt som fritt tänkande människor. För den som inte tror mig - se V för Vendetta. Hur kan man inte tro att detta skulle kunna hända?
Tillväxten är en myt, det finns inget som som ständig tillväxt!
VAD VILL DU GÖRA MED DITT LIV?
Att leva efter att allting på jorden har liv, allt liv har en själ, allt som har en själ går att kommunicera med är dags att verkligen ta till sig.
Att ta ansvar för sju generationer bakåt och sju generationer framåt.
Att älska allt omkring sig och verkligen göra sitt bästa för att Moder Jord ska fortsätta att fungera i mångfald.
Nu måste jag trumma för stort & smått, för att lyssna på alla pessimistiska, negativa, framtidsfientliga människor som bara vill suga ut planeten är så tröttsamt!
Om man inte aktar sig blir man dränerad på energi!
Älskar er alla.
Det första jag skulle vilja tala om är att människan av idag är så himla bortskämd. Vi förväntar oss att hyllorna på ICA ska digna av färska produkter och ett stort rikt utbud ifrån hela världen, fattas något skriker vi som småbarn.
Det andra är att människor så starkt vill hålla fast vi det här samhället - trots att människor i denna struktur mår sämre, både psykiskt och fysiskt, vi blir sjukare av all stess, fetare av allt felaktigt vi stoppar i oss och miljögifterna bor i våra kroppar och bryter långsamt ned oss. Ändå vill vi vara kvar i detta! Vad är vi så rädda för?
Det tredje är att det alltid är någon annan som bär ansvaret, gärna regeringen eller kommunen, själva ansvarar vi för intet och bara gnäller om olika saker, otroligt. Det skulle också bli bättre, tex berättade en meningsmotståndare igår att bensinen skulle bli billigare bara SD kom till makten! Man tar sig för pannan!
Det fjärde är okunskapen - människor tror att verkligheten, lyckan ligger i att konsumera, så länge jag handlar blir jag lycklig, men det här är bara ett sätt att förtrycka oss, fördumma oss så vi inte lyfter blicken ifrån våra skärmar och börjar tänka själva. Det finns ingenting så farligt som fritt tänkande människor. För den som inte tror mig - se V för Vendetta. Hur kan man inte tro att detta skulle kunna hända?
Tillväxten är en myt, det finns inget som som ständig tillväxt!
VAD VILL DU GÖRA MED DITT LIV?
Att leva efter att allting på jorden har liv, allt liv har en själ, allt som har en själ går att kommunicera med är dags att verkligen ta till sig.
Att ta ansvar för sju generationer bakåt och sju generationer framåt.
Att älska allt omkring sig och verkligen göra sitt bästa för att Moder Jord ska fortsätta att fungera i mångfald.
Nu måste jag trumma för stort & smått, för att lyssna på alla pessimistiska, negativa, framtidsfientliga människor som bara vill suga ut planeten är så tröttsamt!
Om man inte aktar sig blir man dränerad på energi!
Älskar er alla.
onsdag 14 maj 2008
17 juni
Det är den 17:onde juni som Metalls ordförande kommer till ön för att ta oss i örat.
Tydligen är det viktigare med några gruvarbeten än att vi säkerställer vatten på norr - man kan undra HUR han fattar beslut och på vilka grunder han tänker bilda opinion....
Jag och några med mig planerar ett varmt välkomnande.
Återkommer!
Tydligen är det viktigare med några gruvarbeten än att vi säkerställer vatten på norr - man kan undra HUR han fattar beslut och på vilka grunder han tänker bilda opinion....
Jag och några med mig planerar ett varmt välkomnande.
Återkommer!
tisdag 13 maj 2008
Vatten vatten
Och trumman ska ljuda och trumman ska slå, ingen vila, ingen ro, jag trummar framtida orördhet över Ojnareskog & myr!
Det dansas däruppe om kvällarna. Ingen ro förräns skogen är fredad! Ingen ro...
Det dansas däruppe om kvällarna. Ingen ro förräns skogen är fredad! Ingen ro...
söndag 11 maj 2008
Stå för en vackrare värld!
Idag stod jag tillsammans med miljontals kvinnor för en bättre värld!
Det började med att jag stod en stund under mitt alldeles fantastiskt blommande äppelträd. Vilken doft, vilket mirakel!
Upp och ner, obekymmrade om världen hängde två nyckelpigor och ägnade sig åt älskogslek och erotik; de brydde sig inte det minsta om att jag såg på.
Naturen är ett mirakel, varje art är en värld och en förutsättning för att andra världar ska fungera.
Jag stod vid rinnande sötvattnen och trummade för Ojnareskogen. Jag trummade kraft över platsen och för att den ska bevaras och att allt ska få vara orört och att vi ska bevara förutsättningen för grundvattnet på norra Gotland.
Varje dag är en ny dag, en ny underbar möjlighet att famna sin älskade, sina barn och även sina medmänniskor.
Se på varandra med kärlek och se naturen som en källa till liv, inte som en förbrukbar resurs.
Älska ekosystemet och Moder Jord!
Det började med att jag stod en stund under mitt alldeles fantastiskt blommande äppelträd. Vilken doft, vilket mirakel!
Upp och ner, obekymmrade om världen hängde två nyckelpigor och ägnade sig åt älskogslek och erotik; de brydde sig inte det minsta om att jag såg på.
Naturen är ett mirakel, varje art är en värld och en förutsättning för att andra världar ska fungera.
Jag stod vid rinnande sötvattnen och trummade för Ojnareskogen. Jag trummade kraft över platsen och för att den ska bevaras och att allt ska få vara orört och att vi ska bevara förutsättningen för grundvattnet på norra Gotland.
Varje dag är en ny dag, en ny underbar möjlighet att famna sin älskade, sina barn och även sina medmänniskor.
Se på varandra med kärlek och se naturen som en källa till liv, inte som en förbrukbar resurs.
Älska ekosystemet och Moder Jord!
fredag 9 maj 2008
17 maj!
Metall- ordförande besöker ön
Stefan Löfven, Metalls förbundsordförande, besöker Gotland den 17 maj. Syftet är att bilda opinion för Nordkalks planerade stentäkt i Bunge. Programmet är ännu inte bestämt. Men enligt Tony Johansson, klubbordförande för Metall på Nordkalk, är ett av målen att arrangera ett öppet möte för allmänheten. (GT)
Gotlands Tidningar
Glöm att han ska få verka störningsfritt på ön!
Det är precis som med allting annat i den här frågan...någon som inte har kunskap om hydrologi uttalar sig. Och i och med att han företräder tillfälliga arbeten, är han inte mer trovärdig än strutshuvudet i sanden.
Toja får se fram emot en spännande 17 maj, för allmänheten vill något annat än Stefans & Tojas jättekalksandlåda.
Stefan Löfven, Metalls förbundsordförande, besöker Gotland den 17 maj. Syftet är att bilda opinion för Nordkalks planerade stentäkt i Bunge. Programmet är ännu inte bestämt. Men enligt Tony Johansson, klubbordförande för Metall på Nordkalk, är ett av målen att arrangera ett öppet möte för allmänheten. (GT)
Gotlands Tidningar
Glöm att han ska få verka störningsfritt på ön!
Det är precis som med allting annat i den här frågan...någon som inte har kunskap om hydrologi uttalar sig. Och i och med att han företräder tillfälliga arbeten, är han inte mer trovärdig än strutshuvudet i sanden.
Toja får se fram emot en spännande 17 maj, för allmänheten vill något annat än Stefans & Tojas jättekalksandlåda.
tisdag 6 maj 2008
Artikel om möte i Lärbro
Tar öns dricksvatten slut?
Vilka vattenfrågor är viktigast, frågar länsstyrelsen i en annons i lördagens Gotlands Tidningar. Som om tjänstemännen inte hört eller berörts av de frågeställningar, som människor tagit upp under de möten, som pågått ute i bygderna.
Vatten är viktigt för överlevnad och oro för vattenförsörjning finns överallt på ön. En av de viktigaste frågorna är att vattnet inte skall räcka till, det kan gemene man som vill stycka av markområden ögonblickligen inse.
I grannars remissinlagor till byggnadsnämnden är det lätt att avläsa en undran om drickvattnet skall räcka till. Så frågan om grundvattennivån på ön, om den har sjunkit de sista 40 åren, den frågan ställde jag vid ett vattenmöte, arrangerat av länsstyrelsen i Lärbro i förra veckan. Jag tyckte grundvattnet var den viktigaste frågan av alla. Tar vattnet slut, finns ingen anledning, att satsa på en framtida ö.
Öns industrier påverkar också
Salen var fylld av tjänstemän från länsstyrelsens miljöenhet, likaså var tekniska nämndens ordförande närvarande och ingen kunde svara. Frågan mötte bara stum tystnad. Som närvarande kunde man bara fundera över vilket syfte mötet egentligen hade och varför kunskap om vatten i sin helhet kändes så bristfällig. Vattenfrågan handlar om sjöar och åar, javisst, men inte bara. Vattenfrågan på ön måste ses utifrån sambanden bakåt och framåt inte bara ur klimatperspektiv. Det går inte att vifta bort frågan om industriers delaktighet kring vattenresurser som gjordes vid mötet i Lärbro. Även om Gotland har lite industri, som en tjänsteman påstod vid föredragningen, eftersom just den industri som finns på norra Gotland, gräver sig djupt ner och in i öns markområden och vattenådror. Inte en sekund berörde man pumpningen av färskvatten vid Cementas brott i Slite. Vad det innebär det om sötvatten försvinner ut i havet? Påverkar det grundvattennivån ?
Från den stund, som man började utvinna kalk för cementhanteringen på File haijdar och det är ett bra tag sedan, har oron för grundvattnet legat och grott i människors sinne. Oron minskar inte sedan man hänsynslöst pumpat ut färskvatten i havet.
När länsstyrelsens personal får frågan om mätningar av själva grundvattennivån, så inser jag som innevånare, att inga mätningar gjorts över åren. Som innevånare står man helt förundrad över att guckusko och nipsippa verkar prioriteras framför dricksvatten.
Länsstyrelsen hade inga svar
Länsstyrelsens tjänstemän hade vid mötet inte ens kunskap om mätningar i Gotlands kommuns vattenmagasin, trots att man påstår att man samarbetar. Inte heller tekniska nämndens ordförande kunde frågan.
Vatten är inte bara torrsomrar, klimatförändringar, bönders gödning. Det är också kalkbrotten och kalkbrottens påverkan över de sista femtio åren. Det kan inte vara rimligt, att lägga ansvar på enskilda människor och lantbrukare och undanta industri. Eller undanta oljekatastrofer ute till havs, om man tar Bogevikens usla vattenresultat, som exempel.
Idag pålägger kommunens nämnder öns befolkning olika nya direktiv om lösningar på vatten- och avloppsfrågor. Direktiv som ofta kommer före kommunala beslut. Direktiv som sällan har tydliga faktaunderlag, som gör att vanligt folk kan känna förståelse och delaktighet i de snabba förändringar, som pågår kring vatten och avloppsfrågor på ön. Som innevånare är det nödvändigt att förstå varför det ena gången ser ut si och den andra gången så. För att kunna det, vill alla veta vad som händer och vilka konsekvenser, som uppstår eller kan tänkas uppstå.
Måste svara på oroliga frågor
När det blir inkonsekvens i information och beslut kring vatten och avloppsfrågor, så tappar politiker och underställda vanligt folks förtroende.
Man förväntar sig att tjänstemän i vatten- och avloppsfrågor skall vara kunniga på de frågor de håller på med och i stånd att arbeta tvärvetenskapligt. Och kan de inte frågorna, tycker jag man kan vara ärlig nog att säga det, tala om varför och hänvisa till dem som kan. Varför kallar man annars till ett möte om vattenfrågor?
Ingrid Thunegard
Gotlands Tidningar
Vilka vattenfrågor är viktigast, frågar länsstyrelsen i en annons i lördagens Gotlands Tidningar. Som om tjänstemännen inte hört eller berörts av de frågeställningar, som människor tagit upp under de möten, som pågått ute i bygderna.
Vatten är viktigt för överlevnad och oro för vattenförsörjning finns överallt på ön. En av de viktigaste frågorna är att vattnet inte skall räcka till, det kan gemene man som vill stycka av markområden ögonblickligen inse.
I grannars remissinlagor till byggnadsnämnden är det lätt att avläsa en undran om drickvattnet skall räcka till. Så frågan om grundvattennivån på ön, om den har sjunkit de sista 40 åren, den frågan ställde jag vid ett vattenmöte, arrangerat av länsstyrelsen i Lärbro i förra veckan. Jag tyckte grundvattnet var den viktigaste frågan av alla. Tar vattnet slut, finns ingen anledning, att satsa på en framtida ö.
Öns industrier påverkar också
Salen var fylld av tjänstemän från länsstyrelsens miljöenhet, likaså var tekniska nämndens ordförande närvarande och ingen kunde svara. Frågan mötte bara stum tystnad. Som närvarande kunde man bara fundera över vilket syfte mötet egentligen hade och varför kunskap om vatten i sin helhet kändes så bristfällig. Vattenfrågan handlar om sjöar och åar, javisst, men inte bara. Vattenfrågan på ön måste ses utifrån sambanden bakåt och framåt inte bara ur klimatperspektiv. Det går inte att vifta bort frågan om industriers delaktighet kring vattenresurser som gjordes vid mötet i Lärbro. Även om Gotland har lite industri, som en tjänsteman påstod vid föredragningen, eftersom just den industri som finns på norra Gotland, gräver sig djupt ner och in i öns markområden och vattenådror. Inte en sekund berörde man pumpningen av färskvatten vid Cementas brott i Slite. Vad det innebär det om sötvatten försvinner ut i havet? Påverkar det grundvattennivån ?
Från den stund, som man började utvinna kalk för cementhanteringen på File haijdar och det är ett bra tag sedan, har oron för grundvattnet legat och grott i människors sinne. Oron minskar inte sedan man hänsynslöst pumpat ut färskvatten i havet.
När länsstyrelsens personal får frågan om mätningar av själva grundvattennivån, så inser jag som innevånare, att inga mätningar gjorts över åren. Som innevånare står man helt förundrad över att guckusko och nipsippa verkar prioriteras framför dricksvatten.
Länsstyrelsen hade inga svar
Länsstyrelsens tjänstemän hade vid mötet inte ens kunskap om mätningar i Gotlands kommuns vattenmagasin, trots att man påstår att man samarbetar. Inte heller tekniska nämndens ordförande kunde frågan.
Vatten är inte bara torrsomrar, klimatförändringar, bönders gödning. Det är också kalkbrotten och kalkbrottens påverkan över de sista femtio åren. Det kan inte vara rimligt, att lägga ansvar på enskilda människor och lantbrukare och undanta industri. Eller undanta oljekatastrofer ute till havs, om man tar Bogevikens usla vattenresultat, som exempel.
Idag pålägger kommunens nämnder öns befolkning olika nya direktiv om lösningar på vatten- och avloppsfrågor. Direktiv som ofta kommer före kommunala beslut. Direktiv som sällan har tydliga faktaunderlag, som gör att vanligt folk kan känna förståelse och delaktighet i de snabba förändringar, som pågår kring vatten och avloppsfrågor på ön. Som innevånare är det nödvändigt att förstå varför det ena gången ser ut si och den andra gången så. För att kunna det, vill alla veta vad som händer och vilka konsekvenser, som uppstår eller kan tänkas uppstå.
Måste svara på oroliga frågor
När det blir inkonsekvens i information och beslut kring vatten och avloppsfrågor, så tappar politiker och underställda vanligt folks förtroende.
Man förväntar sig att tjänstemän i vatten- och avloppsfrågor skall vara kunniga på de frågor de håller på med och i stånd att arbeta tvärvetenskapligt. Och kan de inte frågorna, tycker jag man kan vara ärlig nog att säga det, tala om varför och hänvisa till dem som kan. Varför kallar man annars till ett möte om vattenfrågor?
Ingrid Thunegard
Gotlands Tidningar
Tankar om vatten
Vattenfrågan är den viktigaste frågan just nu på hela jorden.
Är det någonting framtida konflikter kommer att handla om, är det just vattnet.
Här på Gotland har ju fakta presenterats om vad dessa djupgående brott får för konsekvenser om de verkställs. Ändå möts dessa fakta med skepsis, ignorans, tvivel och verbala utfall ifrån företagsrepresentanter och fackliga förtroendevalda.
Vore det inte på sin plats, att vi stoppar vansinnet med att äventyra vattnet innan det är försent?
Utan vattnet kan vi inte leva här. Arbetstillfällen som finns här idag och som är förhållandevis korta (10-20 år), dessa intressen kan inte gå före vattnet, det är självklart. Nordkalk slangade vatten över hällarna där de inte fick under provbrottstiden, för övrigt skulle de sköta tillsynen själva.
Var var länsstyrelsen?
Bevara vettet & vattnet! (Ska ta patent på den slogan!)
Är det någonting framtida konflikter kommer att handla om, är det just vattnet.
Här på Gotland har ju fakta presenterats om vad dessa djupgående brott får för konsekvenser om de verkställs. Ändå möts dessa fakta med skepsis, ignorans, tvivel och verbala utfall ifrån företagsrepresentanter och fackliga förtroendevalda.
Vore det inte på sin plats, att vi stoppar vansinnet med att äventyra vattnet innan det är försent?
Utan vattnet kan vi inte leva här. Arbetstillfällen som finns här idag och som är förhållandevis korta (10-20 år), dessa intressen kan inte gå före vattnet, det är självklart. Nordkalk slangade vatten över hällarna där de inte fick under provbrottstiden, för övrigt skulle de sköta tillsynen själva.
Var var länsstyrelsen?
Bevara vettet & vattnet! (Ska ta patent på den slogan!)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
